Inte bara austronesiska i Indonesien

Petra Carlsson har skrivit en läsvärd artikel i Språktidningen 5/2011 (sammandrag här) om indonesiska. På en punkt vill jag dock besserwissra. Petra skriver:

"I landet [Indonesien] talas 400-500 olika lokala språk och dialekter, som precis som indonesiskan tillhör den austronesiska språkfamiljen".

Det är visserligen sant att majoriteten av språken i Indonesien (som är 727 stycken enligt Ethnologue, men antalet kan diskuteras) är austronesiska, men drygt en tredjedel tillhör andra familjer. Större delen av dem talas i den indonesiska delen av Nya Guinea men en hel del finns också i provinsen Norra Maluku som ligger väster om "Fågelhuvudet". Förr i tiden brukade de allihop kallas "papuanska" men numera anses de tillhöra ett antal olika språkfamiljer.

Eftersom de här språken utgör ungefär fyra procent av världens språk, det vill säga lika många som talas i Europa, bör de inte bli bortglömda!

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Inte bara austronesiska i Indonesien

  1. Jens skriver:

    Kan inte citatet läsas som att det helt enkelt finns 400-500 austronesiska språk i Indonesien (och sedan en massa andra som man helt enkelt inte nämner)?

  2. Martin Persson skriver:

    Jo, men då hade man, enligt moderna interpunktionsregler, inte satt ut ett kommatecken.

  3. Östen Dahl skriver:

    Det finns en annan formulering också som är ganska entydig. Mitt på sidan 57 står det med större stil (vad kallas sånt egentligen?):
    "Här talas 400-500 lokala språk och dialekter. De tillhör samma språkfamilj som indonesiskan."

  4. Stefan Holm skriver:

    Fråga till Martin

    Vad säger, Martin, ’moderna interpunktionsregler’? Under mina skolår, som hör stenåldern till, var reglerna glasklara. Komma sätts:
     
    (1) Vid upprepningar av likartade ord, uttryck eller satser utan samordnande konjunktion emellan (som i denna långa mening), (2) för att avskilja huvudsats och bisats (som i min andra mening ovan) och (3) vid uppenbara inskott i en sats (som i min första mening ovan).
     
    Då gick det åtminstone att någorlunda objektivt avgöra, vad som var rätt och fel. Men det kan förstås diskuteras, huruvida kommat i föregående mening ska stå före eller efter ’vad’. Dvs. tillhör ’vad’ huvud- eller bisatsen?

  5. Martin Persson skriver:

    Svar till Stefan

    Strängt taget utgör din 3) en delmängd av 2), enär som hör stenåldern till också råkar vara en bisats, men inskott kan ju för all del utgöras av något annat än bisatser, så i princip stämmer din beskrivning av det något äldre bruket.
     
    Låt oss i stället skjuta in oss på 2). Det är här bruket har kommit att se lite annorlunda ut. Har jag förstått saken rätt, var det förr, som du säger, mer eller mindre tvång på kommatecken före (och, om möjligt, efter) bisats. Jag tror inte jag överdriver om jag påstår att det kunde se ut så här: Far sade, att mor är en orm. Riktigt så hårt kanske det inte alltid var, men August och Lotta sjunga, när de äro glada stämmer nog väl med dåtidens bruk.
     
    Jag är sannerligen ingen expert på det här, men numer struntar man gärna i kommat framför vad som kallas restriktiv bisats. Jämför:
    a) Jag hämtade pistolen som låg på bordet. (Restriktiv)
    b) Jag hämtade pistolen, som låg på bordet. (Icke-restriktiv)
    För mig är det naturligt att tolka dessa två meningar lite annorlunda. På samma sätt är det med den austronesiska meningen, men det är ju inte lätt att veta vilket system skribenten bekänner sig till.

  6. Stefan Holm skriver:

    Bara det inte blir dumt

    Jo, ska man vara strikt gammaldags formell, kan det bli smått komiskt:
     
    Det bästa för den, som, när, vilket ofta sker, det regnar, saknar paraply, är, att han stannar inomhus.
     
    Men nog är det ofta här i livet bra att ha ett regelverk i botten och sedan se till, att det i praktiken inte blir dumt (som i meningen här ovan). Det Östens citerar ’från sidan 57’ är ju entydigt medan jag tycker Jens har rätt i, att det första citatet är ambivalent.

  7. Östen Dahl skriver:

    Entydigare med Martins princip

    Egentligen innebär ju den förändring som Martin talar om, att man inte sätter ut komma framför restriktiva eller som det brukade heta, "nödvändiga", relativa bisatser, inte att regelverket löses upp utan bara att det förändras. När jag gick i skolan fick jag lära mig att kommatera efter de regler som Stefan nämner men jag fick också lära mig Martins princip, fast inte för svenska utan bara för engelska. Jag tycker att den här förändringen är vettig — den gör texten mer entydig och motsvarar bättre prosodin i talspråket. Det är inte bara i självinbäddade strukturer (som i Stefans exempel) som det blir lite overkill med kommatering vid restriktiva bisatser utan också när de är korta som i "den, som lever, får se" (autentiskt belägg här). Ytterligare en positiv effekt av engelskans inverkan alltså.
    – Sen tycker jag att även textsammanhanget gör det lite svårt att få den restriktiva tolkningen i artikeln. Uppenbarligen har den som har satt dit det storstilade citatet tyckt samma sak.

  8. Martin Persson skriver:

    Jag hittade några fina autentiska belägg på hur det kan bli lite märkligt med den äldre kommateringen:
     
    Har det funnits en tro inom buddhismen, som sagt att livet suger? Har någon lyckats lista ut, om det funnits en sådan trossats? I så fall tror jag det berodde på, att man ännu inte insett, att samhället kan förändras till det bättre.
     
    Det är alltså främst den första meningen som är intressant. Sett med mina moderna interpunktionsögon, läser jag den så här:
    1) Har det funnits en tro i buddhismen?
    2) Buddhismen har sagt att livet suger.

  9. Stefan Holm skriver:

    Korrelat inadekvat

    Fattar vad du menar och vill inte säga emot. Men är det inte i första hand korrelationsfel? Ordföljden borde varit: Har det inom buddhismen funnits en tro, som sagt att livet suger?' Märklig mening förresten. Förutom stilhoppet från 'tro' och 'buddhism' till 'sagt' och 'suger', så är väl buddhismen (i sin helhet och inte bara delar av den) en tro?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>