Förstärkningsled del 2: lite om jätte-

Jag fick ett mejl från en lyssnare av Språket i P1 nyligen, apropå att jag var med där igår och pratade förstärkningsled. Lyssnaren var född på 30-talet och hade flyttat till Stockholm 1957. Väl i Stockholm hade hen överhört två flickor som samtalade om en "jääätteliten radio" och tyckt detta var väldigt märkligt, till och med absurt. Inte kan väl "jätte-" sättas samman med "liten", de är ju motsatser?!

(Bild: David & Goliat. Bild hämtad från http://bibeltemplet.net/1295en.html)

Nå, nja, hum. Vi tar't från början. Jag håller på med en liten hobbyundersökning om svenska förstärkningsled. Lite preliminära resultat här, lista över alla förstärkningsled jag samlat in hittills här och sjäva enkäten här. Mer om resultaten i senare inlägg, jag vill vänta in lite fler svar från lyssnare på Språket i P1.

Spoiler-alert! Om du inte gjort enkäten men tänker göra det: läs inte vidare! Enkäten kan du göra här.

Först vill jag uppmana alla att gå och leka lite på Svenska akademiens ordboks hemsida. Den är enkel att använda och kan besvara många frågor som brukar komma in till språkvetare.

Vad är ett förstärkande förled?
Ett förstärkningsled är ett prefix som intensifierar/förstärker det som kommer efter, det blir mer av vad den egenskap det är. Det handlar alltså bara inte om att gå "uppåt" i storlek, mängd, längd eller vikt utan åt den riktning som är relevant för just det adjektivet eller adverbet. 

Supergrön = ännu grönare än bara "grön", asliten = mindre än bara "liten", megalångsamt = långsammare än bara "långsam". En vanlig källa för förstärkningsled verkar vara ord som är associeras med väldiga dimensioner, t.ex. bauta- eller mega-. Det betyder däremot inte att de bara kan förstärka sådana ord. (Bauta är extraroligt då det inte verkar ha betytt stor sten utan en viss sorts sten/minnesmärke/eftermäle, se SAOB här.)

Ofta associeras vissa förstärkningsled med vissa ord lite mer än andra, ur- hör ofta ihop med negativa ord som dålig, usel osv medan toppen- ofta förekommer med bra, gott osv. När denna koppling bler väldigt stark och annat användande inte är möjligt kallar man det för att de har stagnerat, t.ex. har nog "bautastor" det.

Efter att ha funderat lite granna och tittat på svaren (som kommit in hittills) har jag skissat några preliminära kriterier för ett riktigt fullfjädrat förstärkningsled. Alla jag samlat in är inte fullfjädrade.

1. Produktivitet. kan förstärka vad som helst, är inte bundet till en viss klass av ord. Bra ord att testa: -snygg, -bra, -snabb, -liten, -dålig och -mycket. Uppnås väldigt sällan helt.

2. Semantiskt blekt. Betyder framförallt förstärkning, förekommer oftare som förstärkning än som något annat. T.ex. är svin- inte lika blekt som super eftersom vi fortfarande talar om djuret svin, adjektivet svinigt osv, men vi talar inte om super som ensamt ord.

3. Etablerat. Uppfattas inte som spontant format eller begränsat till en viss grupp användare. Fultest: stavas det med bindestrek eller inte?

Jätte- är pangpoppis
Av alla som svarat hittils (cirka 200 pers) är "jätte-" det absolut det populäraste förstärkningsledet -alla kategorier. Tjejer använder det, killar använder det, äldre (>60) använder det, yngre (<22) använder det. Sen kommer skit-, super- och as-.

Kanske är det så att deltagarna i enkäten hellre skulle använda ett förstärkningsord eller något annat istället för förledet jätte-, men om de tillfrågas om de förstärkningsled de använder mest så vinner jätte-.

Jättes historia
Om man tittar på jätte i Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) kan man får reda på lite granna om ordets historia. Jätte- kommer från jätte i betydelsen "övernaturligt väsen med övermänsklig storlek o. styrka". Tidiga stavningar är bland andra hiätte/hiette (1638-1810), giätte/giette (1701-1788).

SAOB är såklart inte en uttömmande berättelse om de svenska språkets historia. Begränsningarna är bland annat att det är bara en viss typ av böcker som finns bevarade från äldre tider, skrivspråket tenderar generellt att lagga efter osv. Vi kan med ganska stor sannolikhet anta att de belägg som finns i SAOB fanns i talspråket långt innan de skrevs ner, men det ger oss en fingervisning.

Vägen från "väldigt stor mytisk humanoid" till förstärkningsled är kanske inte så svår att förstå, förstärkare verkar uppstå lätt från ord associerade med enorm storlek, kraft, längd osv. Jätte- verkar bland annat ha gått via metaforer som lärda jättar (personer med mycket stor begåvning), namn på olika stora biologiska organismer som jättefräken och jättepolyp samt egenskaper som associeras med de enorma humanoiderna (storlek, hastighet, styrka och kraft).>

Om man försöker hitta belägg för just användningen av jätte som förstärkningsled blir det lite knepigt. Vi vill inte räkna saker som är direkt kopplade till de mytiska giganterna (jättasteg, jättekast), Men sen har vi en gråskaleperiod, när går jättestor från att betyda "stor som en jätte" till att betyda "väldigt stor"?

De första beläggen är just tillsammans med -stor och om man ska vara petig kan det ses som en modifierare som betyder just "stor som en jätte" och inte "väldigt stor". Men om vi är generösa och räknar jättestor som en förekomst av jätte- som förstärkning är det äldsta belägget 1785 (jättestorlek). Om vi är lite mindre generösa är de första beläggen i SAOB antingen 1857 (jättefart) eller 1924 (jättefånig).

Här är ett urval av beläggen i SAOB i kronologisk ordning, löptextförklaring och kommentarer är skriven av mig utifrån SAOB och egna intuitioner.

  • "jätte" (1540) troligen avledning av "äta", dvs (stor)ätare. grundbetydelse, inte förstärkningsled

  • "han är en riktig jätte" (1587) i överförd bemärkelse om människa som utmärker sig i storlek eller kraft. Inte förstärkningsled.

  • "jättegrav" (1673) plats där man tror jättar ligger begravda. Inte förstärkningsled

  • "jättegryta" (1719) urholkning i berget. Inte förstärkningsled

  • "jättestorlek" (1785) ofantlig storlek. Kanske förstärkningsled, gråzon.

  • "jättestor" (1811)  oerhört stor, gigantisk, enorm, kolossal. Kanske förstärkningsled, gråzon

  • "jätteframsteg" (1852) mycket stortframsteg. Kanske förstärknignsled, gråzon

  • "jättefart" (1857) mycket stor hastighet. Förstärkningsled men begränsat, denna gång utvidgat till hastighet vilken kan ses som kopplat till de mytiska giganterna.

  • "jättemått" (1871) mycket stort mått. Inte förstärkningsled, men nära.

  • "jättecell" (1883) väldigt stor växtcell. Inte förstärkningsled. 

  • "jätteföretag" (1907) väldigt stora företag. Potentiellt förstärkningsled, men begränsat

  • "jättefånig" (1924) urbotat fånig. Helt klart förstärkningsled! Förstärker något som inte är direkt kopplat till de mytiska gigantiska humanoiderna.

  • "jättetråkig" (1933) oerhört tråkig. Förstärkningsled, se ovan.

Det fanns tyvärr inga belägg för jätteliten, jättefå osv, men vi kan kanske anta att jättefånig 1924 är ett tecken på att jätte-blivit en mer generell förstärkare redan då. En tes är att egenskaper som har med storlek, kraft, tyngd osv att göra är de första som kan förstärkas med jätte, sedan andra adjektiv och sist motsatsen (liten, lätt, svag, få osv)

Semantisk blekning
Helt enkelt, jätte- har använts som förstärkare ganska länge nu och verkar kunna förstärka nästan vad som helst. Ord bleks med tid och förlorar en del av den rika betydelse de en gång hade. Ord som får en mer grammatisk funktion och börjar påverka andra ord på ett metaspråkligt sätt (t.ex. förstärkare) förlorar sin ursprungliga betydelse och får en mindre detaljerad grammatisk betydelse.

T.ex. har skitgott. inget med fekalier att göra (för de allra flesta talare). Datalingvisten Robert sökte på några av mina förstärkningsled i en korpus över bloggar från 2010-2012. Jag kan berätta att skitgod kom på plats 17 av ord som började på skit och skitbra kom 2:a. Mer om detta i senare inlägg.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>