Falsk men ej vilseledande?

 

Företaget med det lingvistiskt klingande namnet Semantix säger högst upp på sin hemsida "Översättning och tolkning – alla språk, alla fackområden, alla format" — för att det ska låta övertygande upprepar man det på tio olika språk. På sidan "Översättning" är man mer precis — där står det "Översättning till och från alla språk", fast längre ner är man något mer anspråkslös: "översättningar till ett hundratal olika språk". På den här norskspråkiga sidan är man mer emfatisk: "Vi oversetter til og fra ALLE språk". Där hittar man också en länk till en lista på språk. Den innehåller dock bara 65 språk. Så det är inte alldeles glasklart hur många språk man egentligen klarar.

Min älvdalskforskarkollega Henrik Rosenkvist i Lund skrev till företaget (med kopia till undertecknad) och undrade om de verkligen menade detta. Med tanke på att det finns sex (eller sju, enligt Ethnologue) tusen språk verkar det osannolikt att man faktiskt skulle kunna klara det, tyckte han. Han fick ganska direkt svar från Semantix:

"Att vi säger att vi översätter till och från alla språk är ett generellt påstående som är tänkt att visa att vi inte är nischade inom vissa språkområden utan vi har en stor bredd. Vi menar att vi hanterar alla språk som våra kunder efterfrågar."

Detta har prövats av marknadsdomstolen, säger marknadschefen Annika Lissjos på Semantix, och de har sagt att man får säga så. "De anser inte att påståendet är vilseledande och att en genomsnittskonsument kan ta till sig det generella budskapet och att det inte påverkar våra kunders förmåga att fatta välgrundade affärsbeslut." Detta stämmer, domen kan läsas här. Det kostade konkurrenten "A.D.-man International AB" 283 230 kr, eftersom det var de som hade anmält Semantix och som fick stå för rättegångskostnaderna. Det bör dock noteras att domstolen finner att "att det i målet inte med erforderlig styrka är visat att påståendet [att man kan översätta till alla språk] är korrekt till sin ordalydelse". Men tydligen behöver det man säger inte vara sant eller styrkt om inte genomsnittskonsumenten blir vilseledd. Frågan är förstås om man har testat den norska formuleringen där "alla" är emfasmarkerat, vilket ju borde betyda att man faktiskt menar det bokstavligt. Men det faller kanske inte under den svenska marknadsdomstolens domvärjo. Jag borde förstås utnyttja det faktum att jag just nu befinner mig på norskt territorium (visserligen bara några kilometer från den svenska gränsen) och anmäla Semantix i det här landet. Men med tanke på prisläget här kan räkningen för rättegångskostnaderna bli tämligen ruinerande.

En synpunkt på ovanstående är att de flesta av våra medmänniskor har en rätt vag uppfattning om hur många språk det finns i världen. Det är alltså inte uteslutet att en del läsare tror att "ett hundratal" motsvarar alla eller åtminstone de flesta språk i världen, som det också står på den här sidan: "Vi har erfarenhet av översättning inom de flesta språk, fackområden och filformat." Sen undrar man om det är helt uteslutet att formuleringen är vilseledande. Även om jag själv inte behöver översätta från burushaski till jukagiriska (Henrik R:s exempel), är det ju risk för att jag blir så impad av att tro att Semantix skulle kunna klara av det, att jag blir mer benägen att lämna även mera triviala uppdrag till dem. Det blir då lite i stil med att påfågelhannens stjärt ger honom en selektionsfördel eftersom stjärten är en indikation för honan att han är förträfflig i största allmänhet.

En lite märklig formulering i marknadsdomstolens dom är följande:

När översättning ska göras till ett litet språk (där gränsdragningen till att det är att betrakta som en dialekt är hårfin) förekommer det att Semantix, efter överenskommelse med kunden, genomför översättningen i flera led eller via tolk.

- det låter som att små språk alltid är dialekter av något stort "riktigt" språk.

Det är förstås frestande att testa företaget och be dem översätta en text från eller till (exempelvis) wichita som uppges ha summa tre talare. Eller ännu hellre: be dem översätta någon ännu inte dechiffrerad text, till exempel Linear A.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Falsk men ej vilseledande?

  1. Tobias skriver:

    När de genomför översättningen i flera led, applicerar de då den välkända metoden viskningsleken?

  2. Martin Persson skriver:

    Omnipotens

    Det är inte nog med att de kan all världens tungomål; de är alltså också bevandrade i alla fackområden. Slutsatsen är att Semantix är allvetande, vilket annars är en egenskap man brukar tillskriva hon Gud. Imponerande!
    (Jag var tvungen att se efter om Asterix har någon kompis med samma namn, men hittade på originalspråket endast Ordralfabétix och Préfix som berör oss i någon utsträckning.)

  3. Henrik R. skriver:

    och i Språktidningen, dessutom!

    Den egentliga anledningen till att jag retade upp mig på Semantix var väl egentligen att de annonserade i Språktidningen, och att Språktidningen tycker att deras påståenden är ok är tämligen besynnerligt, tycker jag. Det är ju en sak om man säger "vi översätter till och från alla språk" i till exempel Dagens Industri, men i Språktidningen? Deras läsare bör ju ha ett specialintresse för språk och vara bättre orienterade än DI-läsarna. Och det borde också gälla redaktionen!

  4. Stefan Holm skriver:

    Tvärtom

    Tvärtom, Henrik! I MDs konstifika dom står det, att mottagarna därmed torde vara införstådda med att det eventuellt skulle kunna finnas ett språk som Semantix inte klarar att översätta till. Det har därmed inte förelegat någon inverkan på mottagarnas möjligheter att fatta ett välgrundat affärsbeslut.
    I klartext alltså: DI:s läsare går till skillnad från vanliga dödliga inte på några lögner (och då är det fritt fram att ljuga). Detta borde i just denna fråga ännu mer gälla Språktidningens läsare. Så redaktionen har MD i ryggen - den och Semantix kan väl inte hjälpa, om läsarna har hål i huv'et?

  5. Vän av oordning skriver:

    Är en så här illa skriven dom verkligen bindande?
    "I målet aktuell annons har varit införd i Näringslivsdelen i Svenska Dagbladet."
    "Marknadsdomstolen finner, med hänsyn till målet omfattning, att Semantix får anses tillgodosett med ett belopp avseende ombudsarvode om 275 000 kr."

  6. Marten skriver:

    Att läsa domar är egentligen inte särskilt bra för ens förtroende för rättsväsendet. Det görs förvånansvärt mycket fel.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>