Område för språkförståelse i hjärnan kan vara felplacerat

 

En artikel i Daily Mail rapporterade igår att hjärnforskare har funnit bevis för att de delar i hjärnan som processar språk inte alls är där vi tidigare trott att de var. Tack Tanvir för tipset!

 

Det är det berömda Wernickes område som ska vara felplacerat, vi har alltså att göra med språkföreståelse – inte produktion (det är Brocas). 

Jag försökte leta reda på den omnämnda studien som ska ha publicerats i Early Edition of the Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) redan i år. Tyvärr hittade jag ingen publikation av någon av författarna som nämns i Daily Mail. Återkommer när jag har mer att berätta.

 

Jag tycker det låter spännande och hoppas att det kommer mer nyheter om det här! Särskilt intressant tycker jag det vore att höra mer om vad det kan ha för betydelse för Brocas. 

 

Daily Mail-Artikeln har för övrigt den spektakulära rubriken "Every textbook on the brain is wrong – and our brains are more similar to monkeys than we thought". Som ni kanske misstänker så sattes det igång en kreationist versus forskare-debatt i kommentarsfältet. Att det är enormt små skillnader som är enormt viktiga, t.ex. att vi delar större delen av vårt DNA med grisar och ändå har tummar och saknar knorr och tryne verkar ha gått somliga förbi..

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Område för språkförståelse i hjärnan kan vara felplacerat

  1. Hedvig skriver:

    Troligen..

    Jag tror att det är "Functional correlates of the anterolateral processing hierarchy in human auditory cortex." eller studier relaterade till den som syftas på men den finns inte med på PNAS och DeWitt är inte med (han ska tydligen vara huvudförfattare)..

  2. Emil skriver:

    Artikeln har nog inte publicerats ännu

    Texten i artikeln följer ordagrant den här pressreleasen: http://explore.georgetown.edu/news/?ID=61864&PageTemplateID=295, så det verkar som att Georgetowns spindoktor varit snabbare än de som faktiskt publicerar artikeln. Även om studien säkert håller, så blir jag rysligt provocerad av det dryga språket i artikeln, särskilt när jag inser att det inte är någon riktig tidningsintervju.

  3. Hedvig skriver:

    Tack Emil för att du hittade det där. 
    Jag kände också att det var lite väl många starka ord så det var därför jag la in hedgen "kan vara". Hoppas vi får se sjävla artikeln snart. Vore najs att höra vad några av de mer "brainy" personerna på institutionen (Thomas och Göran tessempel) har att säga om saken.

  4. Stefan Holm skriver:

    Mer än Broca och Wernicke

    Det vore underligt, om vi inte hade språkareor i hjärnan ihop med aporna (och andra däggdjur). Mycket av vårt språkbruk är ju inte logiskt-rationellt utan socialt. I hälsnings- och artighetsfraser, konversation, käftslängande vid fikabord m.m. undviker vi att säga sådant, som inte alla redan vet eller tycker, utan signalerar ’jag är som du’, ’jag är inte farlig’ – alltså föga olikt tjattret i en schimpansflock.
     
    Men det vore också underligt, om något så komplext som det mänskliga språket skulle vara isolerat till ett eller två begränsade områden i hjärnan. Det omfattar ju utöver uppfattande och frambringande av ljud och enkla signaler även ljudens hopkopplande med vår perception av omvärlden samt logiska (eller fantastiska) reflektioner över densamma. Det går från fonetik via morfologi, grammatik och semantik ända till beskrivning av saker ’bortom allt förnuft’ – typ relativitetsteori och kvantmekanik.
     
    Det vi kallar mänskligt språk involverar nog större delen av halsknölen.

  5. Rickard Franzén skriver:

    Ännu roligare....

    …. tycker en annan att denna artikel från Daily Mail är (Som råkade ligga överst när jag följde Heds länk). Genom att fästa elektroder direkt på hjärnan på försökspersoner och sedan läsa upp en rad ord för dom, har man kunnat återskapa spektrogram utifrån hjärnaktiviteten. Nästa steg är att försöka göra samma sak utifrån försökspersonens tankar – till skillnad från som nu, utifrån försökspersonens reaktion på tal.

    P.S. @Hedvig, Tänk på att det finns känsliga personer – jag får eksem i hjärnan när du skriver 'versus'

  6. Paperback Lover skriver:

    Artikeln heter Phoneme and word recognition in the auditory
    ventral stream
    (Iain DeWitt and Josef P. Rauschecker)

  7. Thomas skriver:

    Inte så spektakulärt som det låter

    Det har ser jag inte som någon stor nyhet, och resultaten bör tas med en stor nypa salt. Idén om två separata språkområden, Brocas och Wernickes, där det förra ses som området ansvarigt för språkproduktion och det senare som ansvarigt för förståelse, är sedan länge förlegad. Det är allmänt vedertaget att den auditiva språksignalen i ett första skede bearbetas i hörselbarken (som ligger "framför", dvs anteriort i förhållande till det klassiska Wernickes område) och att sedan allt mer språkspecifik information (akustiska korrelat till fonetiska särdrag, fonematiska representationer etc) bearbetas "hierarkiskt" i Superior Temporal Gyrus (STG). Detta handlar om initial analys av den akustiska signalen, men också andra delar av hjärnan är involverade vid exempelvis fonemdiskrimination. Det har visat sig att delar av det område som traditionellt kallas "Brocas", Inferior Frontal Gyrus (IFG), är aktivt vid denna typ av experiment. Det kan exempelvis handla om att försökspersoner ska avgöra om två sekvenser av stavelser innehåller en och samma stavelse. Brocas område aktiveras alltså vid rent språkperceptuella uppgifter, vilket förstås går emot den traditionella uppfattningen att Brocas område handlar om språkproduktion enbart. Ett antal andra uppgifter har föreslagits för Brocas område, och en het idé i dagsläget, förespråkad i en färsk svensk avhandling, http://publications.ki.se/xmlui/handle/10616/40842, är att IFGs funktion är domängenerell sekventiell processning, något som behövs bland annat för att kunna behandla ordningsföljden av en på en rad följande stavelser (fonologi) eller ord (syntax). Ett annat förslag är att IFG tillhandahåller artikulatoriska representationer av språkljud, dvs innehåller information om hur olika språkljud artikuleras, och att detta är information som man tar fasta på vid fonologisk processning. I en väl vedertagen neurologisk modell av språkförståelse på ordnivå, Dual Stream Model (http://www.nature.com/nrn/journal/v8/n5/abs/nrn2113.html), antar man att språkförståelseprocessen (på ordnivå) sker i ett brett distribuerat nätverk i hjärnan som inblandar båda hemisfärer. Nätverket består av en ventral och en dorsal "processväg". Den ventrala strömmen associerar (bilateralt) akustiskt baserade representationer av språkljud, som mycket riktigt processas i STG, med konceptuella representationer i brett distribuerade nätverk i temporallobens nedre delar. Denna processväg associerar alltså form med mening i någon bemärkelse. Den dorsala strömmen, å andra sidan, associerar (unilateralt) akustiska representationer av språkljud med artikulatoriska representationer i IFG. Denna processväg associerar alltså hur språkljud låter med hur dom uttalas, vilket förstås är behövligt vid talproduktion men också, verkar det som, vid fonologiska diskriminationsexperiment. Denna processväg föreslås även utgöra det man brukar kalla den fonologiska loopen, alltså vår förmåga till att tyst repetera tal för oss själva. 
    Det som är "nytt" i denna studie, som jag ser det, är att man antar att hierarkin i STG går "bakifrån och fram", dvs sträcker sig posteriort till mer anteriort, medan man vanligtvis brukar anta att denna hierarki går "framifrån och bak", dvs att den breder ut sig från mer anteriora områden mot mer posteriora. Men det faktum att STG är inblandat i dom processer som författarna föreslår är inget nytt.
    Dessutom verkar den typ av studie som dom baserar sina resultat på inte vara något spektakulärt. Det är en så kallad metaanalys där man analyserar resultaten från ett stort antal "hjärnavbildningsstudier" för att komma fram till vilka "områden" i hjärnan som till högst grad är aktiverade vid olika typer av språkliga uppgifter. Man ska generellt hålla sig något skeptisk till denna typ av studier eftersom dom är baserade på experiment som kan skilja sig åt en hel del i fråga om uppgift, och därmed skapar en osäkerhet om vad exakt dom undersöker, dvs vilken aspekt av språkförståelseprocessen som dom faktiskt tittar på.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>