Babylycka

Det är väl ingen som har kunnat undgå att lägga märke till att Sverige drabbats av kollektiv babylycka. Men hur är det egentligen med sammansättningen babylycka? Visserligen är sammansättning en produktiv process i svenskan men det känns ändå som om det representerar en relativt ny trend. Jag gick till Mediearkivet och sökte efter "babylycka*" i Aftonbladet och Expressen, vilket gav följande resultat:

2011     27
2010    9
2009    21
2008    53
2007    61
2006    41
2005    40
2004    16
2003    20
2002    4
2001    5
1999    2
1998    1
1996    2
1993    1

Från förra årtusendet finns det alltså bara enstaka förekomster, just efter börjar det öka och sen tar det ordentlig fart år 2003 (varför just då, undrar man). Men 2009-2010 ser det som en nedgång som nu förmodligen har brutits, av kända skäl. Det här är ett typiskt kvällstidningsord, av 505 förekomster i tryckt press står Expressen, Kvällsposten och GT för ca 55 procent och Aftonbladet för ca 20. Men även i bloggosfären förekommer en hel del babylycka liksom också bebislycka, bäbislycka och baby lycka.

Man kan förmoda att folk även tidigare kände lycka över sina bebisar, det vill säga att det bara är själva uttrycket som är nyetablerat. Och egentligen borde väl babylycka handla om lyckliga bebisar?

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

20 kommentarer till Babylycka

  1. Marit J skriver:

    Sammansättningars betydelse

    Nej det är inget som säger att "babylycka" borde betyda 'lycka hos bäbisar'. Det semantiska förhållandet mellan leden i en sammansättning kan vara vilket som helst. Det som krävs är att det *är* ett förhållande. Till exempel betyder "skatteparadis" inte 'paradis för skatter', utan 'ställe som är som ett paradis vad gäller skatter'. Och för ett tag sedan köpte jag ett "lyxfodral" till mina brillor. Det är inte ett fodral för lyx, utan ett lyxigt fodral. Så "babylycka" kan mycket väl betyda "lycka över bäbis".

  2. Östen Dahl skriver:

    I teorin har du naturligtvis rätt, Marit. Men jag tror att det ändå finns mönster för hur vi tolkar sammansättningar. En gång i tiden diskuterade vi t.ex. sammansättningar med våld här på bloggen. Och min känsla är att det här är ett nytt mönster: "x-lycka" tolkas som "lycka över x" eller kanske t.o.m. "lycka över att få x" snarare än "lycka hos x". Jag utmanar alla fack- och amatörspråkhistoriker att visa mig ett exempel på det här mönstret före, säg, 1990. (Och då vill jag inte ha några fall där lycka betyder 'tur' som i fiskelycka.)
    Det verkar som om mönstret sprider sig till andra ord. I mitt osystematiska letande efter belägg på detta ramlade jag på den förträffliga bloggen Nakenchock som tyvärr tycks ha lagts ner efter en kortare period. Där noteras ordet pojklycka som förekom 2007 i Aftonbladet i rubriken Pojklycka för Pernilla igår (vilket alltså syftade på att Pernilla Wahlgren födde en son). På Mediearkivet finns exakt två förekomster av pojklycka registrerade, det ena är det redan omnämnda, det andra har helt klart betydelsen "lycka hos x":
    "…blev en Volvo PV 444 och ingen annan bil, som min far till sist skulle bli ägare till. Jag kunde aldrig glömma den outsägliga pojklycka det hade varit när vi efter ett besök hos mina farföräldrar i Folkets hus på Engelbrektsgatan i Ludvika fick åka hem till… "                          

  3. Östen Dahl skriver:

    Gangsterpantaren glasshånades

    Nakenchock finns här med bland annat sådana pärlor från kvällstidningarna som glasshåna och gangsterpantare.

  4. Edvin skriver:

    Även om det är som du säger om det tidigare etablerade mönstret för vad x-lycka betyder så tycker jag det är slarvigt att använda ordet "egentligen" i såna här sammanhang.  Det låter som att någonting nytt inte skulle vara lika giltigt som en gammal företeelse.
    Om jag får vara lite besserwisser.

  5. Östen Dahl skriver:

    Ta då "egentligen" i betydelsen "enligt min maggropskänsla". Ett subjektivt omdöme alltså. 

  6. Emil skriver:

    Äktenskapslycka

    Min ganska otillförlitliga maggropskänsla tjatar envetet om ordet "äktenskapslycka", som väl får sägas följa samma mönster? Eftersom den inte bistår med ordentliga exempel fick jag själv ge mig ut och leta, och hittade faktiskt en del.
    Min beklämmande stora samling etikettböcker från den första halvan av förra århundradet gav inga resultat, så jag fick vända mig till nätet istället…
    Det här med fildatering är ju inte alltid det bästa sättet, eftersom en del gamla källor dykt upp på nätet ganska nyligen, så med en vild chansning så sökte jag på "äktenskapslycka" tillsammans med det första omoderna ord jag kunde komma på, nämligen "ehuru", och fick napp direkt.
    I den här dagstidningen från 1887 (nedre delen av andra spalten), som KB varit snälla och skannat in, kan man läsa om hur Margaliti tänker tillbaka på den tid "då hon hade hoppats finna den mångomtalade äktenskapslyckan". Så långt tillbaka att det måste tryckas i frakturstil talar man alltså om den "mångomtalade" äktenskapslyckan, så begreppet kan inte precis ha varit nytt då heller.
    Lite beroende på hur man betraktar just "äktenskapslycka" i förhållande till "babylycka", så verkar det här mönstret inte vara så purungt.

  7. Stefan Holm skriver:

    Sonlycka

    Söker man i SAOB på ’*lycka’ och sorterar bort de ’lyckor’ som betyder ’tur’, ’ olycka’ eller ’inhägnat område’, så blir det inte många kvar, som jag hört under min stund på jorden. Det blir förutom krigslycka familje-, äktenskaps- och tomtebolycka. Det tycks tala för Östen, dvs. det är förleden, som är lycklig (eller i fallet krig går lyckligt).
     
    Parentetiskt lärde jag mig, att tomtebolycka inte kommer från Elsa Beskows Tomtebobarnen utan finns redan hos Bellman och avser ’bolycka’ på ’tomten’ (med akut accent). Närmast babylycka kommer ordet sonlycka (som jag aldrig hört). Men det används enligt SAOB nästan bara i betydelsen, att den som får sista skvätten ur en brännvinsflaska, ska begåvas med en son. Är det månne det man avser rörande deras kungliga högheter?

  8. Edvin skriver:

    Emil: Fast att äktenskapslyckan beskrivs som "mångomtalad" behöver väl egentligen inte betyda att just den termen redan på den tiden var välanvänd, utan bara att företeelsen "att vara lycklig i ett äktenskap" var något man talade mycket om.  Om man ska vara sån…

  9. Stefan Holm skriver:

    Tillägg

    Ibland kopplar det inte så fort. Efter trycket på skicka-knappen i morse kom jag apropå ’sonlycka’ ihåg, att ’pojken’ var standardordet i generationen ovanför min för de sista dropparna i flaskan. Kanske ska det också tilläggas, att jag i stort sett bara hört ’familjelyckan’ som eufemism för en onämnbar del av manskroppen (som en cunning linguist skulle uttrycka det). Så vi har nog inte så mycket att associera till, när det gäller sammansättningar med -lycka.

  10. Östen Dahl skriver:

    Jag skrev ett inlägg tidigare idag, men det tycks inte ha fastnat på sajten, så jag får rekonstruera det. Jag tycker nog inte äktenskapslycka är ett klockrent exempel på mönstret i babylycka. Det är väl snarare lycka inom äktenskapet än lycka över att man är gift eller ska gifta sig? För annars skulle Victoria ha drabbats av äktenskapslycka så fort Daniel friade till henne. Och varken hustrulycka eller manslycka verkar finnas som uttryck med den förväntade betydelsen. Däremot hittar man pappalycka och mammalycka  som faktiskt betyder samma sak som babylycka – alltså en (trevligare) parallell till de synonyma mansvåld och kvinnovåld som vi har behandlat tidigare. 

    Den ursprungliga betydelsen av ordet lycka verkar vara ungefär densamma som hos engelska luck, och i ord som krigslycka finns den bevarad. Krigslycka betyder ju inte att man känner lycka när man krigar (fast vem vet, den betydelsen kanske kommer fram nu). 

     

  11. Östen Dahl skriver:

    Norsk babylykke m m

    Eftersom Mediearkivet också redovisar norska tidningar har jag försökt ta reda på hur det är med babylyckan i Norge. Det visar sig att den förekommer där också, om än i något mindre utsträckning än i Sverige — och utvecklingen följer samma kurva med någon fördröjning. Så här ser det ut om man söker på babylykke i Verdens Gang:
    2011    5
    2010    8
    2009   10
    2008   12
    2007   2
    2006   4
    2005   3
    2004   1
    2003   1
    1997   1
     
    Danska tidningar finns inte med i arkivet men en sökning efter babylykke på Google ger en inte föraktligt antal träffar på danska sajter. Och nu fick jag för mig att kolla även på tyska Babyglück – och si, även i den tyskspråkiga världen är man babylycklig. Här berättas till exempel om den nedersaxiske partichefen som drabbats av tvillinglycka. (Detta ord förekommer också rätt ymnigt på nätet, däremot verkar min innovation babylycklig verkligen vara en sådan. Hm.)
    Man kan nu grubbla över var den ursprungliga källan till de här orden finns någonstans. Jag har inte lyckats hitta någon engelskspråkig motsvarighet, varken baby happiness eller baby luck ger någon större utdelning. Söker man på baby happiness är den första ordentliga träffen en Youtube-video med beskrivningen:
    Can a baby be happy? Watch this clip to know the answer.
    … så uppenbarligen är det här bebisens lycka det handlar om.

  12. Stefan Holm skriver:

    Zwei zweieiigen Zwillinge

    Va? Ett nytt ord utan ursprung i engelskan? Det måste genast utmönstras! Annars var det avämnes lite kul att se, hur kommentarerna till artikeln om den tyske partichefens tvillingar gav upphov till en språkdispyt:
     
    ’Gitte_Rost’ anmärkte:
     
    Zitat: Die beiden zweeiigen Zwillinge Grietje Marie und Gesche Helene … Also hat das Paar jetzt vier Kinder bekommen? … Es gibt ja auch vier Namen, schade nur, dass jeweils ein Komma vergessen wurde.
     
    Men ‘Maria’ rättade henne:
     
    Wo steht was von 2 mal Zwillingen? 2 zweieiige Zwillinge ist einfach der Gegensatz zu 2 eineiigen Zwillingen.
     
    Har någon sett motsvarande numerusambivalens i svenskan angående ordet ’tvillingar’?

  13. Stefan Holm skriver:

    Svagt av mig

    Äsch, jag böjde visst zweieiig svagt i tungvrickarrubriken till förra inlägget. F'låt! 

  14. Östen Dahl skriver:

    Baby joy

    Hm, engelskan finns kanske med på ett hörn trots allt. Google Translate översätter babylycka med baby joy — och mycket riktigt används detta uttryck på ett liknande sätt, som man kan se i den här artikeln om en annan Victoria. Joy betyder förstås 'glädje' snarare än 'lycka', och även på svenska förekommer uttrycket babyglädje. — Det är inte alltid som Google Translate har samma översättarlycka. Det tyska Babyglück blir till exempel glada barn på svenska.

  15. Stefan Holm skriver:

    Glädje och lycka ligger åtminstone i mina öron väldigt nära varann semantiskt. Mer udda då, att paret Beckham enligt artikeln du länkar till döper sin dotter till Harper Seven. 'Harpolekare Sju' eller ev. ''Tjatmoster Sju'.

  16. Östen Dahl skriver:

    Hedonistiska rättigheter

    Det är sant att glädje och lycka ligger varandra nära semantiskt. Men identiska är de inte. I amerikanska oavhängighetsförklaringen står det att människan har vissa oförytterliga rättigheter såsom "Life, Liberty, and the pursuit of Happiness". Det skulle ha låtit lite märkligt om det hade stått "the pursuit of Joy". Så om man går från glädje till lycka är det en klar glidning i betydelsen. 

  17. Stefan Holm skriver:

    Delad glädje

    Glädje är (för mig) ett bredare begrepp än lycka och täcker hela spektrat från hedonistisk till from sådan. Lyckan är en delmängd av glädjen, skulle man säga inom mängdläran. I Lukas 15:7 torde det inte vara ytlig nöjeslystnad som tillfredställs:

    Jag säger er: på samma sätt blir det större glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig än över nittionio rättfärdiga som inte behöver omvända sig.

    Samma i King James Bible:
    I say unto you, that likewise joy shall be in heaven over one sinner that repenteth, more than over ninety and nine just persons, which need no repentance.

    Och redan i Wycliffes (1382-95)
    And Y seie to you, so ioye schal be in heuene on o synful man doynge penaunce, more than on nynti and nyne iuste, that han no nede to penaunce.

  18. Östen Dahl skriver:

    Hyponymi?

    Jag undrar om det är så enkelt att lyckan är en delmängd av glädjen, vilket annorlunda uttryckt skulle innebära att lycka är en hyponym till glädje. De här orden har förstås inga klart avgränsade betydelser vilket gör att det är lite svårt att argumentera om det, men jag tycker att de åtminstone delvis tenderar att användas på lite olika plan, lycka handlar mer om en persons generella situation över en lite längre tidsperiod. En del beskrivningar som man hittar på nätet talar om att lycka både kan vara en känsla av glädje och ett allmänt välbefinnande. Om man till exempel talar om äktenskaplig lycka tror jag inte att man kan se den som ett specialfall av äktenskaplig glädje — man går ju inte alltid omkring och är glad för att man är gift, men man kan ändå vara lycklig i äktenskapet. 

  19. Stefan Holm skriver:

    Durabel lycka

    Då kan vi väl enas om, att lycka jämfört med glädje tenderar att (1) vara över tid och (2) avse ’andligt’ välbefinnande. Glädje kan (som hos Lukas) betyda samma sak men också avse sensationer av kortvarig och/eller sinnlig art. Det heter ju inte ’lyckoflickor’ i ’lyckokvarter’, inte heller ’lyckofnatt’ eller att ’skadelyckan’ är den enda sanna lyckan. Ett glädjerus är hastigt uppblossande medan vi kan gå omkring i ett lyckorus en något längre period.
     
    Femme fatale, Marilyn Monroe, sade en gång, att ‘jag är hellre olycklig i baksätet på en Rolls Royce än i baksätet på en Volkswagen’. Förmodligen kände hon ändå viss ’joy’ i Rollsen…

  20. Jörgen Hassler skriver:

    Det som får mig studsa till varje gång jag hör om babylyckan är lycka i den här betydelsen:
    Lycka är en inhägnad mindre åker eller äng, enskilt ägd och utnyttjad (från Wikipedia)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>