Republikens andra inhemska språk till Baku

Vi har tidigare kommenterat språkvalet i melodifestivalen (här), liksom dess minoritetsspråkliga lillasyster (här och här).

Att notera i år är att Finland för första gången på mer än två decennier röstat fram ett svenskspråkigt bidrag. (Med en befolkningsandel som närmar sig 5% blir ju en gång vart tjugonde år ungefär vad som vore statistiskt förväntat eller krävbart eller hur man nu vill se det). Inte för att låten direkt svänger så det svartnar för ögonen, men ändå.

Återstår förstås att se om den får behålla in språkdräkt i den internationella festivalen. Det skulle förstås inte komma på tal om bidraget kom från Sverige, men sedan det 1999 blev tillåtet att sjunga på icke-inhemska språk har Finlands bidrag åtminstone varit på finska två gånger, så kanske är det inte helt omöjligt.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Republikens andra inhemska språk till Baku

  1. Olof skriver:

    I en intervju svarade hon "jo" på frågan om hon skulle sjunga på svenska i finalen.

  2. Kalle Kniivilä skriver:

    Språkspridning

    Lite intressant var det också att 3 av 6 bidrag i finska finalen var på finska, 2 på engelska och följaktligen 1 på svenska. Blir intressant att se hur motsvarande statistik ser ut i svenka finalen.
    Sedan är det en helt annan sak att varken låtarna eller artisterna var speciellt bra i finska finalen, oavsett språk. Att jämföra finska finalen och svenska deltävlingen som gick samtidigt i går var som att jämföra Östtyskland och Västtyskland, twittrade någon – Trabant eller BMW? Det är bara att hålla med. Låten som var minst dålig tyckte jag var denna. Hade varit riktigt bra om han kunde sjunga…

  3. Mikael Parkvall skriver:

     
    Är inte alla melodifestvaler typ som ett val mellan Trabant och Wartburg?
    Hur som helst kan, om jag har räknat rätt, den svenska finalen (för det är väl tio som går dit?) innehålla mellan en och tre svenskspråkiga trudelutter och mellan sju och nio engelskspråkiga.
    Det går med andra ord ganska bra i linje med vad historien lärt oss. Och matchar dessutom språkfördelningen i svenska respektive finska Idol, enligt en mig närstående konsument av båda.

  4. Jan-Olof skriver:

    Statistiskt säkerställt

    Mikael konstaterade att med en befolkningsandel som närmar sig 5% blir ett svenskspråkigt bidrag från Finland en gång vart tjugonde år ungefär vad som vore statistiskt förväntat eller krävbart.
    Inte nog med det, när befolkningsandelen en gång kommer ner till 5%, så skulle våra vanliga statistiska tester visa att den svenskspråkiga andelen av befolkningen inte är större än noll, om man använder en femprocentig signifikansnivå. Eller för att använda samma terminologi som dom som ideligen prånglar ut resultat från opinionsundersökningar är det då statistiskt säkerställt att andelen svenskspråkiga är noll.
    Vi som ibland använder t-tester och annat borde kanske fundera lite på det.

  5. Mikael Parkvall skriver:

    Gruppen själva existens ligger alltså inom felmarginalen? Hm, det var en intressant vinkling. Om man tänker sig att typ bara en procent av befolkningen dör under ett år,så måste vi ju också kunna få det till att självaste vardandet till jord skulle kunna vara omöjlig att bevisa statistiskt.
    För övrigt frestas man citera den finlandssvenske skribenten Ralf Norrmans kommentar till den ständigt sjunkande befolkningsandelen: Personligen minskar jag int'.

  6. Stefan Holm skriver:

    Konfidens

    Nja, det är väl ingen skattning utifrån ett urval, att svensktalande utgör runt 5 procent av grannens befolkning utan kända fakta. Hade i ett oberoende slumpmässigt urval om, säg, 1500 intervjuade 75 st. (dvs. 5%) förklarat sig ha svenska som modersmål, så hade en konfidensgrad på 0,95 gett en "felmarginal" på mellan 3,90 och 6,10 procent – allt enligt opinionsundersökarnas metod för beräkning av konfidensintervall.

  7. Mikael Parkvall skriver:

    Jag misstänker att Jan-Olof faktiskt skojade till det en smula.

  8. Stefan Holm skriver:

    Jo, det fattade jag nog och det var inte meningen att agera partypajare. Men jag hade i bakhuvudet den underligheten med konfidensintervall, att de faktiskt blir mer precisa vid låga procentsiffror. Sympatierna för (m) och (s) i väljarundersökningar är med andra ord osäkrare än för de mindre partierna. Dvs. ju färre finlandssvenskar, desto stabilare.

  9. Jan-Olof skriver:

    Jo, lite på skoj var det väl men också på allvar. Jag tänkte inte precis på stickprovsundersökningar, för konfidensintervall kan man ju få hur smala som helst genom att ta tillräckligt stora stickprov. Utan snarare på det faktum att all testning (o även konfidensintervall om man så vill) ju bygger på att man bestämmer sej för att bortse från nått som inte inträffar med tillräckligt hög sannolikhet, tex under 5%, och betrakta motsatsen som "statistiskt säkerställd". Och som Micke säger kommer den sannolikheten (eller åtminstone frekvensen) snart att vara under 5% för svensktaligheten i Finland.
    Men nu kommer vi kanske lite avämnes … 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>