Å andra sidan….

(med anledning av Radetzkis förslag nedan)

Om vi tittar på FNs Human Development Index ser vi att bland världens mest utvecklade länder bedriver i princip alla sin skolundervisning på språk som faktiskt är befolkningens modersmål (Luxemburg och Schweiz kan ses som partiella undantag med franska respektive högtyska).

I världens minst utvecklade länder är det precis tvärtom. Bottennoteringarna Tchad, Centralafrika, Guinea-Bissau, Burkina Faso, Mali, Sierra Leone och Niger undervisar alla på ett främmande språk. I fallet Sierra Leone, världens näst minst utvecklade land, är detta språk just engelska.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Å andra sidan….

  1. Rickard skriver:

    modersmålstalare på en generation ?

    En sak som Radetzki inte verkar tänka på i sin uppskattning av hur snabbt vi skulle få en generation engelska modersmålstalare är ju att till skillnad från folk som kommer hit och lär sig svenska så befinner sig  inte de svenskar som ska tillägna sig engelska som modersmål i ett primärt engelsktalande samhälle.  ( Radetzki kanske tror att just så var situationen för de amerikafarare han nämner men det stämmer inte så vitt jag vet ). Så det är väl troligare att det skulle ta betydligt längre tid och vara ett betydligt omständligare projekt än vad Radetzki tycks föreställa sig?

    Känner någon till något jämförbart projekt av typen "hej alla! låt oss byta språk! ", någonstans i världen ?

  2. Mikael Parkvall skriver:

    Hebreiska, men det är ju unikt. Men även i en del andra fall har det gått ruskigt snabbt, även om bytet inte styrts av nåt formellt beslut.

    Och det är anmärkningsvärt att amerikafararna, även om de inte bodde granne med infödda jänkare, bytte språk typ fem minuter efter att dom klivit av båten, och utan att hemländernas språk lämnade mycket till spår efter sej.

    Jag tror absolut att projektet skulle vara fult genomförbart om nu alla svennar var ense om att det var en bra idé.

  3. Malte skriver:

    Vad vet lingvister om vad som egentligen går förlorat när ett språk dör?  Jag inser att frågan kanske är lite knepig men det känns som att ett svar skulle behövas för att effektivt bemöta Radetzkis idé med något mer än bara försiktighetsprincipen. 

  4. Mikael Parkvall skriver:

    Svar till Malte

    Malte: Tja, pinsamt nog är svaret att vi inte riktigt vet, trots att det ju är vi om några som skulle ha koll på det. Dels går ju inte sånt som "syn på/kunskap om världen" riktigt att mäta, och vi skulle dessutom vilja mäta det före och efter ett språkbyte. Sen går ju språkbyte ofta hand i hand med ett allmänt kulturbyte, och då skulle man ju behöva sära på dessa båda. Om man tvingas välja skulle jag nog säga att det är normalt är kulturbytet som orsakar språkbytet snarare än tvärtom.

    Det vi möjligen kan säga nåt om är väl den sk "Sapir-Whorfhypotesen", förenklat uttryckt att vi ser världen genom de glasögon som vårt språk förser oss med. Även om det finns vissa forskningsresultat som ger visst stöd åt den hypotesen, och även om den har haft något av en renässans på sina håll, tror jag man kan hävda att de flesta lingvister förhåller sig rätt skeptiska till idén. Och det är ju egentligen rätt mycket det det handlar om — påståendet är ju att om ett språk dör, så dör också en världssyn, och detta förutsätter ju att världssynen liksom bor i språket.

    Sen är ju såklart det där med utdöende en knepig fråga i största allmänhet. Det är svårt att argumentera vare sig för eller emot att mångfald är ett självändamål. Och även de av oss som tycker att det är trist när saker dör ut kan ju hävda att vi idag lider av att dronten, kvaggan, den tasmanska pungvargen eller etruskiskan och hittitiskan är utdöda.

    Knepigt var ordet.

  5. MIkael Parkvall skriver:

    Menade såklart att att "inte ens dom av oss som … kan hävda att vi lider" av djuren/språken XYZ:s utdödhet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>