Oskarvat om skarvar

DN-journalisten Nathan Schachar skriver i sin krönika "Skarven väcker något inom oss" om "[s]karven, eller cormoranten som den heter på de flesta andra språk ". Eftersom Schachar inte talar om vilket sampel han har använt som grund för detta något djärva påstående gick jag till Wikipedia, där jag fick fram information om vad 'skarv' heter på ca 40 språk — inte ett särskilt representativt urval förstås. Cormorant  med just den stavningen verkar det faktiskt mest heta på engelska, men ungefär hälften av språken har ord som verkar härledda från franskans cormoran. Den ursprungliga betydelsen på detta ord uppges vara 'havskorp', vilket fortfarande syns på katalanska corb marí och portugisiska corvo-marinho. Men flera av de språk som använder något som liknar cormoran har också andra ord, faktiskt också engelska, som också har ordet shag (man kan läsa på Wikipedia om den terminologiska förvirringen här). Och drygt hälften av språken i samplet har alltså alldeles egna ord.  På latin heter skarvsläktet Phalacrocorax, vilket egentligen är grekiska för 'skallig korp'. Finnarna tycker däremot att skarven är en 'havstjäder' (merimetso) och på nederländska är en skarv en som gör något med ålar (aalscholver), men vad den egentligen gör tycks vara en gåta även för nederländarna själva, som framgår av följande dikt:

Op een aalscholver

Aalscholvers denken allemaal:
'kun je nog scholven, scholf dan aal'
Zo scholft zo'n beest zich uit de naad
terwijl het woord niet eens bestaat

(Kees Stip)

…och slutligen anser friserna att skarven är en 'ålgås' (ielgoes). Så även om samplet är begränsat, tyder det på att variationen är något större än vad Nathan Schachar påstod i DN.

För övrigt finns det inte mindre än 38 olika skarvarter.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Oskarvat om skarvar

  1. Anders Strinnholm skriver:

    Jag undrar vad det är med skarv och ål då den även går under namnet Åla- eller Ålekråka på svenska.

  2. Östen Dahl skriver:

    Skarvens släktingar

    Då har vi nu följande fåglar som skarven anses vara relaterad till:

    gås
    korp
    kråka
    tjäder

    Känner någon till några fler?

  3. Östen Dahl skriver:

    Mer om skarvar och ålar

    Enligt Sveriges Ornitologiska Förening är skarven inte så förtjust i ål:

    1. Skarven kallas ofta för ålakråka. Betyder inte det att skarven också äter stora mängder ål?

    Ålen utgör en mycket liten andel av skarvens föda. Skarven sväljer sitt byte under vattnet men stora och svårhanterliga byten som t.ex. ål kan tvinga skarven att ta med bytet till ytan. Vid sällsynta tillfällen som skarv ses hantera ett byte kan det handla om just en ål!

    Kanske det mystiska nederländska ordet scholven som inte står i någon ordbok betyder 'ta upp ett stort och svårhanterligt byte till vattenytan för att äta det'?

  4. Susanne Tupy skriver:

    Västerifrån om skarvar

    Kanske en kuriös kommentar men jag vill bidra med ännu ett språk:

    På grönländska heter skarven oqaatsoq, vilket är en moderniserad stavning av oqaitsoq.

    Oqaq betyder 'tunga' och -itsoq är en negation — alltså 'ingen tunga'

    Oqaq leder vidare till t.ex. oqarpoq / oqaluppoq / oqaluttuarpoq som betyder 'säger / talar / berättar' och oqaaseq / oqaatsit, 'ord / språk' .

    Oqaatsoq är följaktligen en, som inte säger ett knyst — eller kanske en som är så glupsk att den sväljer stora byten som om den inte hade tunga i mun!

    I Grönland är skarvarna kända för att äta, inte ål utan ett slags fisk, som har en massa taggar. Och då är det av betydelse att man sväljer fisken med rätt ände först, så att säga. Och förstås att gapa stort…

  5. Susanne Tupy skriver:

    Västerifrån om skarvar

    Kanske en kuriös kommentar men jag vill bidra med ännu ett språk:

    På grönländska heter skarven oqaatsoq, vilket är en moderniserad stavning av oqaitsoq.

    Oqaq betyder 'tunga' och -itsoq är en negation — alltså 'ingen tunga'

    Oqaq leder vidare till t.ex. oqarpoq / oqaluppoq / oqaluttuarpoq som betyder 'säger / talar / berättar' och oqaaseq / oqaatsit, 'ord / språk' .

    Oqaatsoq är följaktligen en, som inte säger ett knyst — eller kanske en som är så glupsk att den sväljer stora byten som om den inte hade tunga i mun!

    I Grönland är skarvarna kända för att äta, inte ål utan ett slags fisk, som har en massa taggar. Och då är det av betydelse att man sväljer fisken med rätt ände först, så att säga. Och förstås att gapa stort…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>