Att logga in igen flera gånger på ryska

Den ryske lingvisten Dmitrij Sitjinava skrev ett inlägg på den kända sajten Fejsbuk där jag fick lära mig en del nytt om ryskan. Lånordet vajfaj är kanske inte så märkligt, men om verbet pereloginivat'sja finns en del att säga: av det engelska uttrycket log in bildar man verbet loginit', som i princip är transitivt: 'att logga in ngn'. Om man vill logga in sig själv får man lägga till reflexivsuffixet -sja vilket ger det intransitiva verbet loginit'sja. Men om man blir utloggad mot sin vilja (vilket händer) får man logga in igen, och då behöver man prefixet pere- som betecknar att man gör något en andra gång, alltså: pereloginit'sja. Detta är ett perfektivt verb, eftersom det har ett prefix, och om man blir utloggad flera gånger (vilket också händer) måste man göra om verbet till imperfektivt, och då lägger man på suffixet -va- före infinitivändelsen, alltså pereloginivat'sja. Och vad Sitjinava beklagade sig över var att det tyska trådlösa nätverket han använde tvingade honom att göra detta en gång i minuten, tills han insåg att det var brandväggen det handlade om. Det gav honom tillfälle att reflektera över att vad som på äkta ryska kallas brandmáuer på lika äkta tyska heter die Firewall.

Dessutom upptäckte jag till min förvåning att Fejsbuk ofta inte böjs på ryska. Annars brukar utländska substantiv (inklusive egennamn) som slutar på konsonant böjas i alla upptänkliga kasus. 'På Internet' heter till exempel v internete. (Ryssen tycker att det ska vara 'i nätet', inte 'på'.) Men 'på Facebook' kan lika gärna heta v Fejsbuk som v Fejsbuke  (det blir ett långt f i början). Var ska detta sluta?

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Att logga in igen flera gånger på ryska

  1. inga johanson skriver:

    och på esperanto....

    Facebook ([fejsbuk], en Esperanto oni uzas ankaŭ la tradukitan formon Vizaĝlibro aŭ la sone adaptitan Fejsbuko) estas interkona retejo komencita la 4-an de februaro 2004.
    Wikipedia ger två översättningar till esperanto.
    Ordagrant -  "ansiktsbok"  vizaĝlibro
    Neologism – fejsbuko

  2. Stefan Holm skriver:

    ...eller ombesiktiga

    Från engelskan har de också lånat (stammen i) pereballotiróvyvat', 'genomföra en ny omröstning'. Fast så klart, vår omskrivning har 23 bokstäver mot 'bara' 19 i det ryska ordet. Men det fixar de med pereosvidétel'stvovanie, 'förnyad undersökning', 'ombesiktning' (med videt', 'se' som stam).
    Vore förresten inte 'i' nätet naturligt även för oss? Eller rättare, var har di engelske fått 'on' ifrån? Även amerikanska fiskar, spindelbyten och tennisbollar hamnar väl 'i' nät?

  3. Kalle Kniivilä skriver:

    Fejsbuk böjs visst

    Vad jag vet böjs Fejsbuk precis som andra ryska ord. Jag kan vid snabb sökning inte hitta några exempel på att Fejsbuk inte skulle ha böjts enligt alla konstens regler. Det är precis därför låneord måste skrivas med ryska bokstäver, för att kuna böjas.
    Men formen Fejsbuk, utan ändelse, är inte bara nominativ utan också en helt regelbunden ackusativ. Det är den ackusativformen som förekommer exempelvis i "na Fejsbuk", "v Fejsbuk", med betydelsen "till Facebook".
    I övrigt gillar jag det fina ryska ordet dzjejlbrejknutyj. Vad blir det på svenska, någon som vet? Adjektiv som har med iPhone att göra, kan jag avslöja ;-) 

  4. Östen Dahl skriver:

    Hm, Stefan, möjligen inte fullt så enkelt… Enligt etymologen Max Vasmer (eller Fasmer som han kallas på ryska) har ballotirovat' funnits i ryskan sen 1720 och är inlånat från tyska ballotieren eller franska ballotter. Det senare ordet har jag inte lyckats hitta i modern franska men alltihop anses komma från italienska ballotta som betyder 'liten boll'. 

    Kärnan i pereosvidétel'stvovanie är inte videt' utan svidetel' som betyder 'vittne', och det är närmast relaterat till vedat' som är kognat med svenska 'veta' och också betyder detsamma. Att det stavas med är en slags folketymologi, man har associerat det med videt'. Allt detta enligt Vasmer. Sen kommer nog alla de här orden från samma indoeuropeiska rot från början. Men synkront i modern ryska har de inte med varandra att göra.

    Beträffande prepositionerna i och på tror jag att man inte föreställer sig Internet som ett nät man sitter i. Ty om man sitter i ett riktigt nät så sitter man ju fast. Man kan i varje fall inte gärna surfa i nätet.  Hur säger man om en spindel när den springer, springer den på eller i spindelnätet?

  5. Östen Dahl skriver:

    Kalle, du har googlat lite dåligt. Försök den här sökningen så får du se — om kyrilliskan funkar, försök annars att sätta prepositionen "o" före "Fejsbuk".  Jag valde den här prepositionen därför att den i betydelsen 'om' alltid styr lokativ vilket skulle ge ändelsen -e. Men som du kan se här finns det alltså fullt med sajter som heter saker som "informatsija o Fejsbuk". Dessutom går det alldeles utmärkt att sätta ändelser på lånord även om de inte stavas med kyrilliska bokstäver. Se här där det undras om det finns ett liv efter Facebook och ordet "Facebook" får en rysk genitivändelse.

  6. Kalle Kniivilä skriver:

    Faktiskt. Dock är det forfarande mer än dubbelt så många träffar på «о фейсбуке».
    Men det märkliga är att det sammanlagt är så få träffar, bara drygt 15 000 sammanlagt för «о фейсбук» och «о фейсбуке». Däremot ger «из фейсбука» närmare 160 000 träffar, medan «из фейсбук» bara ger ungefär 10 000 träffar.
    Vidare: "фильм о фейсбуке" ger drygt 8.000 träffar, "фильм о фейсбук" ger… 8 träffar.
    Jag kan inte riktigt förklara dessa märkliga sökresultat, men min bestämda känsla är att jag praktiskt taget alltid ser att Fejsbuk böjs regelbundet, som ett helt vanligt ryskt ord.

  7. Stefan Holm skriver:

    Enligt engelska Online Etymology Dictionary kommer 'ballot' av italienska 'pallotte' (liten boll) med 'p'. Därför trodde jag, att det tagit omvägen över engelskan in i ryskan. Men det kan ju lika gärna vara via franska eller tyska. 
    När det sedan gäller svidetel', så är väl ett vittne rimligen en, som 'har sett' (videl). Gud förbjude ett ifrågasättande av Vasmer men nog verkar krumbukten runt 'veta', vedat' + folketymologi lite onödig - särskilt som det ryska ordet handlar om att se över en sak igen.
    Men, men - minns jag indoeuropeiskan rätt, så anses *woid-/*wid- 'veta' helt enkelt vara den perfektivstam, som korresponderar mot durativstammen *weid-, 'se'. Dvs. den som durativt ser något kommer perfektivt att veta det.

  8. Östen Dahl skriver:

    Nu är det etymologiskt finlir här. Vasmer visste nog vad han gjorde. På fornryska hette det sŭvědětelĭ  och på polska heter det świadek så det är bara modern ryska som har ett i-ljud där. Men det är riktigt att alltihop är olika avljudsstadier av samma rot, det var vad jag försökte antyda också. Även svenska vittne verkar höra dit. 

    För att riktigt finlira, så menar du nog perfektstammen och inte perfektivstammen. 

  9. Östen Dahl skriver:

    Till Kalle: Även om vi numera har lärt oss att inte lita på antalet träffar i Google, kan det säkert vara riktigt att dom böjda formerna är vanligare — och det är dom man skulle vänta sig så det är inte så konstigt. Sen trasslar det väl till sig genom att dom oböjda formerna trots vad jag sa tidigare är korrelerade med latinsk skrift, så om man bara söker på kyrilliska missar man dom.

  10. Laurits skriver:

    I nätet

    Tysken säger också 'i nätet'. Deutsche Telekom hade för en tio år sen en kampanj med sloganen "Im Internet ist alles möglich!".
    Likaså finnen sitter i nätet med uttryck som 'netissä' och 'verkossa'.
    'Verkko' måste väl förresten komma från svenskans (nät)verk.

  11. Arktos skriver:

    På duken

     
    På franska säger man sur la toile. Det ger mig associationer till det slags väv, den duk, som bär upp oljemålningar. 
     
    På svenska kan man säga både spindelNÄT och spindelVÄV.  På engelska är det cobWEB. Om Internet kan ses som kopplingarna, nätverket, kan man se world wide web som "bilderna" på den väv som nätet spänner upp. Men i stället för på väven säger vi på nätet. Precis som engelska on the web (eller har vi lånat in uttrycket?).
     
    New Oxford American Dictionary:
    ORIGIN Old English web(b) ‘woven fabric,’ of Germanic origin; related to Dutch web, also to weave1. Early use of the verb was in the sense ‘weave (fabric) on a loom.’ 

  12. Stefan Holm skriver:

    Sur sa räffen om frankofonen

     
    Engelskan använder ’in’ även vid web i betydelsen nät. Från den grå forntid, då man ännu var uppdaterad på elektrifierade musikkapell, dyker slutraden i The Rolling Stones ’The Spider and the Fly’ upp: jump right ahead in my web (fast språkpedanten hade väl föredragit into).
     
     
    Men franskans sur kan vara en förklaring. Såväl saken som begreppet www lär ha uppstått vid kärnforskningsanläggningen CERN i (franska delen av) Schweiz år 1991. Där kan frankofona fysiker mycket väl ha myntat ’on the web’ med samma logik, som en svensk kan tänkas bruka, då han på engelska ska säga ’ute på landet’.
     
    SAOB har bara ett exempel med ’på nätet’:  Gammal Räff går intet giärna på nätet. GRUBB 631 (1665). Men den kan tom. jag köpa.

  13. Arktos skriver:

    Vad säger Tim Berners-Lee?

     
    Ett nät med tillräckligt fina maskor kallas väv. En väv med tillräckligt grova maskor kallas nät. Men hur förhåller sig Internet till World Wide Web? Vad säger fenomenets uppfinnare/upptäckare/organisatör, Tim Berners-Lee, om man frågar honom? 
     
    Q: What is the difference between the Net and the Web?
    A: The Internet ('Net) is a network of networks. Basically it is made from computers and cables. What Vint Cerf and Bob Kahn did was to figure out how this could be used to send around little "packets" of information. As Vint points out, a packet is a bit like a postcard with a simple address on it. If you put the right address on a packet, and gave it to any computer which is connected as part of the Net, each computer would figure out which cable to send it down next so that it would get to its destination. That's what the Internet does. It delivers packets – anywhere in the world, normally well under a second.
    Lots of different sort of programs use the Internet: electronic mail, for example, was around long before the global hypertext system I invented and called the World Wide Web ('Web). Now, videoconferencing and streamed audio channels are among other things which, like the Web, encode information in different ways and use different languages between computers ("protocols") to provide a service.
    The Web is an abstract (imaginary) space of information. On the Net, you find computers — on the Web, you find document, sounds, videos,…. information. On the Net, the connections are cables between computers; on the Web, connections are hypertext links. The Web exists because of programs which communicate between computers on the Net. The Web could not be without the Net. The Web made the net useful because people are really interested in information (not to mention knowledge and wisdom!) and don't really want to have know about computers and cables.
     
    Källa: http://www.w3.org/People/Berners-Lee/FAQ.html#InternetWeb
     
    Så uttryckte han sig 1998. Sedan dess har termerna vandrat runt i allt vidare kretsar i mängder av språkliga och sociala sammanhang. Vad betyder de numera? 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>