Managementlingot på medelklasståget leder till våldsjustis

 

"Vi kan inte acceptera en våldsjustis som tror sig kunna lösa interna problem med våld och vapen." sa Fredrik Reinfeldt nyligen och det har han fått på huden för. Julia Svensson säger i DN idag med hänvisning till Språkrådet att Reinfeldt uttrycker sig svårbegripligt och att ordet våldsjustis "inte ens finns i svenskan". Nu sa inte Språkrådets Susanna Karlsson riktigt så i det citerade inslaget i SVT:s Agenda (ungefär 32:50 [rättat 19/2] in i det här programmet). Hon uttryckte sig i stället så här: "Jag är inte bekant med det ordet. Och jag jobbar med ord." – en formulering som i och för sig kan tolkas som att "de ord jag inte är bekant med finns inte i svenskan". Nu anknyter detta till en diskussion vi hade nyligen om nyord i svenskan. Det verkar onekligen att vara så att sammansättningen våldsjustis inte är etablerad i svenskan, och några belägg på det före Reinfeldts uttalande har åtminstone jag inte kunnat hitta. Men är det meningsfullt att säga att ett sammansatt substantiv vars beståndsdelar är svenska ord "inte finns i svenskan"? Både våld och justis går ju att hitta i svenska ordböcker, även om det senare är tämligen ovanligt och kanske borde undvikas av politiker som vill bli förstådda. Men om man förstår de ingående orden är också sammansättningen våldsjustis lätt att förstå, nästan lika lätt som att förstå orden medelklasståget,  framgångspar och managementlingot som Julia Svensson själv använder i sin krönika, trots att det knappast går att hitta några tidigare användningar av dem heller. 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Managementlingot på medelklasståget leder till våldsjustis

  1. Marit J skriver:

    Jag håller helt med. Jag ser ingen anledning att göra så mycket ståhej bara för att någon, statsministern eller andra, kommer med en ny sammansättning. Särskilt inte när den är semantisk genomskinlig och fullt begriplig, som i det här fallet. 

  2. Anders Lotsson skriver:

    Lynchjustis

    Lynchjustis är ett etablerat ord, så varför inte våldsjustis?

  3. Östen Dahl skriver:

    Scrabblegodkänd lynchjustis

    Bra poäng, Anders! "Lynchjustis" ger ganska många träffar, bland annat får man veta att "lynchjustis är ett godkänt ord i Scrabble". Man kan undra varför just denna sammansättning har slagit igenom.

  4. Cillajohansson skriver:

    Nåja

    Som jag förstår det uttalar sig författaren inte om ståhej är berättigat eller inte, utan slår fast att byggstenarna i Reinfeldts komposit finns i språket. Han antyder dessutom att man inte skall kasta sten i glashus. Jag tycker för min del att dessa generaliserande sammansättningar, repeterade som behagliga mantra, riskerar göra den politiska diskursen godtycklig, oavsett om de yttras av statsministrar eller journalister. Vi kan däremot sluta oss till att Fredrik Reinfeldts påstående är paradoxalt, i den mening att Sveriges inblandning i Afghanistan och Kosovo i så fall också skulle vara exempel på våldsjustis och att våldsjustis i själva verket kan accepteras. Med viss reservation för att ordet "interna" skulle kunna betyda att det bara kan vara internt i Sverige.

  5. Östen Dahl skriver:

    Jag har inga invändningar mot att man kritiserar Reinfeldt för att han uttrycker sig svårbegripligt, men däremot anser jag att det är meningslöst att bråka om vilka ord som finns i svenskan och vilka som inte gör det. "Kasta sten i glashus" är egentligen fel uttryck här, eftersom jag menar att vi alla ständigt skapar nya sammansättningar. 

    Sen vill jag uppmana våra kommentatorer att hålla sig till de språkliga aspekterna av ämnet och inte halka in på en diskussion av vad som är tillåtet våld. Sådant kommer att betraktas som avämnes.

  6. Cillajohansson skriver:

    Jag ber om ursäkt för övertrampet, även om min anmärkning snarare var formellt än politiskt menad. Att FR anser våldsjustis vara både acceptabelt och oacceptabelt samtidigt är väl att betrakta som en språklig anomalitet? Ett tecken på att begreppet befinner sig i en obskyr domän.
    Tycker nog fortfarande sten i glashus är på sin plats, då det impliceras att vissa förkunskaper krävs för att förstå såväl våldsjustis som de sammansättningar journalisten själv använt sig av. Men återigen: en formalitet.
    Tack för en intressant blogg!

  7. Östen Dahl skriver:

     

    Det är lugnt, Cilla, jag måste bara ibland markera när det ser ut som om diskussionen är på väg åt ett riskabelt håll. Men vad du säger leder till en fundering om hur Reinfeldt egentligen använder ordet justis som i ordböckerna sägs betyda 'rättskipning, rättvisa'. I fallet lynchjustis kan man väl tolka det så att enskilda personer tar rättvisan i egna händer; dom som blir lynchade är enligt lyncharnas uppfattning brottslingar. Men Reinfeldt syftar på våldsdåden i Malmö där det mera ser ut som en uppgörelse mellan olika kriminella grupper, och det var väl det Reinfeldt menade med "interna problem". Så det är tveksamt om ens förövarna själva tänker på det som rättskipning. Men förmodligen tänkte Reinfeldt inte så långt när han använde ordet. Annars brukar man ju tala om statens våldsmonopol, vilket innebär att staten i vissa fall har rätt att använda våld för att upprätthålla den samhälleliga ordningen — och det skulle strängt taget kunna kallas "våldsjustis", fast det knappast ifrågasätts av någon. Så man behöver inte dra in Afghanistan för att visa att användningen av ordet är lite problematisk. 

    För övrigt kan noteras att SAOB tycker att justis ska uttalas med sje-ljud och y, vilket har kommit bort i senare ordböcker, och att anomalitet är en språklig nyskapelse som inte står i några ordböcker (däremot finns anomali).

  8. Cillajohansson skriver:

    Jo idén om våldsmonopol gör ju begreppet än mer godtyckligt. Om det går inflation i språklig mening lämnas mer utrymme åt gissningar, vilket kanske är olämpligt i ett system där deltagarna förväntas överblicka skeendet. Lynchjustis (eller-schysstis, kanske lite modernare?) är lättare att begripa, eftersom "lynch" åsyftar en särskild sorts våld, med vissa inbyggda negativa konnotationer.
    Tack för erinran om att jag själv kastat neologism i glashuset. :)

  9. Östen Dahl skriver:

    Tvärtom

    Beträffande uttalet är det nog tvärtom: "sjystis" är det äldre, av ordböckerna att döma. Det andra är förmodligen ett läsuttal. Ensamt verkar ordet inte ha använts i svenskan i någon större utsträckning på mycket länge. Man kan förstås som alltid misstänka engelskan när det gäller lynchjustis. Men det är inte nytt, jag lyckades leta upp ett belägg från 1931 (Rickard Sandler). 

  10. Cillajohansson skriver:

    Sant, uttalsmässigt modernare, men jag syftade lite skämtsamt på stavningen av juste-sjyst-schysst, där jag antar att juste är den ursprungliga? Justis skulle i så fall kunna vara diminutivform av rättskaffens person, lynchjustis ett oxymoron. Men "juste" är väl snarare från franskan än engelskan skulle jag gissa, med tanke både på uttal och stavning? Utan att vara expert på området.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>