Juholt ej första kulbon

 

Håkan Juholt har som väl ingen kunnat undgå att märka kommit att associeras med ett nytt ord i svenska språket, nämligen kulbo. Jag tror att de flesta också har bibringats uppfattningen att han (eventuellt tillsammans med kulbon) uppfunnit ordet. Den 27 mars, när han just hade blivit vald till partiordförande, rapporterades det att han sagt följande: 

- Vi tillsammans har kommit på att vi är kulbo. När vi träffas har vi kul så jag beskriver mig som kulbo med Åsa. Det är en innovation i svenska språket.  

Fastän han hade sagt samma sak tidigare (i Smålandspressen i september 2010) var det den 27 mars som ordet blev allmänt känt för svenska folket och började omnämnas (snarare än användas) i tidningarna utanför Juholts hemprovins. Under mars och april 2011 förekom kulbo 34 gånger i de tidningar som återfinns i Mediearkivet. Sen avtog användningen och under augusti och september hittar man summa två användningar. Men den 7 oktober exploderade det och idag två veckor senare har ordet fått 95 förekomster i svensk press. Vi får väl se om denna trend fortsätter. Man kan väl gissa att användningen nu kommer att avta igen, och det är kanske osannolikt att ordet blir inlemmat på allvar i svenskan, därtill är det nog alltför mycket kopplat till Juholt och hans partner. (I stort sett samtliga användningar hittills har handlat om Juholt.)

Men det var faktiskt inte Juholt som hittade på ordet. Det vill säga, det är mycket möjligt att han och Åsa kom på det på egen hand och trodde att de var först, men det första belägget i Mediearkivet handlar inte om dem, utan om Malmöbon Lilian Bäckström, som intervjuas i Sydsvenskan den 4 september 2010, ungefär tre veckor innan Juholt första gången vittnade om sitt kulboskap: 

Resorna gör hon tillsammans med sin exman Lars-Henrik som hon även kallar kulbo. De träffas och har kul helt enkelt. Varje söndag äter de middag tillsammans. 

Så innan det skrivs in i språkhistorien att Juholt berikade svenska språket med ordet kulbo bör det alltså tas till protokollet att Lilian kom först — fast det är ju inte alls omöjligt att någon hade använt ordet redan utan att det sedan har dokumenterats i skrift.

Det finns också en grammatisk vinkling på Juholtcitatet. Han uppges ha sagt "vi är kulbo". Rimligtvis är kulbo singularis och man skulle förvänta sig "vi är kulbor" eller "vi är kulbos". Men inte heller detta är Juholts uppfinning. Konstruktionen "vi är sambo" är ganska vanlig. Jag tänkte att den kan förklaras med att man är osäker på vad sambo ska heta i pluralis. Men det förekommer en del liknande ting, som "vi är kompis".  Konstruktionen "vi är vän med X" är också rätt frekvent, däremot hittar jag inte "vi är vän" utan någon prepositionsfras efteråt. Och "vi är fiende" verkar inte förekomma alls. Så det verkar ändå ganska lexikalt beroende. Har någon studerat den här företeelsen?

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Juholt ej första kulbon

  1. Per Starbäck skriver:

    Adjektiv

    Jag tror att "sambo" helt enkelt allt oftare fungerar adjektiviskt, kanske med smitta från "gift". Jag är gift med NN. Jag är sambo med NN. Jag är gift. Jag är sambo. Vi är gifta. Vi är sambo.

    Adjektiv som slutar på obetonad är ju oböjliga, och för att citera SAG: "Syntaktiskt konstrueras adjektiv som enbart står predikativt ofta med komplement, vilket kan försvåra en attributiv funktion." –  "Oböjliga och endast predikativa adjektiv har en osäker ordklasstillhörighet: flera av dem kan alternativ räknas som substantiv (t.ex. synd, släkt, slut, rabu)".
     

  2. Stefan Holm skriver:

    En udda fråga

    Obetonad vokal menar du väl, Per! För visst är adjektiv på t.ex. obetonat -isk och -ig böjliga. Även vokaländande kan diskuteras: Senast idag hörde jag en kollega rubricera en annan som 'den uddaste människa jag vet'.

  3. Per Starbäck skriver:

    Ja, jag tappade bort ordet vokal där. Och gjorde minst två skrivfel när jag citerade SAG också. Det illaste jag skrivit på länge.
    Vad gäller sådana kompareringar så är väl syndaste nästan etablerat, fast som en väl medvetet udda/skämtsam form.
    /Per (vars samboaste förhållande var närbo)

  4. Östen Dahl skriver:

    Vi är kompis igen + betydelseförändringar

    Men teorin om adjektiv på obetonad vokal förklarar inte exempel av den här typen:
                  Jag är glad att du finns och att vi är kompis igen ska du veta.
    En aspekt på kulbo som jag inte tog upp är för övrigt att det innebär en intressant betydelseförskjutning eftersom det inte säger något om hur man bor, som sambo och särbo gör. (Åtminstone inte till i förra veckan när associationen till boende gav upphov till en del sarkastiska kommentarer i gamla och nya media.) Efterledet -bo har alltså tappat sin ursprungliga betydelse.

  5. inga johanson skriver:

    kulbo -

    Public Service – färsk satir alltid i Godmorgon, världen!
    hade en annan förklaring till Kulbo – ett sätt att tjäna kulor på!

  6. Östen Dahl skriver:

    Just det, Inga, det var det jag menade med "sarkastiska kommentarer".

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>