Wienergummi och wienerbröd

För andra gången på kort tid har jag hittat en språklig innovation i kultserien Rocky. Till skillnad från de saker Micke just har tagit upp kan den här inte skyllas på engelskan, snarast fjärmar den oss från detta språk. I dag talas det i Rocky (strippen i "På stan") om "vinergummi". Mycket riktigt finns det en del träffar både på den här stavningen och "wienergummi".

Det gäller alltså den företeelse som annars går under beteckningen "vingummi", ett ord som uppenbarligen är en lånöversättning av engelska "wine gum". Onekligen kan man undra vad dessa sega tingestar har med vin att göra. De olika wikipediorna ger lite motsägande uppgifter om vingumminas ursprung — i den engelska står det att de började tillverkas 1905, i den svenska säger man att de kom till i Libyen (!)1909, men man är enig om att den första tillverkaren hette Maynard.

wienergummi?

Formerna "vinergummi" och "wienergummi" kan väl sägas vara det slags omtolkning som på engelska benämns "eggcorn" och som vi ännu inte har hittat något bra svenskt namn för — kanske "wienergummi" är en kandidat?

Det råder också viss förvirring runt beteckningen på det bakverk som i Köpenhamn kallas "wienerbrød" men som i Wien heter "Kopenhagener Gebäck". Någonstans läste jag ett påstående att det inte alls har med Wien att göra utan är uppkallat efter en konditor Wiener i Köpenhamn, men nu har jag inte hittat något stöd för detta någonstans. Teorin ter sig lite misstänkt med tanke på att "Wienerkonditoriet" är en vanlig beteckning på dylika platser. Nationalencyklopedin tror att de wienska "Kaisersemmeln" är förebilden. På andra sidan Öresund anser "Den store danske" att wienerbrödet "er oprindelig en federe dansk udgave af et bagværk, Kipfel, fra Wien". Men problemet är att varken Kaisersemmeln eller Kipferl (som det nog ska heta) är särskilt lika ett riktigt danskt wienerbröd (se bilder nedan).

KaisersemmelKipferl

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Wienergummi och wienerbröd

  1. Stefan Holm skriver:

    Hot mot barn avvärjt

    Vingummin hade i min ungdom den kopplingen till vin, att det på ovansidan av dem stod att läsa namnet på ett dylikt, t.ex. 'SHERRY'. Minns jag rätt, kunde det även stå 'BRANDY' (som ju för all del är gjort av vin). Gissa om det stack i ögonen på beskyddar- och frimickel-Sverige, att barnens godis benämndes efter djävulens påfund!

  2. Christian Conrad skriver:

    \"...som på engelska benämns ...eggcorn\'...\"

    Nå ja, ska vi nu kanske låta oss nöja med att de _på Language Log_ benämns "eggcorn", va?

  3. Östen Dahl skriver:

    Wienerröda wienerdolmar m.m.

    Nej, Christian, "eggcorn" används på betydligt fler ställen än på Language Log och har egna artiklar både på Wikipedia och Wiktionary.
    Det finns några andra ord där förledet "vin-" ibland omtolkas som "wiener-", men de ger betydligt färre träffar, som "wienerdolmar" och "wienerröd". Det sistnämnda är intressant eftersom "wienerblå" och "wienergrön" tycks ha funnits som färgbeteckningar, men inte "wienerröd".
    Sen glömde jag i min uppräkning av brödsorter den som på franska heter "pain viennois" men som inte heller den ser ut som ett wienerbröd.

  4. Martin Persson skriver:

    Jag förstår inte riktigt vad som skiljer era äggkorn från vanliga folketymologiska bildningar? (Men jag har tidigare propagerat för svampinjoner.)

  5. Östen Dahl skriver:

    Kanske folketymologier trots allt

    Faktum är att jag har grubblat på samma sak som det Martin tar upp de senaste dagarna och jag var på väg att skriva om det. Det verkar vara en hårfin skillnad mellan "eggcorn" och "folk etymology" i Language Log-gängets terminologi. I det här inlägget säger Mark Liberman
    "It's not a folk etymology, because this is the usage of one person rather than an entire speech community."
    Men hur vet man att det är en person? Och var går gränsen? Hur många träffar på Google får ett "eggcorn" ha innan det blir en folketymologi? Libermans exempel på en folketymologi är "Jerusalem artichoke" för 'jordärtskocka', vilket ursprungligen hette "girasole", vilket förstås betyder något som vänder sig efter solen. Jordärtskockan är nämligen jordknölarna till en solros, får man lära sig. Och detta verkar ju väldigt likt "wienergummi" för "vingummi". Men "eggcorn" låter naturligtvis roligare på engelska än "folketymologi", så det är kanske inte så konstigt att det har slagit an.
    Förutom "svampinjon" fick jag en gång lära mig "undervisitet" och "skärkötteri" (eller mera drastiskt "kattskjuteri") som exempel på folketymologier.

  6. Stefan Holm skriver:

    Mellanamerikanskt

    'Gôtt-å-mala-kaffe' är en annan folketymologi. Fast den har väl effektivt dödats av trestegsraketen: 1) kaffekvarnens försvinnande från hemmen; 2) spridandet av den skånska oseden att brygga kaffe och; 3) dryckens sotdöd ö.h.t. och ersättande med espresso, latte, macchiato, melange och annat, som man knappt kan stava till.

  7. inga johanson skriver:

     Du, Stefan Holm – Det blir nog en kopp te, istället!
    http://www.youtube.com/watch?v=4Dw3o93ZUQQ

  8. inga johanson skriver:

    Wienerdeg –  kallas i  Frankrike, England, Italien och Nederländerna  Viennoiserie
    enligt Wikipedia - (French etymological sense: 'things of Vienna')
    Men har egna ord i Tyskland, Spanien och Luxemburg

  9. inga johanson skriver:

    Wienerbröd i Spanien och Portugal stavas med en bokstav som dom vanligtvis inte har i sina alfabet, enligt Wikipedia
    Wienerbrød (significando pão de Viena, em língua dinamarquesa)
     
    Men riktigt kul blir det på koreanska, om dom i framtiden får lov att äta Wienerbröd i NordKorea, 
    대니시(Danish) Kan någon korean berätta vad de tre tecknen betyder?

  10. Östen Dahl skriver:

    대니시 uttolkat

    De koreanska tecknen betyder väl just 'wienerbröd' och ska utläsas "daenisi", så det är bara en koreansk återgivning av "Danish", får man förmoda. Fast Google Translate anser att det betyder 'när Danny'.

  11. Stefan Holm skriver:

    Noch ein Kaffee-Lied

    Jo, Inga, min första lärobok i tyska gjorde kanske rätt i att lära oss sångsnutten:
    K-a-f-f-e-e / K-a-f-f-e-e / Nicht für Kinder ist den Türkens Trank.

  12. Paperback Lover skriver:

    Ok, för att snurra till det lite; jag har alltid sagt vinigum, alltså kastat om placeringen av i:et. Vet ju hur det stavas, men i min mun låter det bättre med vinigum, smakar bättre också.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>