I can haz acronyms?

Apropå Östen Dahls inlägg om "oh my god" så undersökte jag lite andra moderna uttryck och jämförde med förkortningarna. Det ska sägas att förkortningarna kanske inte alltid står för samma sak, men med sådana här datamängder så får man ändå intressanta resultat. Jag har alltså lekt lite med google n-gram viewer. Google n-gram viewer söker i böcker från 1900-2000 som google scannat. De hävdar att det representerar 4% av alla böcker som någonsin tryckts. Mer om korpuset här på deras about-sida.och här i Science-artikeln.

blå = OMG, röd= omg, grön= oh my god

OBS, jag har zoomat in på 1940-2000 eftersom det var så låga frekvenser innan. Som ni kanske ser så är förkortningen vanligare och det verkar som att det börjar bli vanligare att skriva med små bokstäver. Vad som hände 1945-1955 samt 1965-1975 vet jag tyvärr inte.

När jag sedan undersökte "rofl" och "fcol" resp "rolling on the floor laughing och "for crying out loud" hittade jag något spännande! Föddes uttrycket "for crying out loud" månne på 30-talet?

blå= rofl, röd=rolling on the floor laughing, grön=fcol, gul=for crying out loud

Resultaten för "lol" är lite svårare, verkar som att förkortningarna har i perioder (1910-1920 & 1930-1940) stått för något specifik. "Lol" kan tydligen vara ett namn men då ska det ju bara vara stor bokstav på först och inte sen. "Lol cats" var väldigt lågfrekventa samt har många olika stavningar så de fick inte vara med

Blå= LOL, röd= lol, grön= laughing out loud, gul= laugh out loud

Summering
Förkortningarna "lol", "LOL", "fcol", och "rofl" är mindre frekventa än sina fulla motparter. "OMG" & "omg" är mer frekvent än "oh my god", den största ökningen började 1990-1995. "For crying out loud" kanske uppkom på 30-talet.

p.s. För internetkulturallmänbildning, se den första moderna lolkatten här (mer om fenomenet här). Inlägg om grunderna i lolspeak/lolcatese (även kallat "the new internet pidgin") skrivs inom kort, om intresse finns.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

16 kommentarer till I can haz acronyms?

  1. Stefan Holm skriver:

    Kalla och varma krig

    OMG 1947-55: Troligen inledningen av kalla kriget + Koreakriget. 1966-75: Tveklöst Vietnamkriget med de konvulsioner det (ihop med medborgarrättsrörelse och ungdomsrevolt) utlöste i det amerikanska samhället.

  2. Hedvig Skirgård skriver:

    @ Stefan. Jo det är ju sant.. men varför skulle just "OMG" höra ihop med krig? Fanns det en missil som hade det i sitt namn?

  3. Stefan Holm skriver:

    Nej, jag syftade på att det låg i tiden med uttryck för upprördhet, förvåning, engagemang eller fasa öht. Att det (eller ett av dem) blev just  'OMG' var nog en tillfällighet av typen 'någon kändis använde det'. 

  4. Östen Dahl skriver:

    Tio milligram, inte O min gud

    Stefan, dina teorier är geniala, det enda problemet är att de inte bekräftas av hårda data. Det går faktiskt att få fram de exempel som ligger bakom kurvorna. Om man tittar alldeles nedanför diagrammet i Ngrams så finns det olika perioder att klicka på. Man kan också få egendefinierade perioder om man söker t.ex. på åren 1970-1975. Vad man kan se då är att de flesta beläggen är tämligen obegripliga men i varje fall inte handlar om "Oh my God". Och obegripligheten kan också skingras om man går vidare och klickar fram de aktuella sidorna ur böckerna som citeras. Det visar sig i det här fallet att det antingen är någon obegriplig förkortning av byråkratisk natur eller också en felskanning, eller båda delarna. Exempelvis har det hänt ganska ofta att det har stått "10mg." och detta har blivit "I Omg" när det skannats. Jag misstänker att frekvenssvängningarna beror på tillfälligheter, det handlar ju om rätt små tal. Jag försökte titta på förkortningen "OMG" redan tidigare men gav upp på grund av att det var för mycket brus i materialet. Men den som orkar kan gå igenom de äldre beläggen och se vad de handlar om.

  5. Edvin skriver:

    Vad är det för typ av böcker där det överhuvudtaget är aktuellt att skriva "omg" eller "rofl"?

  6. Stefan Holm skriver:

    Imponerande, Östen! Själv tänkte jag bara på tidsspannet. Men, hm, var det inte under åtminstone det senare av dessa, som även diverse pulver gjorde entré i Västerlandet utanför läkar-, jazzmusiker- och konstnärskretsar. Själv kom jag (som tur var) inte i kontakt med dylika men kan inte 10mg vara nå't gångbart i den världen? 

  7. Östen Dahl skriver:

    OK, Stefan, bevisbördan ligger nog på dig här. Välkommen att leta efter empiriskt material som stöder din hypotes!

  8. Stefan Holm skriver:

    Droppar i havet

    Om man bara kunde hålla tyst ibland! Efter att ha zoomat in diagrammen och plockat fram miniräknaren fann jag, att 1974 var frekvensen av det mångtydiga 'OMG' ungefär 1 på 13 miljoner ord (i böcker på engelska). Även om det år 2000 hade fyrdubblats till c:a 1 på 3 miljoner, så finns det nog viktigare saker att lägga krut på inom lingvistiken.    

  9. Arktos skriver:

    Korpusgenus

     
    Själv skull jag säga "en korpus". Googling på det ger 10.100 mot 550 för "ett korpus" (som jag hörde en SU-lingvist använda i dag). Är språkbruket vacklande här? Inlånade latinska ord brukar väl bli neutrala endast om de också är det på latin? Ett faktum men en torus. Eller hur är det med den saken?
     
    Korpusen ger 16.300 mot 9.220 för korpuset (som Hedvig använder ovan – är detta en SU-sociolekt?), varav misstänkt många verkar vara norska. Kontroll av "et korpus" ger 10.600 som till övervägande delen verkar vara danska eller norska.
     
    Finns det någon bra korpus där man kan undersöka detta?

  10. Stefan Holm skriver:

    Kanske ett SU-virus?

    Du får ett minus, för att i rubriken till ditt opus ha ordet genus men ett plus för din ståndpunkt är, att SAOB anger historiskt varierande genus för några av fokus, kasus, lokus, tempus, virus etc. (Själv säger jag dock, som du, en korpus).

  11. Arktos skriver:

    Snyggt, Stefan!

     
    Plötsligt var torus det enda lånord på -us jag kom på. Ibland står det still. Tack för hjälpen.
     
    Latin har jag (ännu) aldrig läst. I min okunnighet har jag utgått från att latinska ord på -us alltid är maskulina. Det har fungerat hittills. Dina exempel fick mig att undra över hur det egentligen är med den saken och nu har jag har kollat i ett (litet) latinskt lexikon. 
     
    Av dina exempel är det bara focus, casus och locus som är maskulina. Minus är ett adverb. De övriga är faktiskt neutrala även på latin, dvs opus, genus, plus, tempus, virus.
     
    Trots att de slutar på -us.  Man lär sig.
     

  12. Östen Dahl skriver:

    Ej SU-virus

    Jag tror inte ett korpus är ett specifikt SU-virus, beläggen kommer lite varstans ifrån. Själv säger jag en korpus fast sen jag har hört en del av mina kolleger säga ett korpus har jag haft en vag känsla av att jag borde göra det också. SAOL har emellertid en korpus. Av SAOB framgår att man tidigare gärna använde ordet utan artiklar, så att genus inte framgick. På latin är det som sagt neutrum och böjs därefter, pluralis är corpora.

  13. Stefan Holm skriver:

    Hanterlig(t) korpus

    Nja, Arktos, inte heller jag ‘kom på’ alla latinska ord på -us, utan gjorde det lätt för mig och sökte i SAOB. Väljer man Avancerad sökning, därefter ’Huvudord’ under Ordtyp och skriver in ’*us’ i fältet Uppslagsord, så slipper man alla trehundrasextiosjutton sammansättningar på -hus, -ljus, -sus, -brus, -blus, -grus, -lus, -mus, -rus osv. och listan blir hanterlig.
     
    Ett hugskott angående utrum hos ett antal av dessa ord kan vara, att de plockats in under franskans (som ju saknar neutrum) storhetsperiod.

  14. Arktos skriver:

    Fortsatta genusfrågor

     
    Östen: "som sagt neutrum". Vem sa det? I går kollade jag inte ens corpus i det latinska lexikonet. I tyska Duden kollar jag nu Korpus  – visst, det är neutrum på tyska. Här börjar jag skönja konturerna av en hypotes.
     
    Stefan: Intressant idé, detta med omvägen över franska, men har vi ändå inte hämtat de uppenbart latinska lånorden (de på -us och -um etc) direkt från latinet? Eller möjligen via tyska. Latin var undervisningsspråk även på svenska universitet långt in på 1700-talet. Franska som kommer direkt från latin borde inte behöva ordet corpus; man har ju sin egen variant, corps, som är maskulinum. Neutrum saknar man, som sagt, och femininum kan det inte gärna vara,
     
    Säkrast att kolla. Jag finner då att det slags korpus som lingvister sysslar med faktiskt heter corpus på franska, även det maskulinum.
    http://fr.wikipedia.org/wiki/Corpus
     
    Vad sägs om följande hypotes, som huvudprincip, alltså:
    Latinska ord som lånas in i tyska (som också har M, F, N) behåller där sitt ursprungliga genus. I romanska språk behåller M och F sitt genus medan N övergår till M. I svenska behåller N sitt genus medan M och F övergår till utrum.
     
    Just korpus råkar på svenska höra till undantagen. Är det för att vi är så inkörda på att korpus betyder kropp? Och heter det en kropp så får det för tusan heta en korpus också. 
     
    Men det tyska ordet för kropp (Körper) är faktiskt maskulinum trots att det sägs komma från latinets corpus som är neutrum. Hjälp!
     
    Vad har genusforskningen att säga om detta?

  15. Stefan Holm skriver:

    Ang. mitt hugskott om franskt inflytande, så trodde jag inte, att vi lånat in dessa ord via franskan. Det jag tänkte var, att franskan var de fina salongernas språk under 1700-talet och att i dessa salonger även latinska ord kunde berövas något så bondskt och passé som neutrum.

  16. Östen Dahl skriver:

    Corpus ej nämnt

    Arktos, nu ser jag att du faktiskt inte nämnde corpus bland de neutrala orden. Icke desto mindre är det "som sagt" neutrum och böjs precis som tempus

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>