Kvartersnamn

Kvartersnamn är en företeelse som bara lär finnas i Sverige och Finland. Det är alltså en kulturskatt som vi bör vårda oss om. I Stockholm finns en del intressanta kvartersnamn, till exempel den här som har viss relevans för oss:

"Språkmästare" kanske nu uppfattas som en person som kan en massa språk men det var tidigare beteckningen på en språklärare – universiteten höll sig med sådana (som då undervisade i praktisk språkfärdighet) liksom med dansmästare och fäktmästare. Här hittade jag en berättelse om hur man på 1600-talet avskedade franska språkmästare när de befanns vara "papister". På sitt sätt är det synd att titeln "språkmästare" har försvunnit. De utländska lektorer som var deras efterträdare har numera döpts om till "gästlärare". Men när nu universiteten själva får bestämma om lärarnas titulatur kanske det är dags att återuppliva språkmästaren?

Ett annat kvartersnamn i centralaste Stockholm är det här:

Ett kärt diskussionsämne här på bloggen har ju varit n-orden, och detta b-ord är ju faktiskt en gammal beteckning på människor från söder om Medelhavet. Till skillnad från kvarteret Negern i Karlstad som efter en häftig debatt inte längre fick heta så, verkar det som om det här kvartersnamnet har varit ganska okontroversiellt (även om inkonsekvensen i det hela påpekats till exempel här). Systerkvarteret Morianen i Gävle verkar också få fortleva, det är till och med namn på en bostadsrättsförening.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Kvartersnamn

  1. Stefan Holm skriver:

    Språkskrå?

    'Återuppliva språkmästaren'? Vill Mäster Dahl i konsekvensens namn kalla sina nya studenter lärlingar och sina äldre gesäller? :-)

  2. Östen Dahl skriver:

    Ej skråmästare

    Nej, Stefan (frånsett att förslaget inte var hundraprocentigt allvarligt), detta är en annan betydelse av mästare, som framgår av SAOB:
    "3) (utom i d numera bl. i formen mästare)
    [jfr motsv. anv. i fsv., mnt., t., fr. o. lat.]
    (utom i d, e numera bl. i ålderdomlig stil) person som ger undervisning (i ngt) l. meddelar l. bibringar kunskaper, lärare; stundom motsatt: lärjunge; äv. bildl.; numera i sht om (ärevördig)) lärare i levnadskonst (o. religion), vishetslärare; förr äv. om lärare i läro- l. övningsämne (jfr d); förr äv. i uttr. mästare i (l. till) ngt, lärare l. handledare i ngt. (De) sju vise mästare, gammal folkbok i vilken huvudpersonen, en fursteson, räddas av sina sju visa lärare o. uppfostrare från att orättfärdigt berövas livet. Läryungen är ecke offuer mestaren. Mat. 10:24 (NT 1526). Äst tu en mestare j Israel och weest icke thetta? Joh. 3:10 (Därs.; Bib. 1917: lärare). Wijsheten som en Mestare är til alla konst. Vish. 7:21 (Bib. 1541); jfr 5 b. I simning lär ingen Mästare på Stat vid Universiteten finnas. Krig VAH 1824, s. 40. Hon öfresatte sig lära denna sång .. och bad Haerman blifva hennes mästare. KNORRING Ståndsp. 2:143 (1838). Landsm. V. 6:99 (1891). jfr DANS-, EXERCITIE-, FÄKT-, LÄRO-, SKOL-, SKRIV-, SPRÅKMÄSTARE m. fl. –"

  3. Laurits skriver:

    Vet någon om kvartersnamn finns på andra ställen i Finland än ett par gator i centrala Helsingfors?

  4. Martin Persson skriver:

    Men är mor och morian ord man bör akta sig för? I Malmö ligger det någon form av nöjesanläggning som heter Moriskan, vars beteckning i så fall bör ses över. (Själv trodde jag länge att stället var uppkallat efter någon apokryfisk svamp.)

  5. Östen Dahl skriver:

    Det är skillnad på mor och morian, även om de förstås etymologiskt har samma ursprung. I Nordisk Familjebok kan man läsa följande under Morer:

    Morer, eg. invånarna i Mauretanien, sedan i
    allmänhet personer tillhörande mörka raser. Särskildt
    betecknas med detta namn de muhammedanske invånarna i
    Nord-Afrika, hvaremot med negrer förstås de hedniske
    infödingarna i Central-och Syd-Afrika.

    och under Morian: 

    Morian (af mor, se Morer), i de nordgermanska
    folkspråken liktydigt med neger.

    Men vad som förbryllar mig är att man tyckte att nordafrikanerna var så mörkhyade. Othello var ju mor ("The Moor of Venice") och man har haft olika idéer om hur svart han egentligen skulle föreställa att vara. — Efter lite efterforskningar har jag kommit fram till följande: Namnet kommer från det folk som på latin kallades "mauri" och som bodde i det antika Mauretanien, som inte alls ligger där det nuvarande Mauretanien är placerat utan längs södra medelhavskusten, i Marocko och Algeriet. Maurierna var berber och bland berberna finns det en del grupper som huvudsakligen har subsahariska gener — så de är faktiskt ganska mörka, även om nordafrikaner i gemen inte är det. Så det kan förklara associationen mellan mor(ianer) och mörk hy.

    På polska är ordet för, hm, person av subsahariskt ursprung murzyn, vilket uppenbarligen är härlett av något ord för 'mor'. Det är om man får tro Wikipedia ungefär lika kontroversiellt som neger på svenska. På ryska finns det ett märkligt ord, arap, som har ungefär samma betydelse och stilvärde som morian på svenska. Det är förstås ursprungligen samma ord som arab, vilket också finns i ryskan, då stavat med b, men eftersom ryskan har avtoning i slutet av ord så uttalas orden likadant så länge man inte sätter en ändelse på dem. Pusjkin skrev en ofullbordad roman som hette Arap Petra Velikogo 'Peter den stores morian' om sin morfarsfar Abram Petrovitj Gannibal, om vars märkliga öde man kan läsa i den här Wikipediaartikeln, där det framgår något som var mig obekant, nämligen att Gannibal var gift med en kvinna vid namn Christina Regina Siöberg, och att Pusjkin alltså hade svenskt påbrå, något som han för övrigt hade gemensamt med Lenin. Men nu har jag kommit lite avämnes, så nu är det bäst jag sätter punkt.

  6. Stefan Holm skriver:

    Mästrar och morianer

    Och Friedrich Engels kallar ibland Karl Marx 'gamle morian' i deras brevväxling, väl anspelande på Marx judiska bakgrund. Avämnes och således punkt här.
    Ang. 'mästrar' var det alltså mäster Olof ('sikta mot skyn och du skall nå skogsbrynet')snarare än mäster Palm ('Hvad vilja Social-Demokraterna?') som åsyftades. Dem Fröding skaldar om:
    Han som sitter så mäktig i Rom
    får väl förutan mig sin dom
    med munkar och höga präster
    som kalla sig doktor och mäster.

  7. Vara rädd om!

    Kvartersnamn har en både kulturell och historisk betydelse. Vi ska vara rädda om dem.

  8. Östen Dahl skriver:

    Stefan, du hoppar mellan olika betydelser av "mästare/mäster"… Först hade vi 'lärare i X', sedan 'skråmästare', och nu är det 'person med magisterexamen', enl SAOB:
    "person som erhållit den högsta lärdomsgraden inom den filosofiska fakulteten, magister (se d. o. 1; om ä. förh. o. numera nästan bl. i sg. obest. (i formen mäster) ss. titel framför (för)namn. G1R 1:29 (1521). Biscop Mattz sende sin cantzeler mester Olaff Petri. O PETRI Kr. 320 (c. 1540). (Jag var) En gång (1642) Facultatis Promotor, gjorde Tre och Tjugu Mästare den gången. BL 5:7 (1668). Mäster Olofs korg. FOGELQVIST Minn. 72 (1930); jfr KORG 2 f α."

  9. David skriver:

    kvartersnamn i öst

    Tänkte väl mest inflika att i landet Kina är kvartersnamn inte bara vanligt förekommande, utan även den gängse standarden för adresser ( i områden där inte den "internationella standarden med gatuadresser inte slagit igenom). Så helt ensamma äro vi icke

  10. David skriver:

    negationer

    och en av negationerna i parentesen går givetvis att utesluta, helt efter tycke och smak. det bör också vara ett slutcitat efter "standarden", om man bara kudne redigera sina kommentarer…

  11. Jan-Olof skriver:

    mer kvartersnamn i öst

    För att inte tala om Japan där det iaf i adresser bara finns kvartersnamn, dom flesta gator har inga namn alls, bara en del större avenyer. Vad jag minns är det så i Korea med.

  12. Östen Dahl skriver:

    Namn och inte nummer?

    Men har kvarteren verkligen namn i Japan snarare än nummer? Det vill säga, är inte de namngivna enheterna betydligt större än svenska kvarter? Det var vad jag trodde, men jag kan ha fel.

  13. HGLundahl skriver:

    Och hvad skall "St Jacques" i Nantes, "St Ruf" i Avignon, "Quartier Latin" eller "Marais" eller "Beaubourg" i Paris, "Vieux Port" eller "Le Panier" i Marseille kallas?
    "Qvartiersnamn"?
    Svenskar äro så måttliga, vi äro ensamma om ordet lagom, typ (a k a hemmablindhet) …

  14. HGLundahl skriver:

    Har qvarteret Negern tvingats byta namn?
    Hu, det mörknar!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>