Balle balle! Förståelse över språkgränser genom sport!

"Sports is very universal. It doesn't matter where you're from, 
it doesn't matter the language"

/Sportkommentator Harnarayan Singh

Jag hade egentligen tänk och skriva om det här för ett bra dag sedan, men det föll visst mellan stolarna. Men nu ska vi prata sport och Kanada! Balle balle! (balle heja/hurra på punjabi.)

I Kanada är man, som bekant, tokig i hockey. Detta fick jag erfara under min tid i Winnipeg. Varje lördag sedan 1952 bänkar sig alla kandickerna framför teven och tittar på "Hockey Night In Canada" (HNIC) (innan dess radio från 1931). HNIC sänds av Canadian Broadcasting Cooperation (CBC).

Sedan 2008 sänder CBC även sportkommentering på punjabi! De har nu sänt fyra hela säsonger på punjabi och  "Punjabi Hockey Night" är poppis. Här är en video på hur det kan låta när de två herrarna Singh kommenterar och här är en intervju med dem.

Punjabi är ett indo-europeisk språk som talas främst i punjabregionen som ligger i Indien och Pakistan.  Enligt ethnolgue har punjabi 78 miljoner talare, främst i pakistan. I Kanada talar 382 585 personer (1.12%) punjabi enligt folkräkningen 2006. Det är lite som om vi skulle sända sportkommentering av fotboll på arabiska eller polska på SVT Play (se Mikaels rapport om språk i Sverige här).

"Varför sänder CBC på punjabi? Varför är det så poppis med hockey bland punjabis? Varför inte sända på ett större invandrarspråk?" kan man undra, jo, jag tänkte försöka berätta lite om detta. 

Punjabi är inte det absolut största invandrarspråket, men väldigt stort. Det är sjätte största språket i Kanada enligt folkräkningen 2006. 1) engelska, 2) franska, 3) italienska, 4) kinesiska*, 5) tyska 6) punjabi.

Kanada har 31 miljoner invånare och väldigt många språk, 169 enligt ethonologue och ca 145 språk som har >90 talare enligt folkräkningen 2006. Man kan göra en grov indelning mellan

1) urinvånarspråk (dvs t.ex. inuitspråk, algonkiska språk och athapaskiska språk**)
2) de officiella språken (dvs engelska och franska)
3) "äldre" invandrarspråk (dvs italienska, jiddisch, tyska och en andra germanska språk)
4) "nya" invandrarspråk (dvs framför allt kinesiska*, punjabi, spanska, arabiska, tagalog)

I Kanada har man en jättefin nationell folkräkning sedan 1871 och sedan 1931 har man ställt detaljerade frågor om språk. T.ex. kan man lära sig att 2006 kunde 98% av populationen franska och/eller engelska och att 6% av alla som växt upp med ett annat språk än engelska/franska inte kan föra ett samtal på det språket längre.

Utan att gå in i för många detaljer kan man säga att folkräkningar från 1931-2006 visar på att de "äldre" invandrarspråken minskar. Majoriteten av barnen i dessa grupper talar främst franska eller engelska och det finns inte en stor nyinvandring. Det är mycket sannolikt att nedgången kommer fortsätta. Samtidigt ökar de "nya" invandrarspråken kraftigt, däribland punjabi. (Frågan är bara hur många generationer det kommer hålla.)

Punjabitalare har funnits i Kanada länge. Den första sikhen (som troligen pratade punjabi) satte sin fot i Kanada 1887, 1904 folkräknades det till 258 sikher och 1905-1908 kom det 5 000 till. Den stora invandringen kom dock efter 1981. 1971 räknade de till 32 555 personer som tillhörde gruppen "indo-pakistan" och 2001 hittade de 284 750 punjabitalare.

Att satsa på att nå de nya invandrargrupperna, t.ex. kineser, punjabis eller filippinos, är kanske intressantare än att försöka nå de som talar italienska och tyska, även om de grupperna är större i dagsläget. Dessa grupper växer nämlingen fortfarande. Dessutom kan talarna av de äldre invandrarspråken oftare bättre engelska/franska redan.

2007 beslutade sig CBC att testa att sända kommentering av matcherna på hindi, mandarin, kantonesiska på sin sajt. Kanalen Telatino sände även hockey på italienska under 2007. 2010 sände kanadensiska Asian Televison Network (ATN) kommentering av vinter-OS i Vancouver på sex språk, b.l.a. punjabi och hindi. CBC gick vidare med mandarin en säsong men det lades snart ned.

Bättre har det däremot gått för kommenteringen på punjabi, sedan 2008 har de sänt fyra hela säsonger och det har fått väldigt gott mottagande av publiken.

Kommentatorerna heter Harnarayan Singh och Parminder Singh. De är erfarna inom sportkommentering, sikher och talar punjabi flytande. Vissa hockeyord finns inte i punjabi så de har fått hitta på nya, t.ex. "tikki" för puck. (Tikki är en punjabisk maträtt, en sorts rund och platt potatiskaka.)

Trots att punjabi "bara" talas av 1.12% av befolkningen har "Punjabi Hockey Night" blivit väldigt poppis. I den här artikeln berättar t.ex.kommentator Parminder Singh att förr brukade punjabifamiljer titta på hockeyn utan ljud eftersom de ändå inte förstod vad som sas, men nu kan de alla delta, t.om. mormor hänger på.

Varför gillar punjabitalare hockey, över huvud taget? Jo, kanske har det att göra med att man i Indien och Pakistan lirar landhockey. Det är en sport britterna tog dit och som är väldans poppis.

Landhockey är väldigt likt ishockey, planen är visserligen lite annorlunda måttad (och inte av is), bollen är rund, det är mindre våld och klubborna är annorlunda formade. Men själva konceptet, lagsport där man färdas runt med klubbor och försöka få en mindre tingest in i ett mål, är ändå väldigt likt. Kanske är det därför punjabipopulationen gillar hockey och har tagit till sig denna delen av kanadensisk kultur. Kanske är det för att komentatorerna bara var bättre än kommentatorerna på mandarin, kantonesiska och italienska.

Faktum kvarstår dock att ett bra sätt att komma in i det kanadensiska samhället är att begripa sig på hockey. Oavsett om du spelar hockey eller inte är det viktigt att du kan delta i diskussionen. De blev t.ex. mäkta förvånande över att jag inte kunde skilja på de tre Henrikarna (Sedin, Lundqvist och Zetterberg), jag är ju t.om. svensk!

Sport är minst sagt ett identitetsskapande, vi mot dom. I Kanada är hockey en viktig förenande kraft och stor del av deras identitet som ett nordligt, artigt, flitigt folk som kan hugga i när det behövs (samt INTE är från USA).

I den allegoriska filmen "Bon Cop, Bad Cop" måste t.ex. en engelskspråkig polis från Ontario samarbeta med en fransktalande quebecpolis. Det hela är en symbolisk berättelse om konflikterna mellan engelsk- och fransktalare. De hatar varandra från första början men kommer sedan överens. Vad förenar dem till slut? Hockey såklart!

Så, vad säger ni? Handboll på polska nästa?

* I den kanadensiska folkräkningen räknas ofta kantonesiska, mandarin, hakka, fukien osv ihop som "kinesiska", troligen för att de som deltar i folkräkningen uppger att de talar "kinesiska". Ibland benämns de som "kinesiska språk" istället för "kinesiska".

** För mer om indelningar av ursprungsbefolkningen med avseende på rättigheter och status, se kommentar till detta inlägg. De största inhemska språken i Kanada är:
1) Cree 84 905 talare (0.27 %) (familj: Algonkiska, Algiska)
2) Inuktitut 32 580 talare  (0.10 %) (familj: Eskimo-Aleut)
3) Ojibway 25 575 talare (0.08 %) (familj: Algonkiska, Algiska)
4) Oji-Cree 11 750 talare (0.04%) (familj: Algonkiska, Algiska)
5) Montagnais-Naskapi (främst Innu) 11,125 (0.04%) (familj: Algonkiska, Algiska)
6) Déné 10 235 talare (0.03%) (familj: Na-Dene)
Canada Census 2006

Bra länkar:

Folkräkningen i Kanada 2006: språk, tabell över alla modersmål här.
Rapporten "The Evolving Linguistic Portrait" från folkräkningen 2006 och bakåt

***POST-EDIT***** Om man föredara ljud framför text kan man lyssna när någon pratar om detta med punjabihockey på radio.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Balle balle! Förståelse över språkgränser genom sport!

  1. Martin Persson skriver:

    Protest

    Vad de kallas på engelska bryr jag mig inte om, men att tala om "amerikanska indianspråk" på svenska är tautologiskt och potentiellt förvirrande. Det finns ju inte inga andra indianer än de mellan Alaska och Eldslandet, så det förment försnällande "amerikanska" gör varken från eller till, förutom att eventuellt lura läsaren att det handlar om Förenta staterna. 

  2. Hedvig Skirgård skriver:

    Hej Martin.
    Ja, det har du ju rätt i. Antar att jag mest ville vara övertydlig eftersom jag vet att det råder viss förvirring ibland. Jag är själv väldigt ovan att prata eller skriva om detta på svenska, det som ligger mig närmast är faktiskt att skriva "aboriginspråk i Kanada", men då blir ju svenskar förvirrade och tror att jag inte kan skilja på australien och nordamerika.
    Tack för påpekningen, ändrade nu. Hoppas att tydligheten och klarheten nått hittills oanade höjder.

  3. Östen Dahl skriver:

    Indianer och icke-indianer

    Jag har länge kämpat emot termen "indianspråk" och har lyckats såtillvida att det numera står i Nationalencyklopedin att termen är mindre lämplig. Jag förstår nämligen inte varför man behöver tala om "indianspråk" när man inte (längre) talar om "negerspråk". Inte ens den störste av alla språkihopbuntare, Joseph Greenberg, påstod att alla språk som talas av dom folk som brukar kallas indianer är släkt med varandra.
    "First nations" är för övrigt inte liktydigt med "indianer", eftersom det omfattar hela urbefolkningen i Kanada, d.v.s. även inuiterna som inte anses vara indianer. Dom förmodas ju ha kommit till Amerika betydligt senare än övrig urbefolkning vilket eventuellt gör dom lite mindre ur- än dom andra. 

  4. Martin Persson skriver:

    Förtydligande

    Jag har alltså inte heller förespråkat termen indianspråk, utan bara påpekat att amerikanska indianspråk inte är mindre dålig.

  5. Hedvig Skirgård skriver:

    Jag varken läser eller skriver om detta på svenska särskilt ofta, ber om ursäkt för ignorans. Jag använder inte "indian" på engelska och det tar mig väldigt emot att använda det på svenska, men jag har blivit rättat på svenska och tillsagd att jag borde säga "indian". Nu vet jag att inte göra det.

    Det är såklar alldeles sant att det är oanvändbart och direkt väldigt olämpligt att klumpa ihop språken som talas av urinvånarna i nordamerika i en stor "indianspråkgrupp" De är inte alla släkt och många av dem har inget med varandra att göra. Inte nog med att inuiter och ”resten” inte är släkt och tros ha bosatt kontinentent vid olika tillfällen; språkfamiljerna Na-Dene, Algiska eller Sioux är inte släkt.

    I dessa statistiska rapporter är dock språksläktskap av mindre intresse. Som en språkpolitisk grupp i Kanada är det faktiskt användbart att klustra dessa grupper. De har liknande intressen i staten idag, de visar likheter i sin demografiska utveckling och de delar en gemensam historia av den kanadensiska indianinternatskolorna (Canadian Indian Residential Schools), en hemsk period i Kanadas historia som ibland kallas "den kanadensiska förintelsen/folkmordet".
    De hade inte mycket gemensamt innan européerna kom dit, men nu när den kanadensiska staten är bildad och majoriteten av befolkningen är av europeiskt ursprung har de en hel del gemensamt..

    Precis som Östen säger är inte "first nations" detsamma som "indianer", det är en term som kan användas för en subgrupp av de som ibland kallas "indianer". Jag kanske borde lagt till  ".. används istället "native", "aboriginal" eller "first nation" beroende på exakt vilken grupp som avses."

    För supertydlighet:

    Kanadas ursprungsbefolkning, lite klargöranden:

    métis: personer med både europeiskt och aboriginursprung. Ofta med mödrar som talar ett algonkiskt språk (cree, ojibwe, oji-cree, salteaux, etc). Ibland delas gruppen in i fransk-métis och engelsk-métis.
    inuiter/inuks: arktiska urinvånare. Talar inuitspråk som är långväga släkt med Yupikspråk som talas i sibirien och alaska. Inuitspråken är inte släkt med algonkiska språk eller andra aboriginspråk i nordamerika.
    first nation: urinvånare som är medlem av en av de första nationerna. Inuiter och métis är inte med. Idag finns det 630 nationer.
    first people: alla de tre stora grupperna, dvs first nations, métis och inuiter

    treaty indians: medlemmar i en av de 11 grupper av urinvånare (band) som skrev under kontrakt med den kanadensiska staten och ibland även de första nationerna
    registered/status indian: alla som är registered under "Indian Act of Canada", De har b.la. rätt att bära lättare vapen i sina områden och vissa skattelättnader. I Kanadas konstitution räknas inuiter eller métis inte till ”indians”, de kan alltså inte vara status indians heller.
    non-status indian: medlem i first nations men inte registered eller treaty indian. Förr blev kvinnor som gifte sig med "icke-registerade indianer" automatiskt non-status.
    native: urinvånare, krasst räknat alla som var där när området koloniserades av européer, dvs även inuiter och oftast métis
    
aboriginal: samma som som "native"

    Canada, S. (2008). 2006 census: The evolving linguistic portrait. Report from the Census 2006, published online [Retrieved 2012-03-02].

    Canada, S. (2010). Languages in canada: 2006 census.
    The Manitoba Bureau of Statistics (2005). Manitoba’s aboriginal community; A 2001 to 2026 population & demographic profile.

  6. Östen Dahl skriver:

    Mayaindianer och bantunegrer

    Jag inser att jag hade missuppfattat uttrycket "First Nations" och trodde att det var mer inklusivt än vad det är. Men Hedvig har förstås rätt. 
    Man kan grubbla över varför "indian" inte har drabbats av samma öde som "neger" utan fortfarande anses tämligen rumsrent. Även i Nordamerika är det fortfarande mer ok än n-orden, fast många i USA föredrar "Native American". I Latinamerika är däremot "indio" i allmänhet nedsättande. Det som gör att "indian" ändå är en tveksam beteckning är att det buntar ihop väldigt olika folkgrupper, från Eldslandet i syd till Alaska i norr. På det sättet uttrycker det en ganska eurocentrisk attityd. I synnerhet brukar jag störas av att man använder "indian" som suffix på benämningar för  folkgrupper. Fredspristagaren Rigoberta Menchú brukar få heta "mayaindian" vilket är ungefär som om man skulle kalla Nelson Mandela "bantuneger". 

  7. Martin Persson skriver:

    Tillkrånglande

    Själv är jag förbryllad över man i Göteborg har en professur i afrikanska språk. Det är ganska exakt lika befogat som att tala om indianspråk.

  8. Östen Dahl skriver:

    Ja, det vore kanske bättre om det hette "Afrikas språk", så skulle det bli klart att man inte implicerar någon form av släktskap mellan språken. Det kan ju ha vissa praktiska fördelar att organisera studiet av språk i avlägsna delar av världen geografiskt. Men naturligtvis kan en professor i afrikanska språk inte behärska mer än några promille av de språk han/hon är professor i. 
    Uggleupplagan av Nordisk familjebok hade en tvåspaltig artikel om negerspråk, dit de av någon outgrundlig anledning inte räknade bantuspråken. Däremot har indianspråken ingen egen artikel.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>