Unga kvinnor leder språkliga trender

Sociolingvister har många gånger anmärkt på att kvinnor ofta är verkar vara i framkant när det kommer till innovationer i språk, och eftersom yngre talare också är troligare att nappa på nyheter följer att unga kvinnor ligger allra mest i framkant (inte utan undantag, sammanfattning här). New York Times har just publicerat en väldigt bra artikel på ämnet, väldigt läsvärt.

I New York Times-artikeln talar det om ett fenomen som jag inte hade någon aning om var på uppgång – vocal fry (knarrande röstkvalité). Tydligen är det det av den typen som Mae West gör i slutet av den berömda repliken "why don't you come up and see me?" från She Done Him Wrong (1933). Jag tror det hörs ännu tydligare i "ah" innan "you can be had" och i "I've met your kind befo-ah". Tydligen är det här en ny trend som är särskilt vanlig bland unga kvinnor just nu. Ett annat bra exempel på någon som gör det väldigt mycket är Britney Spears som både läcker och knarrar så man tror att man är i ett kvarnhus!

Ett annat fenomen i engelska som de nämner i artikeln är sk "uptalk" och har varit känt bland lingvister en längre tid. Uptalk är  frågeintonation på vanliga påstående och sägs ofta häröra från Kalifornien. Jag kan bara berätta att här på den kanadensiska prärien – långt ifrån soliga San Fernando Valley – gör kidsen det hela ti'n, särskilt tjejerna – och det är smittsamt! (I was at the mall today↑ and I found this dress↑ and it was really hot↑ right↑?). Uppfattas ofta av personer som inte gör det som irreterande och dumt ifall man frågar dem om det, men sanningen är att jag faktiskt hör det från grupper som inte alls är unga tjejer – dvs äldre män. Inte lika ofta, alls, men ändå närvarande.

Här är en bra illustration av Uptalk av en australiensisk komiker som Calle tipsade om. Komikern i klippet gör för övrigt en snygg imitation av holländsk och fransk och brytning på engelska samt brittiska dialekter.

Varför Uptalk sägs komma från Kalifornien och anses vara ett utmärkande drag för australiensisk engelska kan jag tyvärr inte svara på just nu.

Kan inte låta bli att tänka på att tesen "det som tonårstjejer gör fördöms först som larvigt men blir senare trendsättande" även är sant om annat än språk: Elvis, Michael Jackson och Beatles. Vad säget det om Twilight och Justin Beiber?

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

32 kommentarer till Unga kvinnor leder språkliga trender

  1. Martin Persson skriver:

    Er kommentarsfunktion är ju grotesk. Ser man fel på den där koden raderas allt.

  2. Stefan Holm skriver:

    Skriv i Word, Martin, kopiera och klistra in. Gör man därtill som gamle schackvärldsmästaren Boris Spasskij och sitter med händerna under låren, innan man drar (dvs. klistrar in och skickar), så minskas risken för att bidra med nå't alltför korkat. Hjälper inte alltid i mitt fall men ändå… 

  3. Martin Persson skriver:

    Tredje försöket

    Bra att knarrstämman (eller creaky voice, som jag kallar det på engelska) tas upp. Jag brukar tänka på det som modellknarr. (0,27 och 0,41 i http://www.youtube.com/watch?v=NzDgNUZ1L4E är goda exempel.) Visserligen ger Mae West prov på detta redan för rätt länge sedan, men hon står ju och råraggar. Nu för tiden används det hej vilt.
    Det intressantaste är att det verkar ha spritts/spridits direkt från amerikanskan till svenskan. För nog är det så att främst somliga yngre kvinnor i Sverige knarrar rätt friskt också? Efter en obehaglig sökverksamhet hittar jag följande: http://www.youtube.com/watch?v=dpxGQAnMXEY

  4. Hedvig Skirgård skriver:

    Jag brukar ofta skirva det jag vill ha sagt i textedit/notepad och sen klistra in, jag litar inte på den här bloggportalen.
    Tack för tipset om Darling, skitbra illustration!

  5. Vera skriver:

    I Kanada

    Jag upptäckte att det var rätt vanligt i Canada, även killarna drev med uptalk. Det låter lite artigt och gulligt, tycker jag, men ibland kan jag reta mig på det!

  6. Rickard skriver:

    Grotesk kommentarsfältsbugg

    @Martin & Hed.

    Kan vara nån bugg i senaste uppdateringen av captcha-funktionen. Ska kolla på det.

    /Admin för  "den där bloggportalen"

  7. Mikael Parkvall skriver:

    Kraftigt off-topic och med risk för att framstå anglicism-paranoid: För mej känns det mysigt att skilja på ”språklig” och ”lingvistisk” (=”språkvetenskaplig”).  Det som Hedvig "Dolph Lundgren" Skirgård pratar om är huruvida unga damer går i bräschen för språklig förändring, inte lingvistisk. I min idiolekt då alltså.

    Signaturen ”Bitter och Reaktionär”

  8. Hedvig Skirgård skriver:

    @ Mikael Jag gjorde nog en direktöversättning från engelska där man pratar om "linguistic change".. 'säkta. Din anglicism-paranoia var nog befogad, jag är hopplös på att tala standard svenska och eftersom jag talar som jag skriver blir meningarna inte bara ändlösa (som nu) utan även kraftigt kodväxlande och översättningslånande.
    Men vad föranledde "Dolp Lundgren"? Fattar inte.. gör han också massa anglicismer? Jag hoppas att så är fallet, andra egenskaper han har vill jag helst inte liknas vid.
    @ Rickard tack tack vi tycker så mycket om dig!
    Fresten, jag har funderat en massa på det här med amerikanska tjejer som gör "I was at the mall today↑" och den australiensiska komikern som gör "end every sentence like it's a question↑" jag tycker mig skönja en skillnad. Men jag är inte alls säker på det här, ska gräva runt lite.
    Är det inte så att det australiensiska uptalket går kraftigt upp och sen snabbt ner medans de amerikanska brudarna inte har lika kraftiga sluttningar i sina höjdskillnader alternativt inte går ner på slutet allls? Bara spekulationer, har inte tänkt klart än.

  9. Hedvig Skirgård skriver:

    Fresten: unga kvinnor kanske leder lingvistiska trender också :)? *being cheeky*
    Typ om jag, Gaza, Pernilla osv (MA student och doktorander på SU) kommer fram till helt revolutionerande koncept i lingvistik medan killarna i samma forskargeneration fortsätter med konventionella grejer.
    Inte särskilt troligt alls, men om det var så skulle rubriken vara sann i båda tolkningarna.
    Undrar om det kan stämma för hur villiga forskare inom olika fält är att acceptera nya teorier, att äldre män skulle vara troligare att vara skeptiska mot radikalt nya idéer inom sina forskningsfält… förlåt det är bara en spekulation och har inget med bloggare på denna blogg att göra (verkligen inte!!). Jag bara tänker på om mönstret för språklig och popkulturell  förändring kan appliceras på andra håll också, för mode är det ju uppenbart tessempel. Och jag har en vag aning om att jag läst liknande teser om politik och kön och ålder.
    Signaturen "Ung och Jobbig" / "Jag Kan Komma På Ett Troligt Scenario För Alla Yttranden"

  10. Mikael Parkvall skriver:

    När Dolphen slog igenom på 80-talet var en av de saker han var mest känd för att efter typ en kvart i  Staterna komma hem och bryta på utrikiska…

  11. JP skriver:

    Är inte ett av norska östlandsmålens kännetecken just det som på engelska kallas uptalk?

  12. Gunnel skriver:

    Om \"uptalk\" eller \"HRT\"

    In addition to the rising tones used routinely in certain regional accents, a ­particular type of rising statement intonation is increasingly used in what are traditionally falling-tone accents. This phenomenon, known as HRT (high rise terminal) was first observed in young people’s speech in New Zealand and Australia in the 1960s, but is found in many other English-speaking countries, such the USA, Canada and the UK. So

    An excellent literary representation of HRT in US speech is given by Jane Smiley in her campus novel Moo (1995):
    The undergraduate student approached him as soon as he got off the elevator. “I’m Lyle Karstensen, sir?” he said, and he held out the portfolio he had under his arm. “I’m leaving school? I’m going to work for a year or so and come back? It’s not like I’m flunking out or anything? It’s just so expensive, you know?”
    Dr. Cates said, “Is there a problem with your grade?” He pushed the key into the lock of his office.
    “No, sir? You gave me an A? See, that was the only A I’ve ever gotten here? Because I really liked your course? So when I was thinking of someone to give these to, I thought of you?”
    En intressant artikel om HRT och dess ursprung har skrivits av David Britain i Language Variation and Change 4 (1992).

  13. Gunnel skriver:

    ursäkt

    Vet inte hur de första 12 raderna i min förra kommentar nästlade sig in!

  14. Hedvig Skirgård skriver:

    @ Gunnel Tack för en utmärkt definition!
    @ Mikael Men jag har ju hållit på såhär länge..  det har om något blivit värre av sen jag började gå lingvistik snarare än av kontakt med utrikiskspråkiga. Jag gör helt nya spännande fel i svenska också sedan lingvistiken kom in i mitt liv.
    Så Dolphan var för din generation vad Victoria Silverstedt och Svenska Hollywood fruar är nu? Men visst sysslar de väl mer med konstig betoning och så medans jag är väldigt mycket inne på översättningslån? Hittade förresten ett klipp där Dolpan säger att det var dumt och han var osäker när han bröt på amerikanska.
    Min stavning har också blivit "sämre" sen lingvistiken, jag gör stavfel baserade på uttal konstant (t->d, i->e osv.) Den som jag tror du brukar störa dig mest på är nog "ideolekt".
    Signaturen "irriterande Hedvig"

  15. Mikael Parkvall skriver:

    Jo, han är nog motsvarigheten till Silvstedt  för oss panschisar.

  16. Östen Dahl skriver:

    Gunnel, du behöver inte be om ursäkt, när det kommer in skräp i texten beror det för det mesta på att författaren har gjort som Stefan föreslog och klistrat in texten från Word — då kommer det en massa koder med som inte borde vara där. Jag vet inte hur Stefan bär sig åt för att undgå detta. Nu har jag i alla fall städat inlägget.

    För övrigt noterar jag en norvagism i Veras inlägg som leder till en intressant omtolkning: "killarna drev med uptalk", det som avses är nog att killarna ägnade sig åt uptalk, men det blir i stället att de gjorde narr av det. 

     

  17. Mikael Parkvall skriver:

    Om norvagism vore ett vanligare ord i svenska skulle det bergis folketymologiseras till norrbaggism.

  18. Vän av oordning skriver:

    Frågan är om inte Hedvigs "Victoria Silverstedt" också borde skrivas på folketymologikontot.

  19. Rickard skriver:

    Progressivitet värsöss konservatism

    En klassisk sociolingvistisk observation är väl annars att tjejer generellt sett är mer benägna att sträva efter ett "fint" språk  (medan generella tendenser till det motsatta finns hos hos killfolk).  

  20. Calle (קלה) skriver:

    Spännande att Gunnels kommentar om uptalk nämner australisk engelska, för min första koppling när jag läste Hedvigs inlägg var den australiske komikern Adam Hills som pratar om precis det här i en av sina shower.

    Som en bonus pratar han i en annan föreställning  om hur man härmar språk man inte förstår (vilket ligger nära det tidigare inlägget "Fejkat flyt") och har dessutom varit så god att han haft med sig teckenspråkstolk (Auslan) på sina egna föreställningar.

  21. Stefan Holm skriver:

    Intet nytt under solen

    Kvinnors innovativitet är nog inte bara språklig utan ett allmänfenomen: För många vintrar sedan läste jag i tidningen Allt om Mat om en undersökning de beställt rörande beredvilligheten att pröva nya maträtter. Den utföll sålunda: (1) Yngre var villigare än äldre. (2) Kvinnor villigare än män. (3) Storstadsbor villigare än glesbygdsbor. (4) Överklass villigare än underklass. Som det stämde med egna iakttagelser, la’ jag denna udda information på minnet.
     
    Se’n fick jag se exakt samma mönster i den statliga undersökning av svenska folkets levnadsvanor, som publicerades nå’n gång på 80-talet. Där hade man bl.a. tittat på antalet fritidsaktiviteter. Den ena extremen var äldre lågutbildade män i glesbygd, som hade ett eller två intressen (vanligen inom områdena jakt/fiske, trädgårdsskötsel och sport). Den andra var högutbildade yngre storstadskvinnor, som var engagerade i ’precis allt’.
     
    Så presenterade SOM-institutet i Göteborg en studie över väljarnas benägenhet att byta parti mellan valen. Precis samma sak! Unga välsituerade storstadsdamer byter hela tiden medan äldre mindre välsituerade herrar i Norrlands inland aldrig gör det.
     
    Det tycks alltså vara en inre tvångsmässighet hos båda ytterligheterna. Vare sig det är till gagn eller inte, så ska allt bara ändras på i den ena gruppen medan det bara inte ska ändras på något i den andra. Den ena måste ha kött, potäter och brunsås till middag, den andra måste pröva mongoliskt stäppgräs (om nu det går att äta).
     
    Detta gäller säkert även språket. Vad som se’n blir bestående, är en annan historia. Men grattis Hedvig, till att ha bekräftat mina fördomar.

  22. Hedvig Skirgård skriver:

    Vad som gör det hela ännu intressantare är att det finns en tendens att kvinnor, och i synnerhet yngre, ligger i framkant när det kommer till innovationer (särskilt sk ”stabila”) men samtidigt är de mindre benägna att använda icke-standard/prestige språk.

    Dvs tjejerna knarrar på i slutet av yttranden men är mindre producerar färre icke-standard/prestige former som negativ concord (”I didn’t do nothing”) eller ”I has got” än män i samma sociala grupp.

    Chambers ( 2009) Sociolinguistic theory . Oxford: Wiley-Blackwell

    Så här tänker jag:
    Det är lite kontra-inutivt men kanske inte ändå. Om vi antar, vilket många i litteraturen gör, att kvinnor har en större känslighet för vad som uppfattas som standard/prestige eller bara en större vilja att vara en del av standard/prestige så följer såklart att de inte ägnar sig åt icke-standard/prestige men kanske också att de signalerar sin tillhörighet till standarden/prestigen genom att vara uppdaterade på nyheterna? Eller så har det att göra med ungdomars envetna vilja att vilja göra en distinktion mellan sig och föräldrar generationen och sen spelar hela” kvinnor mindre troliga att ägna sig åt icke-standard/prestige” in.

    Män kanske oftare har en manlighet att försvara som bygger mycket på authentiskhet, att de är riktiga karlar som inte förställer sig. I så fall är deras beteende inte konstigt alls.

    Nota Bene: mycket av forskningen på det här bygger på studier av folk från Storbritannien och USA, nästan enbart. Av vad jag upplevt av de länderna hittills i mitt korta liv så är inte dessa kulturella fenomen identiska med det svenska samhället (dock mer så än vi vill tro).

    Det här är ett minst sagt stort forskningsfält och jag håller just på och lär mig att orientera mig inom det, folk har sysslat med det här längre än vad jag levt (det gäller det mesta som jag är intresserad av). Men det här är vad jag tänker, om det något jag lärt mig av vad som händer när jag luftar mina teorier så är det att jag snart kommer bli upplyst om hur väl dessa tankegångar håller, tack på förhand.

  23. Hedvig Skirgård skriver:

    Jag var faktiskt lite cheeky och la till det klippet i inlägget efter att jag publicerat det. Tack tack Calle!

  24. Hedvig Skirgård skriver:

    Precis. se mitt svar nedan till Stefans kommentar.

  25. Hedvig Skirgård skriver:

    Ber om ursäkt för stavfelet på fröken Victorias efternamn, mycket onödigt men glad att det intresserade någon.

  26. Rickard skriver:

    Instämmer...

    …i din analys om trendkänslighet m.m Hedvig

  27. Irene skriver:

    Diskuterats i norska radions Språkteigen

    Dessa bägge fenomen har diskuterats i norska NRK2:s Språkteigen nu i vinter, och där myntades ordet ”uppton” för engelskans uptalk. Bra ord. Fenomenen är alltså tydligen lika vanligt i Norge.

  28. Henrik R. skriver:

    Känner ni kanske till begreppet NORMS? Det står inte bara för Nordic Centre of Excellence in Microcomparative Syntax, utan från början betecknar det den ideale dialekttalaren: Non-mobile Older Rural Male Speaker. Och motsatsen är alltså just den typ av människa som är glad i förändringar. Detta är ett sociolingvistiskt fenomen som man förlitat sig till sedan 1800-talet i den traditionella dialektologin.

    Och knarr är ju ett slags talstörning som uppkommer när man glömmer bort att andas, kan man säga. Svensk mästare är förmodligen Henke Larssson.

  29. Calle skriver:

    Tänker spontant på urbant los-angelesmål jag när det kommer till uptalk.

  30. Susanne Vejdemo skriver:

    Men är det verkligen så?

     
    Nyligen läste jag Southworth (1990) och Milroy&Milroy (1985) och var efter det mycket förvirrad över om det överhuvudtaget finns några mätbara språk- och kulturöverskridande skillnader i huruvida kvinnor eller män faktiskt över föregångarna i språkliga förändringar… Nu är ju Southworth tjugo år gammal vid det här laget, dock. Finns det någon som är av åsikten att det har kommit fram nyare och bättre bevis sen dess?
    ——————————–
    Milroy, James, and Lesley Milroy. 1985. “Linguistic Change, Social Network and Speaker Innovation.” Journal of Linguistics 21 (2) (September): 229–229–84.
     
    Southworth, Franklin C. 1990. “Synchronic manifestations of linguistic change.” In Research Guide on Language Change, ed. Edgar C. Polomé, 48:25–36. 1990th ed. Berlin, New York: DE GRUYTER MOUTON.

  31. Hedvig Skirgård skriver:

    Jag har också mina tvivel om hur bra det är att generalisera över komplicerade skeenden. Men jag har inte hört om några nyare rön av det slaget, fast det finns det säkert.

  32. Martin Persson skriver:

    Om Milroy

    Ursäkta den kassa källhänvisningen från min sida, men är det inte så att Milroy och Milroy, åtminstone vad gäller Belfast, när de talar om "innovation", avser vad många snarare skulle uppfatta som spridning?
    Hur som helst är väl synen där att det är just yngre kvinnor som är mest benägna att plocka in statusbemängda drag utifrån. Milroyarna diskuterar också i vilka nätverk det är troligast att bete sig så här.)
    Hur som helst, är det väl närmast ett axiom inom den sociolingvistiska forskningen att det är yngre kvinnor som är snabbast på att ta upp "fina" drag utifrån och uppifrån. (Huruvida detta berör på kön i sig eller på könsrelaterade samhälleliga strukturer är en förstås en följdfråga.)
    Nå, de förändringar som Hedvig beskriver avviker väl en aning från det tidigare kända mönstret. Tidigare har kvinnor beskrivits som mottagliga för spridning; här framstår de mer som pionjärer.
     
     

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>