Idiomas inútiles

 

För att nu återknyta till gårdagens inlägg: På DN:s ledarsida idag påminner oss Johannes Åman om att ytterligare en EU-rapport nyss har offentliggjorts. Den här gången handlar det om skolbarnens kunskaper i främmande språk i ett urval EU-länder.

Budskapet är ungefär detsamma som i Richard Swartz' drapa som jag nämnde igår, men denna gång är det betydligt bättre förpackat. Jag tror tammetusan jag håller med om vartenda ord i den, och gudarna ska veta att det inte händer ofta när det gäller DN:s ledarsida.

Det som rapporten mer specifikt ägnar sig åt är hur som helst kunskaper i de två vanligaste främmande språken i respektive lands skolsystem, och för Sveriges del blir det alltså engelska och spanska. Det finns några olika sätt att mäta på, men i princip är de svenska barnen bäst av alla på engelska (vilket såklart studeras i alla deltagande länder utom Storbritannien — just här av någon anledning representerat enbart av England). I skriftlig produktion slår malteserna oss på fingrarna (engelska är ju det ena officiella språket där), men när det gäller tal- och läsförståelse är vi helt enkelt bäst. Inte illa!

Vad gäller spanskan finns ett problem, nämligen det att det bara finns ett land att jämföra Sverige med: Frankrike. Det är ju bara i Sverige som spanska är ett viktigare främmande språk än tyska och/eller franska, och eftersom de flesta fransmän fått franskan med modersmjölken är de de enda andra som har spanska som sitt andra främmande språk. (Och de små fransoserna är vassare än oss på spanska, trots sina bedrövliga resultat i engelska).

Däremot kan vi jämföra de svenska barnens andra främmande språk med motsvarande språk i de andra länderna, även om det råkar vara ett annat där (typiskt tyska eller franska). Och kan man tänka sig, di svenske står ut igen — denna gång genom att vara klart sämst i klassen. Polackerna är visserligen uslare än oss på hörförståelse (talad tyska i deras fall), men när det gäller att läsa och skriva spanska kan ingens oförmåga mäta sig med vår.

Förstås är det en fråga om motivation. Att studera engelska är i princip alla motiverade att göra (eller som Johannes Åman formulerar det: ”Engelskan har nått en ställning där individen inte längre har något val: Kunskaper i engelska är ett måste”), men även ett andra främmande språk ser kontinentalerna någon form av poäng med. I rapporten heter det dock att ”Regarding languages other than English, only in Sweden do students […] say it is hardly useful at all”.

Hur som helst, Skolverkets sammanställning av de svenska resultaten finns att ladda ner här, medan hela EU-rapporten finns att tillgå här.

 

PS. Det var förresten först när jag för ett par år sen lärde mig att ”ladda ner” heter ”laste ned” på danska och norska som det slog mig att vårt eget ”ladda ner” representerar den andra möjliga översättnigen av ”to download”. Har detta varit uppenbart för alla, eller är det bara jag som har tänkt på det? Är inte lasta egentligen en rimligare översättning än ladda? Om vi nu inte hade vant oss vid ladda, vill säga.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Idiomas inútiles

  1. Martin Persson skriver:

    Och danskarna ...

    säger downloade.

  2. Martin Persson skriver:

    Men vänta nu ...

    Datorn kärvar lite, så jag har inte läst källdokumentet, men DN:s påstående om att  62 % av flamländska ungdomarna ligger på högsta nivån i engelska torde väl snarare handla om deras franskkunskaper? Det verkar osannolikt att deras engelska skulle vara så fantastiskt mycket bättre än de nederländska grannarnas. 

  3. Avinor skriver:

    Att bara England är med är lätt att begripa. Är osäker på Wales, men Skottland och Nordirland har helt separata skolsystem.

  4. Östen Dahl skriver:

    Överskattad överskattning

    En skönhetsfläck i Åmans artikel tycker jag dock det var att han inledde med det tvivelaktiga påståendet att svenskar överskattar sina engelskkunskaper som vi tidigare har diskuterat här och här. Vi är ju faktiskt bäst, som framgår av rapporten.

  5. Mikael Parkvall skriver:

    Jag var väl så tagen över att han hade så rätt i övrigt, att jag måste ha missat det. Eller också var jag undermedvetet beredd på att det skulle komma, eftersom det nästan alltid gör det. Det är ju ingen tvekan om att vi är bra på engelska.

    Detta sagt, dock, så kan jag nog tänka mig att en och annan etnisk svensk bland Östens och mina gemensamma bekanta mycket väl skulle hävda att de är lika bra på engelska som på svenska. Deras engelska låter inte nödvändigtvis så perfekt, men så tycker i och för sig jag att deras svenska i en del fall är rätt märklig också. Men eftersom den är modersmålstalad, så blir den ju ändå lite definitionsmässigt höjd över kritik …

  6. Östen Dahl skriver:

    Nu vet jag faktiskt inte vem du tänker på och det är kanske lika bra. Men nog förekommer sådant lite varstans? Jag tror mig ha träffat diverse personer med skiftande bakgrund som har haft höga tankar om sina språkliga färdigheter.

  7. Per Ledin skriver:

    Intressant detta. Sen kan man ju undra hur Europa och inte minst Sverige ser ut om man tar in alla modersmål och andraspråksperspektivet. Statusskillnaderna mellan språk i Sverige är verkligen extrema. Man kunde hävda exempelvis att kunskaperna i arabiska - som definitivt talas av många svenskar och förstås andra européer - ger tillgång till en massa klassisk litteratur i original, om det nu är det som ska ge språk status. Somaliskan ligger förstås pyrt til…

  8. Lugubert skriver:

    Nederländskspråkiga Belgien

    Martin Persson: Jag tror att franskkunnandet i Flandern av politiska skäl inte är särskilt framträdande. Det har t.ex. berättats för mig att det kan vara omöjligt att få kommunal service på franska i norra Belgien, så det behöver inte vara en förväxling i artikeln. Däremot ser inte heller jag någon omedelbar anledning till att man är bättre på engelska än grannarna  norrut.

  9. Mikael Parkvall skriver:

    Jag tror att de eventuella svårigheterna att få kommunal service på franska i Flandern har mer med vilja att göra än med kunskaper. Mitt intryck är att flamländarna kan franska, men att de kan ha politiska betänkligheter angående dess användning. Vallonerna verkar vara mer genuint okunniga. (Fast det handlar såklart ytterst om vilja där också, alltså vilja att lära sig).
    Detta är mitt intryck, alltså, jag kan inte skryta med att ha personlig erfarenhet eller djupgående kunskaper om situationen.

  10. Östen Dahl skriver:

    Om jag har förstått källorna rätt, så är franska obligatoriskt i Flandern som första främmande språk, men nederländska är valfritt i Vallonien. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>