Guck

 

Jag lärde mig nyss ett engelskt ord jag inte kunde förut: gunk.

Det definieras på väven som besudlingar av diverse slag — nåt skräp som man inte vill ha där det råkar befinna sig. Bland många definitioner nämns exempelvis ”Gunk is all the nasty stuff that collects over the years at the bottom of the gas tank” och ”When you wake up in the morning, if you have crusties in your eye that is ’eye gunk’". Ytterligare exempel finns här.

Det finns säkerligen en hel massa ytterligare ord för detta, och det gör det definitivt på svenska. Men ett av dem dyker direkt upp i min skalle: guck.

Skulle de två kunna vara kognater?

Även om jag inte är expert på just germansk språkhistoria, så skulle väl ordet i så fall följa normala ljudlagar — tänk exempelvis på dricka ~ drink, tack ~ thank och liknande ordpar. (Övergången är dock lite nyckfull, och vi har en del par som sänka ~ sink och tänka ~ think, samt en del dubbletter i svenska: dricka ~ drunkna, svamp ~ sopp och kamp ~ kapp — men åtminstone de senare skulle ju kunna representera inomnordiska/inomsvenska lån. Om jag minns rätt går isoglossen lite olika för olika ord här, vilket ytterligare understryker att det rör sig om en tendens snarare än en undantagsfri ljudlag).

Hur som helst anger flera nätkällor att det amerikanska gunk har sitt ursprung i ett varumärke (se tex här och här). Företaget i fråga existerar uppenbarligen än i denna dag (produkten ifråga här och Wiki-beskrivningen av företaget här), men är det verkligen den faktiska etymologin vi har att göra med? Nånstans känns det som att likheten med guck är lite för bra för det, och dessutom är det lite skumt med det semantiska, för varumärket i fråga är en benämning på nåt som man tar bort guck med, så matchningen är inte perfekt.

Den här typen av vardagliga ord brukar sällan finnas med i etymologiska ordböcker, och om de gör det så brukar ursprunget larvigt ofta anges som ”ljudhärm.” och liknande intetsägligheter. Men ord behöver såklart inte vara moderna bara för att de är slangiga eller vardagliga — fjärt (eller som vi lingvister säger "rektal frikativa") är exempelvis kognat med engelska fart, och har släktingar i en hel hoper andra indoeuropeiska språk.

Finns motsvarigheter till guck i andra språk? Det borde väl i så fall heta gukk på danska, gunk på norska och gunk på tyska.

Jag hittar inget på danska eller tyska vid en slarvig googling, men de två första träffarna på norska är åtminstone ”Hvordan kan jeg rense gunk ut av en broiler pan?” och ”Hvordan du rengjør gunk ut av en pannekake takke”, vilket ju ser lovande ut. Det kan ju knappast vara ett lån från svenska (eller för den delen tvärtom, eftersom norska alltså tycks ha nasalen kvar), men den norska formen (som för all del inte ger speciellt många träffar) skulle ju eventuellt kunna representera ett amerikanskt lån.

Man får väl lita på att de anglosaxiska etymologerna ved vad de talar om. Kanske är likheten mellan guck och gunk bara en slump. Men i så fall är det en av de bästa irrkognater jag har stött på, för det handlar ju inte bara om ord som är lite lika sådär i största allmänhet, utan om två ord som är lika på ett sådant sätt som vi skulle förvänta oss enligt belagd ljudutveckling.

Antingen har vi att göra med en kul och mig veterligen inte tidigare omtalad kognat. Eller också med en kul och mig veterligen inte tidigare omtalad irr-kognat. Det här blir ju bra hur det än ligger till.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Guck

  1. Daniel Eriksson skriver:

    Sammansättningen "gunk-hole" finns belagd 1908. Det skulle ju kunna tyda på att ordet är äldre än varumärket. Företaget grundades tydligen 1924, Men sammansättningen betyder 'a small cove or fishing hamlet', så det kan kanske också röra sig om två olika ord.
    Belägget: I rec'lect well hearing of her call it nothing only a dead-and-alive little two-cent gunk-hole of a place. (G. S. Wasson: Home from Sea citerad i OED s.v. "gunk")

  2. Stefan Holm skriver:

    En gökunge?

     
    Snygg irrkognat är ett starkt tips. Om gunk säger ju engelska etymologilexikon som det här, att det dels är amerikansk engelska och dels just varumärke för en tvål. Min vilda gissning är, att det moderna ordet är en sammadragning av garbage och junk. Det svenska guck har jag aldrig hört och SAOB anger det bara som en dialektal (hälsingsk) variant av gök. Att ordet bara skulle ha bevarats i USA och Hälsingland verkar lite far fetched. Däremot hör jag numera arbetskamrater säga ’jävla juck’ om jobb de finner knöliga och/eller meningslösa.
    De ärevördiga indoeuropeiska stammarna *perd- och *pezd- finns (väl) dock kvar i svenskan i såväl sin hörbara som tysta variant…

  3. Mikael Parkvall skriver:

    Att nåt skulle vara bevarat i Hälsingland och USA men inte därimellan är väl inte omöjligt i sig. Däremot känns ju inte semantiken så himla huvetpåspiken när det gäller gökungen.

    Däremot tycker jag att förslaget med garbage plus junk var kreativt.

  4. Ephraim skriver:

    Gook

    Både "guck" och "gook" finns tydligen på engelska också (med ungefär samma betydelse som "gunk"). Enligt nedanstående källa är det möjligen ett teleskopord (vilket jag lärt mig är svenskans motsvarighet till "portmanteau") bildat från "goo" och "muck" men det är väl långtifrån säkert.
    http://www.thefreedictionary.com/guck

  5. Östen Dahl skriver:

    G*k

    Dom av oss som var med på Vietnamkrigets tid minns att gook också är en nedsättande term för människor från den delen av världen. 

  6. Mikael skriver:

    Jag använder guck för nått litet och slemmigt. Typ ögonguck. Och jag är inte från hälsingland. Vet att mina föräldrar använder det också.

  7. Mikael Parkvall skriver:

    Guck i den betydelse som diskuteras här är definitivt inte specifikt för Hälsingland. Det var den betydelse (sannolikt att betrakta som ett helt annat ord) som förekommer i SAOB som var hälsingsk. Jag använder också guck, och har inte heller nån koppling till Hälsingland.

  8. Daniel Eriksson skriver:

    Rietz har med ordet gukk. Det användes för 150 år sedan i Medelpad i betydelsen 'liten klimp, klick' och i Delsbo socken i Hälsingland om 'liten hop, hög'.

  9. Ephraim skriver:

    Östen, det är ju sant (Vietnamkriget och dess språkbruk är jag för egen del mest bekant med från film). Dock "gook" verkar detta vara av annat ursprung (om än inte helt klarlagt, se Wikipedia).

  10. Mikael Parkvall skriver:

    Visstja, Rietz glömde jag kolla!

  11. Stefan Holm skriver:

    Rör nog mest, öst och väst

     
    När Mikael skriver, att övergången (assimilationen) nk > kk eller mp > pp är lite ’nyckfull’, så finns ändå lite ordning i oredan. Gränsen tycks ha gått mellan öst- och västnordiska men i ett kontinuum. Så har götamålen (och därför även modern svenska) både västliga och östliga inslag.
     
     
     
    Svamp heter regelmässigt sopp i Bohuslän (och ofta i Västergötland). Äldre Västgötalagen har roppo (dativ) för rump(a). Drunkna hörde jag alltid som drockna, sjunka som sjocka och krämpor som kräpper i min barndom. I modern svenska lever stinga och sticka, springa och spricka (subst.) sida vid sida utan glasklar semantisk distinktion. Dricka står mot drinkare och drank (åld. resterna efter mäskjäsning och -destillation, använt som kreatursfoder). Vicka och vinka, klucka och klunka, rucka och runka, blicka och blinka kan jag tänka mig ha samma ursprung - västligt (göta) resp. östligt (svea).
     
     
     
    Så säga vad man vill om förekomster av gunk på norska sajter - på den sidan kölen lär det i vart fall inte vara ett arvord.

  12. Mikael Parkvall skriver:

    Men jösses jävlar, du har ju så rätt, Stefan — jag tänkte ju alldeles baklänges. Det är ju här det borde heta gunk, och i Norge det borde heta gukk. Om det var nedärvt, alltså. Jag måste ha trott att det var tvärtomdagen i förrgår.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>