Utan accenter i aviserna

 

Jag begriper inte att jag inte har noterat det förrän nu, men först idag slog det mig att landets båda största dagstidningar nästan aldrig använder diakritikor vid återgivandet av serbokroatiska personnamn. Kanske beror det på att rättstavning inte är vad som fascinerar mig allra mest här i världen. Och förmodligen bidrar det också att jag inte talar något slaviskt språk.

Om Zlatan Ibrahimović skrivs accentlöst är väl en sak — jag antar att han är folkbokförd på det viset. Men för exempelvis herrar krigsförbrytarna Karadžić, Mladić och Milošević dominerar stavningen utan diakritikor stort i SvD, och är allenarådande i DN.

Det är inte helt förvånande att originalstavnigen respekteras i högre grad för, låt säga, låt säga, Herta Müller eller Alain Juppé (även om också de stundom skrivs utan diakritikor). Där rör det sig för all del om för svenskar mer välbekanta språk och mer välkända funktioner hos strecken och prickarna.

Jag trodde att det fanns påbud om sånt här i de skrivregler som tidningarna brukar hålla sig med, men hittar inga konkreta, utan bara mycket allmänt hållna sådana.

Det som förvånar mig lite är vad man tänker sig vinna på att pressa in namn på andra språk med latinskt skrivsystem (vilket ju i alla fall delvis gäller just serbokroatiska) i svenskans (eller engelskans) bokstavsuppsättning. I en fjärran forntid kunde det motiveras med att utrikiska tecken var svåra att åstadkomma och reproducera, men det håller ju inte längre, nu när vi har alla de möjligheter som erbjuds av Unicode. Alla läsare kan såklart inte förväntas känna till diakritikornas uppgift och funktion, men den som inte gör det utläser ju rimligen ändå namnet som om de inte fanns där. Lite som med klassiska företagsnamn som Skanska och Gotabanken — jänkaren tappar väl knappast fattningen av nån extra prick här och var, utan pratar väl på ändå som om de inte fanns där. Vilket väl bevisas av uttal som Goat-ee-borg genereras av originalstavningen.

Så vilka argument återstår? Jag har svårt att komma på några. Annat än möjligen ”det vore för mycket begärt att folk som beskriver utrikiska förhållanden skulle ha minsta koll på sagda förhållanden”.

Stavning är som sagt inte den mest engagerande aspekten av språk i min värld, men jag har svårt att inte hålla med om TT:s skrivreglers påstående att

Det är mycket viktigt att personnamn återges helt korrekt. Ett felaktigt skrivet namn signalerar slarv eller bristande respekt för den människa som intervjuats eller beskrivs och minskar också trovärdigheten för texten som helhet.

Nästa steg vore att dessa de egna riktlinjerna efterföljdes mer än i undantagsfall.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till Utan accenter i aviserna

  1. Per Starbäck skriver:

    Engelskspråkiga tidningar gör likadant, så det kanske bara är ett utslag av det vanliga internationellt-gäller-engelska-oavsett-originalspråk-syndromet.

  2. Ulla Åkerström skriver:

    Jag brukar oftast själv ta bort ringen och prickarna i mitt efternamn när jag är utomlands. Och uttalar namnet på utrikiska. Allt i en from förhoppning om det kanske skall uppfattas (vilket sällan händer, men ändå…). Vad jag däremot OGILLAR är när Å blir AA och Ö blir OE.

  3. Martin Algesten skriver:

    Unicode inte hela sanningen

    Att Unicode skulle lösa alla problem är inte hela sanningen. Både DN.se och Svenska Dagbladet har ganska nyligen börjat använda en web-teknik som låter läsaren ladda hem icke-standardiserade typsnitt. Sajterna gör rubriksättning i sina egenutvecklade typsnitt; något som tidigare löstes med att sätta rubriker i bilder på servern.

    De egenutvecklade typsnitten innehåller inte alla möjliga Unicode-bokstäver. Att man inte utvecklat t.ex. ryska eller thailändska bokstäver kan man förstå, men förvånande nog verkar de inte ens täcka de vanligaste latinska språkens diakriter. Som ñ i mañana:
    http://www.svd.se/kultur/film/bio/filmtrailer-manana_2638293.svd
    Gissningsvis kan detta också påverka den redaktionella riktlinjerna.

  4. Edvin skriver:

    Stänger man av att sidor får välja teckensnitt själv står det "mañana" i den rubriken.  Men Parkvalls spaning gällde väl även brödtext, där tidningarna knappast använder egenkonstruerade teckensnitt?

  5. Languageprovider skriver:

    Lathet

    Jag tror tyvärr att detta har en mycket enkel förklaring. Se på tangentbordet på din PC eller MAC, jag har inte dessa tecken utan att jag söker efter dem. De finns där men in stressens och bristen på exakhets tidevarv så slarvas det.

  6. Östen Dahl skriver:

    En gammal etnocentrisk tradition

    Jag tror att det här är en mycket gammal företeelse som inte kan skyllas vare sig på anpassning till det engelska eller på datortekniska problem. Snarare är det fråga om en allmänt etnocentrisk inställning till diakritiska tecken där det bara är det egna språkets krumelurer som är väsentliga. Svenskar blir ofta upprörda över att åäö inte visas tillbörlig respekt men struntar själva glatt i alla andra diakritiska tecken. Som gammal slavist har jag haft tillfälle att gnissla tänder över detta i många år. Intressant nog är tyska tidningar för det mesta noga med att sätta ut háčekar och liknande dekorationer.

  7. Anders Lotsson skriver:

    Unicode har man ingen större nytta av

    Parkvall har en alltför optimistisk syn på tekniken. Unicode har man sällan någon nytta av som journalist. Texten skrivs kanske i Microsoft Word, flyttas över till Adobe Indesign och ska sedan dels tryckas, dels publiceras på webben. Den ska också hanteras av andra personer än skribenten. Man vet aldrig vad det kommer ut för tecken i slutänden. Dessutom är det ju så att de flesta journalister inte behärskar accenterna i, säg, vietnamesiska, och det är inte hur enkelt som helst att, ett, ta reda på exakt vilka de är, två, ta reda på hur man matar in dem i datorn, tre, säkerställa att det verkligen blir rätt tecken när texten når läsaren. Jag förutsätter att Mikael Parkvall vill att accenterna ska vara med i alla språk, inte bara i serbiska och kroatiska. 

  8. Östen Dahl skriver:

    Anders har tyvärr alldeles rätt vad gäller svårigheterna att få Unicode-tecken i tryck. Ju längre bort man kommer från Microsoft Word desto mindre Unicode-anpassade är programmen. Och kunskapen om Unicode är inte heller alltför utbredd — jag har mött layoutproffs som har sett ut som ASCII 63 när man har nämnt ordet "Unicode". Ska man vara säker på att det blir rätt får man bifoga en bildfil till sitt manuskript. 

  9. Lugubert skriver:

    Svenska prickar

    Ulla. jag gör normalt som du och hoppar över mina namnprickar i t.ex. Storbritannien. Men det skulle kunna bli problem när man beställer en flygbiljett utan dem eftersom formulären oftast inte tillåter konstiga tecken och namnet då inte stämmer med passet vid incheckningen.
    Först nyligen läste jag en lösning: Längst ned på passets fotosida finns en officiell "transkribering"! Det hade undgått mig i alla år. Där har jag fått oe för ö.

  10. Per Starbäck skriver:

    Visst är det etnocentricitet, men att bara det egna språkets krumelurer spelar roll tror jag inte. Även främmande språk med hög prestige (typ franska) bryr »vi« oss om.

    Och jag tror definitivt att om engelskspråkiga media använde native-former så skulle svenska också göra det. Det som står på engelska har så hög prestige, så det måste liksom vara rätt.

    Det finns många exempel på hur engelska namnformer dyker upp i svenska media. För inte länge sen blev t.ex. Nabil Rajab i Bahrain arresterad och omskriven en del. I Mediearkivet får jag just nu 287 träffar på Nabil Rajab i svensk tryckt press, men även 21 träffar på Nabeel Rajab. (Här finns SvD, GP och AB med bland de »skyldiga«.)

    Ryska står högre i kurs, men ändå får jag vid sidan av 8945 träffar på Dmitrij Medvedev även 117 träffar på Dmitry Medvedev. (Här är DN & SvD oskyldiga, men träffarna finns bl.a. i Expressen, GT & GP.)

    Den här tendensen med allt mer användning av en engelsk form av namn som inte skrivs med latinskt alfabet tror jag kommer bli allt vanligare, då namninnehavarna själva ofta använder en sådan form i internationella sammanhang. En musikgrupp som Мумий Тролль har domänen mumiytroll.com, heter @MumiyTroll_ på Twitter och så vidare, eftersom de stavas Mumiy Troll på engelska. Visst är det sant att det ska skrivas Mumij Troll på svenska, men jag tror att bandet själva skulle föredra att ha en form i latinskt alfabet.

    Och motsvarande gäller även oss vars namn skrivs med latinskt alfabet. Precis som flera här har vittnat om att de lämnar prickarna hemma när de åker till engelskspråkiga länder så gör serber det också. Se Demokratiska partiets engelskspråkiga sida där Boris Tadić har skippat accenten, t.ex.
     

  11. Stefan Holm skriver:

    Mission impossible?

    Transkription av utrikiska namn lär vi aldrig få någon ordning på. Under pågående hockey-VM ser jag, att de ryska lirarna har sina namn på anglosaxiskt manér på ryggen. För ett decennium sedan var en hitflyttad kazakisk skidåkare ganska populär. Han hette (bokstavstroget) Smirnov. Men envar inbiten drinkare känner till det amerikanska vodkamärket Smirnoff (transkriptionen ser tysk ut och är mer uttalsnära).
     
    Hur artiga ska vi vara mot folk från Srbija resp. Hrvatska? Vi tycker ju, att de kunde skriva ut lite fler vokaler men en serbisk arbetskamrat (tyvärr inte längre bland oss) tyckte tvärtom om svenskan: ’ni skriver en massa bokstäver, som ni inte uttalar’. Han tänkte t.ex. på våra schwa i ord som ’sitter’, ’efter’, ’kommer’ osv. men även på stj och r i 'stjärna' eller skj och r i 'skjorta'. Och en kroatisk dito (även han numera bortgången) fick aldrig en svensk att uttala hans efternamn Brzič någorlunda rätt (inskotts-schwa ska vara mellan ’b’ och ’r’).

  12. JP skriver:

    Det här handlar främst om att tangentbordet inte innehåller diakritikorna i fråga. Jag kan lätt fixa é och ü, men ž kräver litet mer ansträngning (gick in på Wikipediasidan om serbiska alfabetet för att hitta det). Det handlar således inte om etnocentrism.

  13. Lugubert skriver:

    ee/i m.m.

    Intressant problem om man ska transkribera vetenskapligt eller följa den aktuella personens egna preferenser. Här tror jag t.ex. flera fall av Pers -ee- mot -i- för -i, ett namn på Viṣṇu/Krishna
    Men det går att komplicera redan i svenska. Hr Löfven tyx officiellt vara, som förväntat, Löfvén. Ska man respektera honom åtminstone vad beträffar hans egen skrivning, eller lydigt följa folkbokföringen?

  14. Lugubert skriver:

    Pest

    Var är preview- och redigeringsmöjlighetrna?

  15. Lugubert skriver:

    Rensning

    Försöker igen. Tack, Östen, för redigeringen.
    Intressant problem om man ska transkribera vetenskapligt eller följa den aktuella personens egna preferenser. Här tror jag t.ex. flera fall av Per[Starrbäck]s -ee- mot -i- för [i:]
    Jag försöker tolka Kiplings transkriptioner av namn och uttryck i Kim. Jag trodde t.ex. efter några års funderande att att Hurree Babu hette Harry, men det bör vara Hari, ett namn på Viṣṇu/Krishna. Kvinnan Huneefa heter nog Hanifa osv.
    Men det går att komplicera redan i svenska. Hr Löfven tyx officiellt vara, som förväntat, Löfvén. Ska man respektera honom åtminstone vad beträffar hans egen skrivning, eller lydigt följa folkbokföringen?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>