Ofta är ofta inte alls ofta

Jag satt igår och funderade på lite ungdomliga språkligheter, och fäste mig särskilt vid en ny användning av ofta. Såvitt jag förstår är man typiskt född under andra halvan av 80-talet eller senare om man använder sig av denna. Den nya betydelsen skulle väl kunna beskrivas som ”emfatisk negation”. Ett exempel som:

Ofta dom bryr sig?

…skulle väl närmast kunna parafraseras som ”Inte fan bryr dom sej” eller ”Dom bryr sig verkligen inte” eller nåt liknande. Paradoxalt nog är betydelsen påfallande lik den som ”sällan” kan ha i min egen idiolekt (–Bryr dom sej? –Sällan!), vilket får en att anta att ironi har varit en komponent i konstruktionens uppkomst. (Märkligt nog, eftersom det inte sällan har föreslagits att folk födda 1965-75 är oförmögna att vara oironiska, medan därpå följande generationer sägs fungera precis tvärtom).

Förutom det semantiska är förstås ordföljden slående – ofta förekommer typiskt satsinitialt, följt av rak ordföljd. Jag misstänker att *Ofta bryr dom sig? är ogrammatiskt, åtminstone med den här avsedda tolkningen. Min gissning är att det beror på att det hela har börjat med en interjektionsartad användning (i stil med mitt ”sällan”-exempel ovan), och att ofta inte riktigt "krupit in i satsen" än.

Nåt som jag funderade på var hur mycket av originalsemantiken som fanns kvar. Alltså, kan konstruktionen användas även i icke-iterativa kontexter, trots ursprungsbetydelsen hos ”ofta”? Även om motsatsen är det vanligaste, så är svaret otvivelaktigt ”ja” för åtskilliga talare. Följande är nåra slumpmässigt valda exempel från väven:

  • Ofta dom är 14 år?
  • Ofta du bor i Karlstad?
  • Ofta du har hår på bröstet
  • Ofta du kan spela piano, du är ju tondöv som en bondkatt
  • Ofta du vet vem det är, Marre, det är ju en sportkille
  • Ofta han var bög
  • Ofta han är 15?
  • Ofta han är 49 bast?
  • Ofta hon går i sexan
  • Ofta hon sov medan han tatuerade på hennes ansikte lixom
  • Ofta hon är död?
  • Ofta jag heter Josefin
  • Ofta ni gillar Tokiohotel dom suger så mycket!
  • Ofta ni heter så
  • Ofta ni känner varann?

Onekligen är det svårt här att föreställa sig att det är upprepade händelser som avses. Huruvida man heter Josefin eller inte torde väl knappast variera så särskilt mycket över tid. (Dock vet jag inte riktigt hur man ska tolka ett fall som Ofta dom alltid är försenade, fattar ni vilket bra jobb dom lyckas med i detta fucking snöoväder?, där ofta kombineras med adverbialet alltid).

Man kan väl anföra förlusten av originalsemantik som ett indicium på grammatikalisering, samtidigt som ordföljden inte riktigt visar samma avancemang.

Men ett par saker ger nätläsning inte med lätthet svar på. Exempelvis: finns det alltid/oftast kvar en ironisk blinkning när konstruktionen används, eller håller den på att bli mer neutral? Och medan jag gissar att det typiska är att ett uttalande av den här typen följer på ett påstående om motsatsen (–Jag bor i Karlstad –Ofta du bor i Karlstad!) så undrar jag om det kan, så att säga, brukas oprovocerat, alltså utan att vara ifrågasättande. Det vore kul att höra vad ynglingar och ynglininnor bland bloggens läsare har för intuitioner i den frågan.

Pragmatiskt neutrala negationer har ofta varit mer markerade en gång i tiden, och jag kan inte låta bli att tjusas en smula av tanken på att svensktalande några generationer framåt skulle ha generaliserat ”ofta” som defaultnegationen. Svenska rödgröna politiker kanske meddelar att Ofta vi ska rösta för det trehundrasjuttifjärde jobbskatteavdraget, och 2100 års nya bibelöversättning återger måhända det femte budordet som Ofta du ska dräpa.

Som vanligt gäller: glöm inte var ni hörde det först! (Eller kanske ”Ofta glöm var ni hörde det först”?).

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

31 kommentarer till Ofta är ofta inte alls ofta

  1. Olof Lundgren skriver:

    Användning

    Jag som 18 skulle vilja säga att det som ”ofta” uttrycker i första hand är överraskning hos talaren. Eftersom det alltid inleder en mening så blir det som en interjektion av överraskning. Så i meningen ”Ofta ni gillar Tokio Hotel, dom suger så mycket.” har ”ofta” innebörden av att det talaren tycker att det är konstigt att någon kan tycka om Tokio Hotel (eftersom de suger så mycket.) Sammaledes i meningen ”Ofta ni känner varann” är det ganska tydligt att talaren är överraskad och ”Ofta du bor i Karlstad” blir det ungefär ”Bor du i Karlstad, där kan man ju inte bo” eller man skulle kunna tänka sig en fortsättning som ”Ofta du bor i Karlstad när du går i skolan i Säffle!” (det är ju långt däremellan!)
    På det sättet betyder ”Ofta dom alltid är försenade, fattar ni vilket bra jobb dom lyckas med i detta fucking snöoväder?” ungefär: ”Förstår ni hur det kommer sig att de alltid är försenade?” (Jag kan inte förstå det alls! Det är så konstigt!)
    På det sättet fungerar inte riktigt ”Ofta du ska dräpa” för det ger lite innebörden av ”Tänker du verkligen döda henne/honom, det kan man ju inte göra!” på det sättet kan jag inte riktigt komma på en situation där det inte är ifrågasättande eller inte uttrycker överraskning av något slag.
    Jag känner att ”ofta” också har en något nedsättande stämpel, troligen eftersom man ofta ifrågasätter ett påstående på ett ganska direkt sätt som i Tokio Hotel-meningen eller piano-meningen. Jag har inte analyserat användningen förut så mycket så om du har några frågor kan jag försöka besvara dem så gott det går.

  2. Olof Lundgren skriver:

    Det blev kanske lite dåligt uttryckt ser jag nu när jag läser igenom det  eftersom jag mest skrev ner alla tankar jag hade ganska kvickt, men fråga gärna om oklarheter råder.

  3. Mikael Parkvall skriver:

    Jag tycker det var ganska informativt, så jag tackar för det. Jag kommer inte på några specifika frågor just nu, men det kan ju komma allteftersom det (förhoppningsvis) droppar in ännu fler kommentarer och reflektioner.
    Tack hur som helst för dina iakkttagelser!

  4. JP skriver:

    Jag skulle kunna svära på att man använde ofta i den här meningen redan när jag var barn på 80-talet, och då synonymt med liktydande säkert. ("Ofta/Säkert att du fick en snoräser i julklapp, det tror jag inte på!") Jag är uppväxt i centrala Jämtland några mil utanför Östersund.

  5. Calle skriver:

    Ofta vi (sen-)80-talister är oironiska!

    Som jag sa IRL så tycker jag att det ofta [omedveten ordvits] är just stativa eller generiska konstruktioner som blir negerade med ofta. Typ:
    - Usch, hundar luktar illa!
    - Ofta de luktar illa, (de luktar ju gott)!
    eller som citatet med Ofta han är bög.
     
    Däremot är det egentligen inga problem att använda det för punktuella grejer också, som om någon påpekar hur klantig man var som snubblade och man svarar Ofta jag snubblade, (jag låtsades bara).
     
    Bonus: Ofta har ju många år på nacken nu. Det nya är ju att säga Typ inte som en emfatisk negation, som i
    Seri, du är ju kär i henne!
    Typ inte. (= '(så är det) verkligen inte')

  6. Mattias Östergren skriver:

    Ofta står ofta ensamt

    I min, eller snarare mina småsyskons, värld är "Ofta!" ofta ett ensamt svar på något dumt eller pinsamt om den tilltalade, precis som "Typ inte!" ovan. Detta ska då framstötas med en suck och ett otroligt dumförklarande tonfall. Man kan med med fördel himla med ögonen också.
    —Du är ju kär i han!
    —*suck* Ofta!
    Jag själv skulle nog för 15 år sedan, när jag var 14, ersatt det med "Ja, säkert!" uttalat på samma sätt.

  7. Hanna Kjellberg skriver:

     

    I min späda ungdom (nu tänkte jag pà högstadiet dà, alltsà en sàdär 9-10 àr sedan) brukade i synnerhet en del grabbar jag kände använda "ofta" ungefär som man ocksà använde "whatever".

    Tror främst att det kom sig ur ett mer frekvent användande av "ofta jag bryr mig" som sedan kortades ned till "Ofta"
    "Max, nu har du vart pà datorn i mer än en halvtimme, jag vill ocksà köra ett game"
    "Ofta. (som om jag bryr mig)"

    Men, som sagt, den starkaste användningen var nog ändà ren negation:
    "Fan, jag har bara 6 kronor ju… Vincent har du en spänn sà jag kan köpa en jolt?"
    "Ofta till dig liksom (jag lànar gärna ut pengar till vem som helst med inte till dig)"

    Ofta…eh…tämligen frekvent, föregicks det ocksà av konjunktionen "men", dà för att understryka hur absurt ett pàstàende var:
    "Men du är ju typ kär i henne eller vadà?"
    "Men OFTA! (Hon är ju TJEJ, eller liknande invändning.)"

    I min mening kan det inte brukas oprovocerat, det skulle kännas väldigt underligt, om jag nu ska svara i egenskap av äppelkindad ungdom. (Men jag màste erkänna att jag senast idag pà tuben, ställd inför ett par 13-àringar som pàminde starkt om tvà kända ekorrar, kände mig som en stelbent gammal landsortskäring i min ideolekt…)

  8. Östen Dahl skriver:

    Citat ur nästa bibelöversättning

    Herren sade till Kain: "Var är din bror Abel?" Han svarade: "Det vet jag inte. Ofta jag ska ta hand om min bror?"

  9. Rickard Franzén skriver:

    @parkvall
    Innebörden i satsen
    Ofta dom alltid är försenade, fattar ni vilket bra jobb dom lyckas med i detta fucking snöoväder?
    är ju att det är en grov överdrift  att säga att dom alltid är försenade och att det är djupt orättvist att säga det eftersom dom faktiskt gör ett bra jobb under rådande omständigheter.
    F.ö. är det väl uppenbart att Ofta är en trunkering av 'Ofta att' (samt ev. något mer därefter som även det faller bort)?  Det förklarar väl också varför Ofta bryr dom sig? Blir ogrammatiskt ?

  10. Mikael Parkvall skriver:

    Så vad har vi lärt oss hittills om ”ofta”?

    * Kan användas såväl med stativa/generiska verb som med punktuella.
    * Uttrycker gärna överraskning. Men det kan väl knappast gälla jämt? För i det ovan givna exemplet ”Ofta till dig liksom”, kan ju inte talaren rimligen vara överraskad av sin egen oginhet. Eller kan vi se det som att Vincent är förvånad över att samtalspartnern ens gitter fråga?
    * Används typiskt inte ”oprovocerat”.
    * Den raka ordföljden kan komma sig av att ”ofta” åtminstone ursprungligen inte tillhört den följande satsen, så har inletts med en komplementerare ”att”.
    * Min fråga om ironi har inte kommenterats så mycket. Jag vet inte om det ska tolkas som att den har  tvättats ur uttrycket. Men om inte annat, så skulle väl iaf jag förvänta mig att det sker strax.

    @Mattias Östergren: Att det står ensamt var vad jag menade med ” interjektionsartad användning”. Men jag tycker det är mer intressant när ”ofta” _inte_ är ensamt. Interjektioner interagerar ju inte speciellt mycket med sin omgivning, eftersom de utgör en sats i sig själva. Och här skiljer sig ju ”ofta” lite från andra ungdomismer som exempelvis ”orka!”.

  11. Ullah skriver:

    Roligt och informativt inlägg. Bekräftar bruket hos min sextonårige son. Han är dessutom ofta (!) ironisk.

  12. Marten skriver:

    Jag använder i regel ofta för att kommentera något som är uppenbart, men samtidigt lite överraskande, Som i "Ofta [en av människorna jag bor med] har dammsugit hallen (Det gör han ju aldrig)", Ofta X är i tid (Det är typ första gången).

  13. Olof Lundgren skriver:

    Jag skulle inte använda meningen ”Ofta till dig liksom”, med den innebörden (”Jag skänker inte pengar till vem som helst.”). Jag är mer inne på Martens spår.

  14. Ofta man använder "ofta" när man inte pratar förortssvenska!, är min spontana, överraskade reaktion. Jag har alltså tagit för givet att den raka ordföljden kommer av att man överlag missar v2-regeln i de här varianterna (sociolekt? ideolekt?).

    I mina öron låter det förresten konstigt att svara "ofta!" på kommentaren om datortid. Jag har aldrig hört "ofta" betyda "som om jag bryr mig". Däremot är väl "och?" ett rätt klassiskt svar på "jag vill också ha datorn!". Och för övrigt också vanlig i en konstruktion som jag tycker känns närbesläktad med ofta-varianterna. Typ "Och om jag är kär i henne?" eller "Och om jag spelar!?" (vad ska du göra åt det?).
    Det var lite off-topic, men kanske någorlunda relaterat…

  15. Martin Persson skriver:

    Angående den raka ordföljden

    Den raka ordföljden är väl inget större mysterium. Nu är jag lite rostig vad gäller terminologin, men vad det rör sig om är väl vanliga bisatsformade utrop.
    Att de inte skäms!
    Som (om) han kunde algebra! (Protest)
    Ofta han spelar i Motörhead!
     Det är bara att slänga in ett inte för att se att det rör sig om bisatser (även om betydelsen kan bli lite absurd).
    När jag tänkt lite till inser jag att ofta inte riktigt tillhör bisatsen. Den hör nog snarare till en reducerad huvudsats.
    Det är inte ofta (som) han städar!
    Det torde förklara ordföljden. 

  16. Linnea Hanell skriver:

    Plus att det presupponerar

    Angående det vi vet om uttrycket, vill jag lägga till att det presupponerar att någon har påstått efterledet. Detta går också att leka med. Det går till exempel att vakna, titta ut genom fönstret och utbrista "Ofta det regnar!", som protest mot det faktum att det gör det (och leken går förstås ut på att någon skulle ha påstått att det regnar, vilket är lättare att emotsäga än det empiriska belägget).

  17. Johan Engdahl skriver:

    @ Anneli Henriksson

    Jag vet nu visserligen inte riktigt vad du här menar med "förortssvenska", men många av mina kompisar, speciellt de något yngre, födda kring -89, säger använder uttrycket i fråga, trots att de är uppväxta på Södermalm… 

  18. Ullah skriver:

    Jag tror inte heller på förortsteorin.

  19. OlleP skriver:

    Kul! Jag inser just att när jag läste Annelis "förortssvenska" så förstod jag det som "det som ungdommar i Stockholm talar" och därvidlag har jag som icke-stockholmare överhuvudtaget ingen bild av att innerstan inte skulle räknas som samma språk- (eller ens geografiska) område som förorterna. Jag inser ju att detta är dumt förenklat av mig, men för mitt perspektiv fullständigt logiskt. Så lär man känna förenklingarna i sin egen världsbild.

  20. Ullah skriver:

    Måste bara tillägga att det används i centrala Göteborg också, liksom förmodligen i förorterna och kranskommunerna.

  21. Andreas skriver:

    Då jag själv inte använder uttrycket längre, och bra är väl det, så kan jag inte tala för hur den används bland 90-talets generationer. "På min tid" skulle jag ha svårt att tänka mig uttrycket använt oprovcerat. Användes och används nog också idag allt som oftast i reaktion till en konversation eller händelse.
    /Signed 89

  22. Andreas skriver:

    Vill tillägga att det har används i gamer kulturen i väldigt stor utsträckning.

  23. brynte skriver:

    Magic the Gathering

    Min gissning är att uttrycket kommer från kulturen kring kortspelet Magic the Gathering. Åtminstone var det i dessa kretsar jag hörde det först, för sju-åtta år sedan gissningsvis. Den här typen av uttryck kommer ju alltsomoftast från olika subkulturer.
    Vill också tillägga att i sin grundform så är betydelsen helt enkelt en ironisk form av "sällan" och sannolikt därifrån den deriverats.
    Anneli, om du läser detta, har du nån kommentar på det?

  24. Mikael skriver:

    Jag är född 1988 och hörde/använde uttrycket i min ungdom nån gång runt millenieskiftet (och kanske nån gång ibland fortfarande).

  25. Hed88 skriver:

    Angående det där med ironi, för mig har "ofta" en association till tonåren/störiga tonåringar/töntig språkbruk som försöker vara coolt. Så när jag använder det är det inte ironisk utan mer med "glimt i ögat"-klang. (Tyvärr har jag dock vattnat ut "fett" och använder det nu helt omarkerat.)

    Är det bara jag som finner denna sorts "ofta" som Mikael P sammanfattade ovan lite likt "som om"?
    Ofta han har en Merca
    Som om han har en Merca.

  26. Johan skriver:

    Anneli: "ofta" fungerar likadant i småstäder (utan nämnda sociolekter) också.
     
    //JJ

  27. Johan skriver:

    brynte: jag betvivlar inte att du först hörde det där, men att det därför skulle komma därifrån låter synnerligen osannolikt i mina öron.
     
    //JJ

  28. HGLundahl skriver:

    "Ofta dom bryr sig?"
    = "Är det ofta de bry sig om detta?"
    Rhetorisk fråga med ellips.
    Kom ngn annan på det, eller?

  29. HGLundahl skriver:

    Och erkänner att Anneli Henriksson kom på en ellips till: "är det ofta de/ngn bry(r) sig"="är det ofta som de/ngn bry(r) sig".
    Undrar om jag tar upp detta som utmaning på nästa utmaning i <a href="http://vecka7.blogspot.com">vecka vij</a> …

  30. Rättelse till missad html, länk i "namnet"/HGL

  31. Ina skriver:

    Jag ligger nog på gränsen för att använda ofta i den här betydelsen (årgång -84). Eller i alla fall för att vara med när det begav sig, det har definitivt smugit sig in i vokabulären ändå. Däremot användes det flitigt bland akademikerbarnen på den högstadieskola jag arbetade på runt 2005, så förortsteorin går jag inte på.
    Hörde f.ö. uttrycket "Ofta vi bara är i Arlanda" på pendeltåget mellan Uppsala och Stockholm från en yngre individ, just som man ropat ut att vi ankommit Arlanda.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>