Somrig tävling

För att råda bot på den somriga stiltje som Stefan Holm talar om i sin senaste replik vill jag härmed utlysa en tävling, vars enda pris dock blir den ovanskliga ära som vinnaren automatiskt drabbas av. Vem kan hitta på den längsta svenska meningen som enbart består av lågtyska lånord? Jag har själv ett bidrag som jag hemlighåller tills vidare. Varje ord får endast användas en gång.

 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Somrig tävling

  1. Stefan Holm skriver:

    Riktigt besvärlig språkfråga

     
    Finns här inte en liten slamkrypare: Lågtyska original eller ord förmedlade via lågtyskan? Arvord, där vi anammat en lågtysk form? Arvord med lågtyska pre- eller suffix? Ord osäkert upptagna via låg- eller högtyska (eller frankiska eller frisiska)?
     
    Söker man i SAOB på ord med medellågtyska som långivande språk, får man 4236 svar. Så kommer ytterligare 714, om man söker på enbart lågtyska. Därtill anger SAOB som ’relation’ antingen av, till eller efter (lågtyska). Förståeligt nog kan redigeringen inte vara hundraprocentigt exakt i detta mastodontarbete. Av de 4950 orden är ett och annat hopplöst förlegat och några är dubletter. Men där är 361 med prefixet be-, 255 med för- och 69 med an-. Bland suffixen är det 310 med -ig och (bara, faktiskt) 28 med -isk. (Det sistnämnda betyder väl, att saxisk och praktisk inte räknas som lågtyska lånord)?
     
    Man skulle kunna inleda en (nonsens-)mening med en förbenat massa adjektiv på för-, ha jägare som subjekt, blir som predikat och sluta med en mängd adverb på -igt plus en ny radda adjektiv på be- eller an-. Men det känns fuskigt. Alltså kastar jag ärelöst in handduken, trots att man under Strindbergåret uppmärksammats på, att skandinaviskan inte är något annat än plattyskan i tolv dialekter (Röda rummet). Men jag anar, Östen, att du har något riktigt klurigt i bakfickan.

  2. Östen Dahl skriver:

    Bara äkta vara

    Förtydligande då: bara "äkta" lågtyska lånord, alltså inte förmedlade ord och inte ord där bara affixet är lågtyskt — hm, det vill säga hela ordet ska gå att hitta i lågtyskan även om något ingående morfem också ser ut som ett svenskt dito. Betala skulle vara ett exempel. 

  3. Edvin skriver:

    Blev samtligt språkligt bidragande försakat?

  4. Östen Dahl skriver:

    Tricket är att komma ihåg alla högfrekventa funktionsord som vi har fått från lågtyskan. Mitt bidrag är på sju ord, men det går naturligtvis att bygga ut den enligt Stefans modell. Den här meningen har dock fördelen att låta tämligen naturlig:

    Men man måste ju bli riktigt förbannad.

    Vad Strindberg, eller snarare Olle Montanus i Röda rummet, sa handlade för övrigt om svenskan, inte om skandinaviskan:

    "Sverige är, som var man vet, ursprungligen en tysk koloni och språket vilket bibehållit sig tämligen rent ända in på våra dagar är plattyskan i tolv dialekter."

  5. Stefan Holm skriver:

    Då bygger vi på din mening (du skrev ju mening, inte sats), så att den förhoppningsvis ändå inte passerar gränsen till innehållsmässig rappakalja och skriver:
     
    Brukar borgmästarens oomtvistat sköna men förståndsmässigt klena fru använda smaklöst grovt språk, måste man ju bli riktigt förbannad.
     
    (Suffixet -mässig kan vara högtyskt. I osmakligt och oomtvistat är åtminstone stammen plattysk. Vår en- och oväldige domare får väl stryka ner meningen från 18 till 15 ord i annat fall).

  6. Edvin skriver:

    "Måste" kunde jag ha gissat och de andra visste jag, men att "men" och "ju" var tyska lån var en nyhet för mig!  Då har man lärt sig något idag.

  7. Östen Dahl skriver:

    Medelmåttigt

    -mässig är definitivt högtyskt vilket syns på att det har undergått den högtyska konsonantskridningen. Jämför det (hög)tyska ordet mittelmäßig, motsvarande  det svenska medelmåttig, som kommer från eller inspirerats av medellågtyska middelmatich. 
     

  8. Stefan Holm skriver:

    Måttligt

    Man tackar för lektionen och försöker byta förståndmässigt klena mot måttligt kloka. SAOB är lite osäker på, om måttlig kommer av mått (’snarare av mnt mäte’) eller av måtta (’av mnt. măte’).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>