Julli – Vackert sociolektexempel

Det är säkert fler än jag som drar upp vården och resturangbranchen som standardexempel för att förklara vad sociolekter är för något – vad jag i skrivande stund kan komma på så är också alla standardexempel i form av lexem. Det är ingen nyhet att syntax också skiljer sig mellan sociolekter och det är heller inte förvånande att man skulle kunna använda andra språkliga verktyg – som exempelvis uttalsförändringar. Jag har just stött på ett så fint exempel av det senaste så jag ville dela med mig av det till er:

Enligt min far så säger speciellt äldre advokater tydligen  "jul:i" istället för "ju:li" i rättsalen. Antagligen för att inte riskera att blanda ihop det med "ju:ni". Samma personer säger dock ju:li utanför.

 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Julli – Vackert sociolektexempel

  1. Mikael Parkvall skriver:

    Några till

    Härligt exempel!

    Nåra andra icke-lexikala exempel hos militärer som jag (som kronvrak) kommer att tänka på:

    • Avsaknad av fog-s åtminstone i sammansättningar med 'flygplan' när vi andra skulle ha det: flygplanvinge, flygplanbränsle.
    • Avsaknad av preposition i vissa platsangivelser: Två kilometer väst Ø Blomstermåla.
    • Och de som kommer ihåg ubåtsnojan på åttitalet, minns kanske också att man sjunkbombade med hjälp av ubåtsjakthelikopter, där jakt var det kraftigt betonate ledet.

    Jag vill minnas att jag har antecknat fler såna här, men det får jag ta och kolla upp senare.

  2. Gustaf Söderberg skriver:

    Avvikande betoning

    I min egen bransch, tv-teknik, förekommer det rätt ofta, särskilt bland äldre tekniker (jag får väl snart själv börja räkna mig dit), att man säger videobandmaskin (alltså med betoningen på band), och ännu vanligare är videoband.

    Kemister tenderar att säga pH(-värde), i stället för pH-värde som väl är det vanliga i övriga kretsar. Kanske för att man vill betona det som, så att säga, är det viktiga. Det finns ju en del andra (besläktade) värden/konstanter som börjar på p (pOH, pKa, pKb), så då skulle det vara det som följer p, som är det man vill skilja ut. (Betoningarna för dessa blir pOH, pKa, pKb.) Själva p:et betyder bara att man gjort en liten matematisk operation, som innebär att man tiologaritmerar ett värde (vätejonkoncentration i fallet med pH) och sedan byter tecken. Om nu detta kan intressera någon på denna språkblogg…

  3. Lars Borin skriver:

    Som fiskarena i vattnet

    En gång berättade någon för mig att Fiskeriverket både i skrift och tal för undvikande av missförstånd använder formen fiskarena som bestämd plural av fiskare, medan formen fiskarna reserveras för den bestämda pluralen av fisk. Det hade jag glömt tills julli och de andra roliga exemplen ovan väckte minnet till liv igen. Nuförtiden finns ju Google, och minsann får man inte några hundra träffar på "fiskarena", varav många av byråkratisk karaktär, intressant nog både från svenska och finska myndigheter. (Sen får man också en del träffar på äldre texter då fiskarena tydligen var en mer allmänt gångbar form.)

  4. Östen Dahl skriver:

    Militära intransitiver

    Jag är inte säker på om jag kalla det här "sociolekter" — i varje fall inte om jag skulle ge ett exempel på en typisk sociolekt, eftersom det för det mesta associeras med sociala skikt eller klasser snarare än specifika yrkesgrupper (i synnerhet om hur de pratar när de utövar sina yrken, då skulle man kanske snarare säga fackspråk). Det militära språket är väl i princip alla manliga icke-kronvrak mer eller mindre besmittade av, så det går i alla fall över sociala gränser. Men just det militära språket innehåller onekligen rätt mycket egenheter på de flesta språkliga nivåer. Syntaktiskt kan man t ex observera att många normalt transitiva verb (alltså verb med objekt) har oväntade intransitiva användningar som i följande konstruerade exempel:

    Först ilastar vi i bussarna och åker till förrådet där vi urlastar och utrustar, sedan ilastar vi i bussarna igen och åker till matsalen där vi utspisar.

    (översättning: Först sätter vi oss i bussarna och åker till förrådet där vi stiger ur och får vår utrustning, sedan stiger vi i bussarna igen och åker till matsalen där vi äter mat.)

    Ett annat intressant fenomen är frågepartikeln frågas, gärna i kombination med slutmarkören kom – kan sättas efter både frågeordsfrågor och ja-nej-frågor. Exempel från nätet:

    Har ni uppfattat mig på rätt sätt frågas, kom?

    Var befinner sig den ICA-butiken frågas kom.

    (fast i radiokommunikation är syntaxen ännu speciellare: "Hörbarhet frågas kom", d v s på vanlig svenska "Hur bra hörs jag, på en skala?")

  5. Mikael Parkvall skriver:

    Bekräftelse sökes, kom

    …och visst är det väl så också att man inte säger va? när bristfällig hörbarhet föreligger, utan repetera!?

  6. Mikael Parkvall skriver:

    Militärt igen

    Kom på en syntaktisk grej till i krigartugget: Sverige vill fred tror jag huvudsakligen militärer säger. Vi andra skulle hellre vilja ha fred.

    För övrigt tycker militärer att Pansarvärnspjästerrängbil heter pvpjtgb

  7. Susanne skriver:

    Det har sagts mig att förkortningen för
    grodman
    på militäriska är
    grd-man

    Skröna?

  8. Rickard skriver:

    Militäriska

    Mer militäriska – MÖP lär betyda Militärt Överintresserad Person.

    /Kronvrak2

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>