Vad är ett nyord?

Nyligen så uppstod en debatt (Svd, blogg och blogg) om att Språkrådet i sin nyordslista 2011 listat ordet "tjejsamla" i betydelsen "ägna sig åt samlande, men inte så intensivt utan bara så att man nöjer sig med några stycken av det man samlar på" (se även separat kommentar från språkrådet).

Detta fick mig att lite fundera lite närmare på var det innebär att dokumentera språkanvändning och upplysa om nyord och framför allt vad som konstituerar ett nyord. I debatten har det höjts röster om att Språkrådet i och med detta legitimerar en kass kvinnosyn. Det är ett kontroversiellt ämne men jag vill gärna föra en debatt med läsarna av denna blogg om vad språkupplysning och nyord är och hoppas att tonen kommer vara schysst.

Språkforskarnas ambition

Forskare inom språk har ambitionen att vara neutrala inför men uppmärksamma på de värderingar som språk har; de dokumenterar och diskuterar oavsett ordens moraliska, politiska, etiska osv laddning. Detta är, som förhoppningsvis alla språkforskare är medvetna om, fullständigt omöjligt. Men de försöker ändå. Detta är ambitionen, inte sant?

Inom många forskningsfält finns moraliska gränser, t.ex. plågar man inte människor inom medicinsk forskning. Inom språkforskning har jag svårt att finna några gränser annat än att man inte utnyttjar informanter eller bedriver dålig forskning som leder till missuppfattningar. Forskning bör bidra till att förbättra världen, eller åtminstone inte göra den sämre. Att forska på kontroversiellt och förkastligt språkbruk är inte detsamma som att uppmuntra det. Huruvida forskningen kan legitimera ett moraliskt förkastligt språkbruk ställer jag mig tvivlande till men jag kan förstå om man tycker så. Det är mycket olyckligt att forskning kan bli missförstådd på det viset.

SAOL och SAOB – dokumentation av det svenska språkbruket Att ord som "tjejidrott" motsvaras av "idrott" och inte "killidrott" säger mer om svenskar än om Svenska Akademiens ordlista . Lämplig utdrag ur förordet till SAOL13: "det förekommer också att människor skriver till redaktionen eller till Svenska Akademien med begäran att vissa ord skall strykas såsom anstötliga på det ena eller andra viset. Det sker i den outtalade föreställningen att en sådan åtgärd på något sätt skulle utplåna dessa ord ur språket. Sådan makt har inte denna ordlista och är den inte avsedd att ha. Den är en samling rekommendationer som i stor utsträckning grundas på det etablerade bruket och som därutöver bestäms av en strävan att anpassa nya tillskott i språket till rådande svenska normer för stavning och böjning, ordbildning och ordval."

Se även SAOB som också innehåller potentiellt kontroversiella och/eller nedsättande ord. SAOB och SAOL sysslar alltså med dokumentation. Huruvida en värdering ändå sker är inte helt tydligt, bara att ord inte försvinner ur svenskan för att de försvinner ur SAOL.

Språkrådets ambition Språkrådets säger sig med sin nyordslista vilja "upplysa om nya ord i språket". Det är något annat än att bedriva forskning på det som språkforskare gör eller att dokumentera och anpassa till normer för stavning och böjning som SAOL&SAOB gör. Jag skulle vilja påstå att om uppgiften är att "upplysa" då insinuerar det också delvis att uppmuntra till användning. Det är inte en självklar tolkning men det är en möjlig tolkning. (Precis som språkrådet erkänner att den nedvärderande tolkningen av tjejsamla också är en möjlig tolkning.) Jag inbillar mig vidare att det också finns en ambition att vilja spegla året som gått och då framförallt spegla samhället snarare än språket. Därav övervikten av substantiv.

Nyordslistan och värderingar

Bloggaren Glory Box skriver "Däremot tycker jag att det känns tryggt att att representanten skulle ha tagit med "tjejkast" om ordet hade dykt upp i dag. Det är väl kanske därför "bögig" inte finns med. Det är ett alldeles för etablerat ord."

Mycket riktigt. Språkrådet rapporterar "NYord" inte "ord". Tydligen uppfattar den här personen att nyordslistan är värdeneutral och känner sig glad över det. Men varför finner vi då inte fler potentiellt kontroversiella/negativt laddade ord i nyordslistorna? T.ex. ord som "tvångla" (tvångshångla) eller "överaskningssex" (våldtäkt, från Assange-affären). "Tvångla" är med i DNs lista över nya uttryck 2010. Tyvärr måste jag säga, med tanke på Assange och Strauss-Khan, att "överaskningssex" med alla sina konnotationer var en företeelse som präglade 2011 starkt. Personligen har "överaskningssex" påverkat mig mer än "trädmord" som finns med i nyordslistan 2011 (förlåt SRs personal).

Jag inser att nyordslistan bygger mycket på allmänhetens bidrag och jag är övertygad om att redaktionen gör ett bra jobb. Faktum är att ingen hade, så vitt jag kan se, skickat in "tvångla" eller "överaskningssex" så det måste helt enkelt ha gått Språkrådet helt förbi.

Språkrådet har aldrig påstått sig ha någon form av auktoritet över språket eller att de publicerar en uttömmande lista över nyord. Nyordslistprojektet som uppmuntrar till reflektion över språkets flyktighet och målar en bild av vårt samhälle i tiden är ett fantastiskt fint projekt. Jag har aldrig tidigare haft några invändningar mot listan, annat än att de tenderar att vara väldigt kortlivade ord (men det kommer väl av att beskriva samhällsfenomen som uppkommer inom ett år?). Så nu när jag fann mig själv i tvivel bestämde jag mig för att ta en ordentligt fundering.

Jag inser också att mina åsikter och känslor inför ords spridning är subjektiva för mig som en vit akademisk medelklass ung tjej i en stor stad. Jag förstår att Språkrådet riktar sig till en större publik än bara mig och mina gelikar. (Ursäkta att det börjar likna en trosbekännelse.) Samtidigt så förväntar jag mig att ord som kallas nyord möter vissa kriterier: tämligen stor spridning, första belägg inte äldre än max tre-fyra år och inte begränsat till en särskilt grupp. "Tjejsamla" är inte tillräckligt frekvent, mer diskussion om det senare i inlägget.

Frågan är hur allmänheten uppfattar Språkrådets auktoritet, ifall de måste se sig själva som mer av maktutövare än de vill vara och hur folk tror att processen bakom dessa nyord går till.

Några kommentarer om just den här debatten.

Språkrådet hittar inte på ord SvD frågade "Är tjejkast också ett ord som kommer från er?". Denna fråga antyder att Språkrådet hittar på ord. De rapporterar nyord.

Prefixet "tjej-" har kontroversiell negativ laddning – men är det relevant? I SvD artikeln om ämnet skrev språkrådets representant att ordet "tjejkött" bygger på en "iakttagelse" och "inte något nedvärderande". Det måste jag vända mig emot, även om prefixet "tjej" specificerar en viss underkategori av något så är den negativa tolkningen väldigt vanlig; att det är lite löjligare,  lite mindre häftigt/ballt, lite sämre än den neutrala varianten (undantag: ord som motsvaras av "kill" som "tjejkompis" vs "killkompis"). Det tror jag många talare av svenska håller med om, det är inte ballt att göra ett "tjejkast".

I kommentaren som Språkrådet publicerat om de "känsliga" orden står det att läsa att "utan en språklig kontext går det inte avgöra om det är negativt eller positivt." Jag tycker inte det här stämmer.. meen nyord är nyord, oavsett laddning. Och som en bekant till mig uttryckte det "Om språkrådet anses legitimera attityder och att det skulle vara kontroversiellt så är det väl lämpligt att bilda opinion mot attityderna och inte mot språket och språkrådet." Jag vill inte gå in på en vidare diskussion om det potentiellt negativa med "tjejsamlande" eller det märkliga antagandet att tjejer är mindre maniska i sitt samlande utan bara säga att jag är inte förvånad över att det bara fanns ett belägg innan listan publicerades.

Språkrådet behöver inte försvara sig med att ordet inte är problematiskt, förutsatt att vi antar att deras språkdokumentation, -upplysning och -forskning är värdeneutral. Det blir bara att måla in sig i ett hörn.

"Tjejsamla" verkligen frekvent? Personligen trodde jag att prefixet "tjej" i betydelsen "på det sättet som tjejer gör" inte var särskilt aktivt och jag har bara hört det användas av pappor till lågstadiebarn i just kontexten "tjejkast". Jag blev väldigt förvånad över att ordet "tjejsamla" ens finns och då är jag ändå med i en grupp som rapporterar och diskuterar nyord. "Tjejsamla" har aldrig kommit upp hos oss.

Om man googlar "tjejsamla" och sorterar bort orden "språkrådet", "nyord", "nyordslista" och "nöjer sig med" för man för övrigt bara 73 träffar. Innan nyordslistan publicerades fanns det bara ett belägg av ordet i Gotlanda allehanda (intervju med författaren till den texten)

En snabb undersökning (1 belägg innan listan publiceras + knappa googleträffar idag + att jag inte känner någon som sagt det) verkar tyda på att det inte är så himla frekvent. Det här är en mycket bättre invändning än den moraliska: ordet är inte särskilt frekvent.

What does it take to become Swedens next top nyord?
Ordet hittades på i en krönika av en person en gång som tyckte det var lämpligt. Att sätta ihop två ord på det här sättet är extremt vanligt i svenska och många av dessa sammansättningar är väldigt efemära*. Östen Dahl skrev en kommentar på denna bloggen om Språkrådets nyord 2008 och hur kortlivade de var. Dessutom, som han också påpekar, är majoriteten av nyorden i listan inte särskilt spektakulära, de flesta är sammansättningar av två existerande ord i avseende att specificera det ena närmre, lånord från engelska eller franska eller ord bildade av egennamn. Sån här produktion ägnar vi åt oss väldigt, väldigt ofta. Vad ska till för att det ska in i nyordslistan?

Kvalar "dålna" (verb av adjektivet dålig)? Eller tappar det för att det inte är tillräckligt omvälvande eller för att "dålig" redan finns? "Sticka kvar" ("stick around") har jag också hört flera gånger, men ingen verkar bry sig trots att det är så intressant med blandöversättningslån.

Jag är med i en mejllista som diskuterar nyord. När den startade hade vi en diskussion om vad som konstituerar ett nyord. Efter ett tag mynnande det ut i att vi bara brainstormar allt vi kommer på och pratar om det. Jag noterar, utan större förvåning, att majoriteten av de ord vi uppmärksammar är sammansatta substantiv eller verb av redan existerande substantiv/egennamn (formade med -a). Ur en språkforskares perspektiv vore det intressant att också uppmärksamma t.ex.  nya konstruktioner av redan existerande ord  ("som om", "ofta", "lätt" i fundamentet t.ex.).Eftersom både Språkrådets nyordslista och nyordsmejllistan har som underförstått syfte att generera information till allmänheten och beskriva tiden så är det kanske inte så konstigt.

Symptom på ökat språkintresse?

Jag inser att de flesta som deltar i den här debatten, inklusive undertecknad, tar den på alldeles för stort allvar. Språkrådet publicerar en trevlig lista varje år, det är inte en så stor grej. Det intressanta är våra känslor, att vi bli så upprörda. Äldre människor än lilla jag brukar ibland säga "språkintresset har verkligen ökat de senaste fem året" (samt tacka Herr Lindström). Jag är inte gammal nog att ha en sådan översikt, men om det är så att folk har börjat diskutera språk mer så är ingen gladare än jag. På sätt och vis är jag väldigt glad över den här debatten, det visar att språkfrågor berör människor även utanför den akademiska världen. Inte bara berör dem, utan verkligen upprör, stör och engagerar dem.

Frågorna jag ställer mig
Vad är ett nyord?
Vad innebär det att upplysa allmänheten som svenskars språkbruk?
Kommer det med ett ansvar eller är det liksom forskningen neutralt?
Vad innebär det att ordet "tjejsamla" har 442 googleträffar om man inte sorterar ut allt som har med debatten att göra och 74 om man filtrerar bort debatten lite?
Kommer denna debatt leda till ett uppsving i inskickade nyord till Språkrådet *hoppas*?

Nya konstruktioner wanted!!
Om någon har nått spännande spridd innovation i svenska på lager som inte är ett substantiv eller ett verb så posta det!

*efemär = eg.: som lever l. varar endast en dag; i utvidgad o. överförd anv.: som är av kort varaktighet, kortlivad, övergående, tillfällig, flyktig, utan bestående värde, dag­sländelik, dagslände-; (nyord i svenskan 1796)

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

16 kommentarer till Vad är ett nyord?

  1. Tobias skriver:

    Det är många ord i nyordslistan som har förvånansvärt dålig täckning på internet. Tycker det är helt befogat att ifrågasätta vilken minimifrekvens som krävs för Språkrådet – enbart en användning är ju löjligt. Annars bör det ske neutralt tycker jag. Hade gärna sett "överraskningssex" också.

  2. Östen Dahl skriver:

     

    Som Hed påpekar i sitt inlägg är det helt normalt i svenskan att vi kombinerar befintliga ord till nya sammansättningar. Det betyder inte att det har kommit in ett nytt ord i svenska språket, kombinationen kanske bara används en enda gång. Mycket riktigt säger den gotländske krönikören Tobbe Stuhre – som står för den enda belagda användningen av "tjejsamla" innan det dök upp i nyordslistan –  att han inte hade för avsikt att skapa ett nytt ord och understryker att han satte ordet inom citationstecken. Nu är det väl så att de flesta nya sammansatta ord överhuvudtaget inte uppmärksammas av den enkla anledningen att deras betydelse är "kompositionell", det vill säga att man kan räkna ut hur de ska tolkas om man vet vad delarna betyder. Till exempel använder Stuhre ordet "vinyldoftande" i sin krönika. Även om jag aldrig har hört det förut förstår jag att det betyder något som doftar vinyl. Men "tjejsamla" är ganska obegripligt utan den förklaring som Stuhre ger den i texten — betydelsen är visserligen motiverad (obs! i den tekniska meningen av "motiverad", det betyder inte att jag tycker att ordet är motiverat) men kräver ytterligare kunskap för att förstås. Stuhres användning av den sammansättningen "tjejsamla" är alltså lite speciell: han flaggar den med  med citationstecken och förser den med en förklaring. Därmed säger han att det här varken är ett vedertaget uttryck eller en tillfällig kombination av ord med kompositionell betydelse. Men han utsätter sig då för risken att andra börjar använda uttrycket mera reguljärt — alltså att det "lexikaliseras" och blir vedertaget.  

    Nyordsansvariga Birgitta Lindgren säger på Språkrådets sajt att "inte är en officiell förteckning över nya godkända ord i svenskan" utan snarare är "en årskrönika, som visar vad som hänt under året avspeglat i språket". Dock är de flesta orden "goda tillskott till svenskan". Denna formulering, liksom hela idén med nyordslistor, bygger på tanken att orden i fråga faktiskt har lexikaliserats och inte bara kan ses som en kreativ användning av språket. Men i fall som "tjejsamla" har någon sådan lexikalisering knappast skett. Och trots att Språkrådet värjer sig mot föreställningen att de "godkänner" orden i nyordslistorna, kan man undra om inte det faktum att de lyfter upp ord av den här typen ändå innebär en slags kodifiering av dem. Lite tillspetsat kan man säga att det inte är Tobbe Stuhre utan Birgitta Lindgren som har skapat ordet "tjejsamla" som en del av svenskans mer-än-tillfälliga ordförråd.

    Så Heds frågor i inlägget är högst motiverade (i den vanliga meningen av "motiverad"). 

  3. Karl skriver:

    "Kommer det med ett ansvar eller är det liksom forskningen neutralt?"
    Neutral forskning? Ofta (i ordets gamla betydelse) känns det som den poststrukturella debatten gick alla obemärkt förbi. Givetvis ger språkrådet i egenskap av statlig finansierad organisation extra legitimitet till ord de upptar i en sådan officiell lista. Givetvis är det förenat med ett ansvar som man verkar tro man inte har.
    Varje yttrande, skrivelse, kommunikation vi alla och envar ger oss in på, formar verkligheten omkring oss. Ibland kanske mindre, men oftast mer än vi anar. Det skulle inte förvåna mig om alla dessa blogginlägg om att "tjejsamla" nu har gett det ordet liv på allvar. Och ja, där gjorde jag mig medskyldig.
    Därför har vi alla ansvar för det vi kommunicerar oavsett om det är bagatellartade struntprat med kassörskan på Konsum eller nationellt myndighetsutövande. Att inbilla sig att forskare eller statliga verk har någon slags immunitet från sådant ansvar är rejält naivt.

  4. Hed skriver:

    Därav meningen  "Detta är, som förhoppningsvis alla språkforskare är medvetna om, fullständigt omöjligt." i inlägget. Ledsen om meningen längre ned såg ut som att jag antog att forskningen är neutral, bättre hade varit "forskning, som har ambitionen att vara objektiv".
    Vi kommer aldrig vara neutrala, mycket riktigt. Men vi kan försöka rannsaka oss själva, våra föreställningar och ambitioner och redogöra för dessa när vi presenterar våra resultat. Vi kan inte vägra forska för att vi aldrig kommer vara objektiva.
    Det här inlägget försöker diskutera vad ett nyord är, med "tjejsamla" som ett exempel på ett problematiskt fall. Det är precis som Östen skriver i kommentaren ovan snarare den här debatten och nyordslistan som har skapat ordet än upphovsmannen Tobbe. Personligen tror jag inte att ordet kommer få ett särskilt stort uppsving, annat än ironiskt. (Ironi är dock en förbisedd källa till språkförändring.)
    Jag ber om ursäkt för formateringsproblem med inlägget, jag vet inte varför det händer och försöker fixa det. Det är som den där spaningen om att teknik har blivit magi, ibland funkar det ibland inte.

  5. inga johanson skriver:

    Jag skulle vilja skapa ett nyord här och nu.
    Det franska företaget PIP har bröstimplantat av silikon, som inte har i en kvinnokropp att göra. Citat SvD:
     silikonimplantat av märket PIP (Poly Implant Prothèse)
    Nyordet är : att pipa
    Piper brösten? dvs läcker de silikon.?
    Pipande bröst, bröst som läcker silikon.
    Det går att göra detta nyord även på esperanto.
    La mamo pipas.
    La enplantaĵo kaǔzas pipajn mamojn

  6. Stefan Holm skriver:

    En slända lever blott en dag

    En nyordslista får tas för vad den är: en förteckning över ord, som någon sett eller hört någon använda under året som gått. Punkt slut! Om ord ur en sådan lista ska upptas i svenska språket eller inte – det bestämmer vi, ’folket’, och det lär bero av, om ordet fyller någon kommunikativ funktion eller inte.
     
    De allra flesta listade ord är nog mycket flyktiga. Vid Heds avslutande not om ’efemär’ dök Ferlins ord upp: En slända lever blott en dag / Jag lever något längre jag. Sålunda kan jag intyga, att ’tjejakast’ var fullt levande redan under mina urtida skolår. Varför? Jo, korgboll och brännboll spelades av alla i gymnastiken då liksom nu (?). Därmed var (är?) ordet funktionellt.
     
    ’Tjejsamla’ är mer tveksamt. Hur många kan ha anledning att använda det? Och hur tydlig är distinktionen mot att ’bara’ samla? (Tjejkastet är ju entydigt definierbart). Den fyndiga inkoativen ’dålna’ kan ha problem med att dålig kompareras sämre, sämst och då ligger nog konkurrenterna ’försämras’ eller ’bli sämre’ närmre till muns.
     
    I alla händelser bör Språkrådet tydligt tala om vad dess nyordslista egentligen är för något – inte minst inför ett auktoritetstroende folk som det svenska.

  7. Ullah skriver:

    Tjejlyssna

    Det skulle vara intressant att höra några kommentarer om uttrycket "tjejlyssna", som, om jag förstått saken rätt, skulle betyda att man lyssnar på samma låt om och om igen. Tror att Språktidningen har skrivit om det.

  8. Johan skriver:

    I den belänkade SvD-artikeln förklarar Birgitta Lindgren "tjejsamla" så här:
    "Det betyder att man inte samlar så maniskt som vissa killar gör, utan nöjer sig med några stycken. Det anses vara mer typiskt tjejer att samla så. Killar kan ju ofta bli nördiga i sitt samlande."
    Har du möjligen några kommentarer om hennes/Språkrådets manssyn utifrån det, Hed, eller den vinkeln är du kanske blind för?
    Sedan håller jag helt med om att det vore trevligt med lite mer seriositet i nyorderiet från Språkrådets sida.

  9. Hed skriver:

    Johan: Svaret på den frågan är det jag försökte uttryckta med meningen:

    "Jag vill inte gå in på en vidare diskussion om det potentiellt negativa med ”tjejsamlande” eller det märkliga antagandet att tjejer är mindre maniska i sitt samlande utan bara säga att jag är inte förvånad över att det bara fanns ett belägg innan listan publicerades."
    Att någon har uppfattningen att tjejer samlar mindre maniskt bygger säkert på observationer av verkligheten men mina egna erfarenheter är att det inte är särskilt reprepsentativt. Jag har sett många småflickor med kastanje/kapsyl/hello kitty/skor/gosedjur/bokmärken/frimärken-samlingar. Men det kanske är så att hello kitty inte anses vara "riktiga" samlarföremål? Eller att dessa personer helt enkelt inte träffat några av dessa tjejer. Jag venne.
    Stefan Holm: Ja absolut är det vi som bestämmer. Heja oss! Väldans fint citat fresten!
    Ullah: den beskrivningen av "tjejlyssna" låter som "tonårslyssna".. :)

  10. Hanna K skriver:

    Grunkarreflektioner på nyord och språkråd

    Det stämmer bra att Språkrådet inte har någon 'auktoritet' i sig. Problemet uppkommer när människor tror det, vilket med tanke på den något hetska debatten är fallet hos många. I bloggosfären har jag även sett ett antal (nå, 2, men utan att söka) inlägg där författarna till och med blandat ihop Språkrådets nyordslista med SAOL (de flesta av dessa har blivit rättade, en liten messerwisserfågel upplyste om skillnaden).
     
    Det som är problematiskt är främst en sak: det faktum att de är en del av en statlig myndighet (vilket spelar en större roll än det borde för många) och att de på sin egen hemsida, och just i samband med formuleringen "följa språkutvecklingen" uttrycker sitt uppdrag som att de ska "kunna ge aktuella råd och rekommendationer" (se länk, rubrik fyra). Ordet 'rekommendation' ger i mina ögon uttryck för en viss påtagen auktoritet, om än rådgivande. Då blir deras nyordslista inte bara den festliga sammanfattning av året som den i realiteten tycks vara.
     
    Jag håller helt med Hedvig om att ord ska ha uppnått en viss spridning för att kunna tas upp i nyordslistor (om man använder den termen dvs). Annars hör de snarare hemma i listor över kreativt användande av språket, kopplat till det aktuella året i fråga. Det tycker jag är fallet med ovan nämnda lexem, och märk då väl att jag lägger noll-zero-nulle värdering i ordet i säg, ('kreativ' kan ju idag anses vara ett främst positivt omdöme).
    Själva termen 'nyord' antyder imho (in my humble opinion) att det handlar om ett nytt ord dvs tillskott  i svenska språket. För att ett ord ska ses som ett sådant måste i mina ögon en viss spridning faktiskt ha uppstått – tillfälliga sammansättningar gör vi ju alla dagligen, som vi alla vet, och om dessa ständigt 'togs upp' som nya ord så skulle Språkrådet ha ett Sisyfoskneg bara med sin lista och inte hinna med så mycket annat. Även om man begränsade till tryckta källor. Igår använde jag både orden 'wienernougatsmassaker' och 'sparrisfascist'. Kanske är skillnaden att jag sade dessa ord till en vän och inte publicerade dem i något tryckt material – men jag tror ändå inte att de kan anses vara tillskott i svenska språket. Inte ens om jag så skrev dem på en blogg eller något annat dignitärt forum^^
     
    Som jag ser det sitter Språkrådet lite på två olika sittmöbler med sin 'nyordslista';
    dels vill man ta upp ord som faktiskt har börjat användas i svenskan (och de minoritetsspråk de arbetar med), för att kunna använda dessa vid delgivning av "råd och rekommendationer" – de publicerar ju t.ex. en hel del ordböcker och handböcker.
     Dels vill man ta upp aktuella strömningar, kreativt användande av ord, och uttryck som säger någon om året som gått, samhället vi lever i. Dit hör ord som 'tjejsamla', förutsatt att man helt struntar i eventuella värderingar och konnotationer – och vilket man också bör göra. Dit hör också uttryck som ovan nämnda 'överraskningssex' (ett uttryck som jag faktiskt hört användas och säkert använt själv, till skillnad från 'tjejsamla' f.Db (före Debattens födelse).
     
    Men det blir problematiskt när Språkrådet tycks försöka kombinera dessa två ambitioner i samma uppdrag och samma lista. Tyckerja. (Ursäkta om jag hedgar lite väl mycket).

    Att Språkrådet skulle ha några dolda manschauvinistiska agendor eller ens synesätt, och sprida dessa genom att påpeka att ett ord brukats i tryckt skrift, är i mina ögon en smula 'appsurt'. Kan ju fressten också påpeka att de själva gett ut en handbok i jämställt språk 2008. Men det hör väl snarare genusdebatten till, och inte hit.

    Så länge Språkrådet bara har ambitionen att upplysa om ord som använts på nydanande eller aktuellt sätt under året som gått så har de självfallet heller inget ansvar för vilka konnotationer man eventuellt kan uppfatta i uttrycken. Men då ska det också vara tydligt skilt från något 'rekommenderat' användande av språket.
    Att rensa bort uttryck gör det ju dessutom svårt att göra någon som helst bedömning av samhället och svenskarna utifrån de ord som kommit med på listan (och alltså varit i bruk, om än med begränsad spridning), när de ju faktiskt kan säga något intressant som hur vi använder vårt språk, och hjälpa oss att märka eventuella mönster som finns i det, (hur otrevliga eller löjliga de än må vara).
     
    Vad gäller en eventuell ökning av inskickade förslag till Språkrådet, nyordslistor, Svenska akademien, Fan och hans moster, tror jag säkert att det följer på en sådan här debatt….för att sedan långsamt avta och glömmas ungefär lika snabbt som 'tjejsamla' kommer att falla i glömska (skrev nästan 'falla ut bruk', men som Heddy och Dr Google de facto visat så används ju uttrycket knappast utanför debatten…så jag har svårt att tycka att det är mer i bruk än min gårdags wienernougatsmassaker och sparrisfascist. Får väl skapa lite egen polemik om jag vill att de ska få googleträffar).

    Over and out.

  11. Erik S skriver:

    Jag tycker ett grundläggande krav för nyord borde vara att de är nya. I min mening kvalificerar sig till exempel inte "foliehatt" (första gången belagt typ 1927 och ökande användning på internet de senaste tio åren) och "loba" (måste ha förekommit i GW Persson-deckare och liknande kriminallitteratur redan på 80-talet) alls. Som det är nu känns listan som en hastigt sammanslängd mix av gammelord och ord som uppfunnits av uppmärksamhetstörstande bara för att komma med på listan. Ska inte Språkrådet syssla med forskning och faktiskt undersöka orden och deras användning innan man publicerar?

  12. Pingback: Nyord | Skrivkunnig.se

  13. Pingback: Managementlingot på medelklasståget leder till våldsjustis | LINGVISTBLOGGEN

  14. Pingback: Bästa anglicismen i tyska 2011 korad: "shitstorm" | LINGVISTBLOGGEN

  15. Pingback: Kinesiska nyord: diaosi, gao fu shiao, ba fu mei och shengnu | LINGVISTBLOGGEN

  16. Pingback: Was man nicht googeln kann, darüber muss man schweigen | LINGVISTBLOGGEN

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>