Kasus lever

I diskussionen om "hen" har också frågan om en eventuell objektsform "henom" kommit upp. Språkrådet avråder från "henom" bland annat med motiveringen att objektsformerna av pronomen är "rester från ett kasussystem som inte längre lever i språket". Jag tycker inte heller "henom" är så lyckat men håller inte med om synen på objektsformerna som rester. I talspråket är de flesta subjekt och många objekt pronomen, och i transitiva satser (satser med både subjekt och objekt) är nästan alla subjekt animata och pronominella, och de flesta av dessa är skiljer mellan subjekts- och objektsform. Detta betyder att den överväldigande majoriteten av alla transitiva satser innehåller minst ett kasusmarkerat pronomen, och det gör dem entydiga med avseende på vad som är subjekt och objekt, oberoende av ordföljden. Att kasusmarkera enbart pronomen är ett kostnadseffektivt sätt att disambiguera satser. Kasusmarkeringen är alltså ingen rest av ett dött system utan en  funktionell mekanism i språket. 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Kasus lever

  1. Stefan Holm skriver:

    Kasus till hands

    Det må vara, att kasussystemet inte är produktivt men att säga att det ’inte längre lever’ är att ta i. Genitivformerna efter prepositionen till är t.ex. lite för många för att bara kallas fossiler. Vad sägs om denna räcka:

    Bords, buds, dess, doms, döds, fots, hands, kungs, lags, lands, livs, låns, mans, minnes, mods, mötes, nöds, råds, sinnes, sjöss, skogs, skänks, synes, sängs, sömns, tings, torgs, vardags, väders, äventyrs, övers
    .

    Av femininer, pluraler och adjektiv är ytterligare några ganska vanliga: fullo, godo, handa, korta, känna, nåda, orda, rätta. Ännu några är hopskrivna: tillbaka, tillfreds,tillreds, tillsammans.

    Visst är det ekonomiskt att säga, att någon plågats ’till döds’ i st.f. ’till det att han dog’ eller fört åsikter ’till torgs’ i st.f. ’ut i det offentliga rummet’ – såsom jag härmed gått till bloggs.
     

  2. Martin Persson skriver:

    Om genitiv

    Dessa genitivformer efter till kan nog inte ses som något annat än stelnade former, Stefan, även om jag också råkar vara rätt förtjust i dem. Förutom att konstruktionen knappast är produktiv kan man också fundera över vad de tänkta grundformerna budlaglivväder har för koppling till sina s-former. Det synkrona semantiska sambandet är i dessa fall mycket svagt, vilket stöder att det nog faktiskt är just stelnade former vi har att göra med. (Vi tar ju inte heller lagom som intäkt för att dativ plural har hälsan.)

  3. Stefan Holm skriver:

    Överens (nästan)

    Nej, Martin, jag har inga invändningar mot att kalla formerna stelnade. Det var deras ansenliga antal, som gjorde att jag ändå inte ansåg dem döda. Dessutom förstår jag inte riktigt, vad det är för problem med kopplingen mellan de grundformer du nämner och de med -s.
     
    Till buds: vad finns utbjudet (och man kan lägga ett bud på, dvs. välja mellan)? Till lags: spela med i laget. Till livs: liv i betydelsen mage – jfr. en livrem som går om livet, en knytnäve i veka livet eller underlivet, som vi inte kallar vid namn utan efter under vad det är placerat. Till väders: vädret i meningen lufthavet är väl klart i uttryck som sätta näsan i vädret eller släppa väder.
     
    En produktiv gentiv jag misstänker har någon här på bloggen som upphovsman/-kvinna är det lilla mästerverket avämnes. Om s-et sedan beror på det inledande av- eller är tänkt som satsförkortning (avämnes fråga), är en annan sak. Jämförelse med invärtes eller utsocknes pekar på det senare, då in och ut näppeligen styr genitiv.

  4. Östen Dahl skriver:

    Tyvärr kan vi nog inte skryta med att avämnes har uppkommit på Lingvistbloggen. Här är ett belägg från 2004, då vi ännu inte var påtänkta. Men många av träffarna kommer härifrån, så vi kanske bidrar till spridningen av detta onekligen förträffliga ord. 

  5. Stefan Holm skriver:

    Avordklasses

    2004 – ser man på! Men säg inte annat än att jag har höga tankar om denna blogg … och just nu lite lägre tankar om mig själv: Att -s i avämnes ö.h.t.skulle kunna ha med av- att göra var en lapsus. Det är ju inte prepositionen av utan adverbet, som står där (off topic, inte of). Vore det prepositionen, skulle väl avämnes snarare ha motsatt betydelse.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>