Folkligare i Tunisien

Den ”arabiska våren” har som bekant kommit av sig en smula. Men i dess ursprungsland Tunisien har den åtminstone äntligen fått språkliga effekter.

Det är den tunisiska (övergångs)regeringens ungdoms- och idrottsdepartement som börjat skriva på folkarabiska (i Tunisien kallad derja) vid sidan om den klassiska varianten. Och här frågar de sajtbesökarna om vad de tycker. I skrivande stund är det ganska jämt skägg mellan derja-fansen och standard-vurmarna. (Kanske är det lite ofint att som utlänning lägga sig i, men jag kunde inte låta bli att lägga en röst på användandet av det som folk faktiskt pratar. Av rent principiella skäl. Och till mitt försvar kan jag väl anföra att det ju ändå folk som bor utomlands som är utlänningar, och tunisierna bor ju utomlands).

Problematiskt i sammanhanget är förstås att vi som inte kan arabiska har svårt att se vad som är skrivet på vilket språk. Men om man i informella sammanhang skriver (ofta med hög kodväxel inlagd) med latinska bokstäver är det nog oftast folkvarianten. En SMS-liknande förkortningsbemängd stavning understryker det radikala och ungdomliga i det hela (och just här är det ju trots allt ministeriet för ungdomsfrågor vi har att göra med, vilket nog inte är en slump).

Så här ser det exempelvis ut på en av departementets sidor:

pk pas matetlhewich b sport l aviron fi tounnes c vrai qu il y a kol 3am un regate internationale ama rahou li mad5alech equipe nationale impossible bech yousselou pask a7na l equipe nationale tetrena kol youm avec des stages w a7na li fel club 2 ou 3 fois par jours lezem ikoune fama equivalence 7ata dans une course l athlete te3 l equipe nationale yahbet sur un bateau tres profissionnel w ena lezem ne4leb hedhka fi bateau moins que l autre barcha mrc d'avance

Fråga mig inte vad det betyder, bara. Men kanske kan någon av våra läsare dechiffrera det?

(Jag misstänker att den del av siffrorna ovan inte fungerar som exempelvis i svenskans ”3vlig” = ”trevlig”, utan att de snarare står för enstaka fonem eller diakritikor, men där vet jag i sanningens namn inte vad jag talar om).

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

16 kommentarer till Folkligare i Tunisien

  1. Tunisien skriver:

    Tunisien

    Tunisien är ett sånt vackert land =)

  2. Calle skriver:

    Man ser ofta siffror insprängda i ord när arabiska (varieteter) skrivs på internet (när de alltså inte skrivs med arabisk skrift) och min misstanke har alltid varit densamma som Mikaels. Hittade den här tabellen som antagligen bekräftar det.

  3. Östen Dahl skriver:

    Vägande invändningar

    den här bloggen citeras som argument mot derja som skriftspråk att det saknar konjunktiv och innehåller för många franska lånord. 

  4. Mikael Parkvall skriver:

    Tungt. Ja, jämförelsen förskräcker ju. Sen vi här på hemmaplan beslöt oss för att inte skriva på urgermanska, och dessutom tog in en massa lågtyska lånord har det som bekant mest gått utför.

  5. Linnea Hanell skriver:

    Siffrorna

    Det är väl bara en tidsfråga innan någon betydligt kunnigare kan säga något i frågan, men tills vidare: det där med att siffrorna står för enstaka fonem eller dylikt stämmer nog. Några gånger dyker ju a7na upp – påfallande likt det svenska slangordet aina, som ju betyder polis och som säkert kan ha arabiskt ursprung. Då tänker jag mig att sjuan står för arabiskans svalgljud ayn, som ofta orsakar problem för den som vill translitterera. Det är som ett a fast inte en vokal, om jag förstått det rätt.
     
    Och tja, här ett så kallat hugg i mörkret: en femma är egentligen rätt lik bokstaven ﺡ, det vill säga arabiskans guturala h, som också är rätt svår att stava till på latinska. Bara en tanke.

  6. Emil skriver:

    Siffror i arabiska

    Den siffra man oftast ser i arabisk text är en trea, <3>, som används för att ersätta bokstaven 'ajin, <ع>, eftersom den inte har någon motsvarighet i det latinska alfabetet, och eftersom de är lite lika.

  7. Östen Dahl skriver:

    Ingen polis i sikte

    I den Wikipediaartikel som Calle länkade till finns det en tabell där man kan se vilka arabiska bokstäver som de olika siffrorna står för, så gissningar är faktiskt onödiga. 'Ajin eller ayn (vilket enligt Wikipedia står för en "creaky-voiced epiglottal approximant") skrivs som Emil också noterar med en trea medan sjuan är den tonlösa motsvarigheten som brukar transkriberas med ħ eller (Linnea kallar detta "gutturalt h"). Och om man sätter in den konsonanten i a7na får något som ser någorlunda ut som derjas ord för 'vi', 'aḥnā, vilket är en rimligare tolkning än 'polis' — aina i den betydelsen verkar inte finnas utanför förortssvenskan; på turkiska finns dock aynasız som egentligen betyder 'utan spegel' men som i slang också kan användas för polisen, enligt Wiktionary och en del andra nätkällor. — Femman, slutligen, står för en velar frikativa som oftast transkriberas som kh.

  8. Stefan Holm skriver:

    Tunisian Arabic

    En hyfsad beskrivning av derja finns i wikipedia-artikeln Tunisian Arabic. Derja sägs där betyda ’dialekt’. Siffrorna kallas för ’diacritics’ men innebörden verkar vara fonem, som de flesta här antagit. En detalj jag fastnade för var, att ’progressive’ (aspekt) bildas med partikeln qaed med betydelsen ’sitting’. Det påminner om svenskans ’vi sitter och äter’ eller ’jag sitter och läser’ för att markera pågående handling.
     
    Det sägs också, att det är ganska vanligt att blanda in hela franska uttryck i språket och det är väl, vad idrottsministeriet gjort i den av Mikael citerade texten. Den egna skolfranskan plus lite hjälp av nämnda wikipedia får mig att tro, att artikeln handlar om svårigheterna att få fram tävlingsseglare av internationell klass men att man nu har gott hopp om att få fram en ’bateau tres profissionel’ (även om det enligt wikipedia borde stavats battou på derja). Få se, om det dyker upp någon tunisier i seglingarna i London-OS nästa år?

  9. Östen Dahl skriver:

    Då bör man också läsa wikipediaartikeln Darija och hålla i minnet att "dialekt"  i arabiska sammanhang står för de lokala talspråken, i motsats alltså till standardarabiskan som i princip ingen har som modersmål. Men här har alltså ett ord som egentligen betyder 'dialekt' i största allmänhet kommit att syfta på en viss talad varietet. Det är inget ovanligt, i Sverige skiljer man ju på en del ställen mellan "svenska" (standardsvenska) och "bondska" (det lokala talspråket), och sen har varje socken sin egen "bondska". Likadant talar man i Schweiz om "Mundart", och det får då syfta på den schweizertyska dialekt som man råkar tala just där man är (till skillnad från standardtyska som får heta "Schriftdeutsch").

    Onekligen har de som ifrågasätter derjas existensberättigande rätt i sak när de menar att det finns mycket franska i det. Som Micke sa har man "en hög kodväxel". Jag tror detta är ganska normalt i postkoloniala urbana varieteter, eller stadsdialekter i tredje världen, för att uttrycka det enklare.

  10. Linnea Hanell skriver:

    Siffror och poliser

    Hoppsan. Noll rätt av tre möjliga, således. Tur att jag inte köpte några aktier just den dagen. Man kanske skulle testa det där med efterforskningar någon gång i framtiden. 

  11. Mikael Parkvall skriver:

    Stefan påpekade att "derja" har framgrammatikaliserat progressiv ur ett verb för "att sitta". Det bör kanske påpekas att det är en rätt vanlig strategi världen över, inte bara i svenska och tunisiska. Jag har en känsla av att den utvecklingen ofta går via en kopula, men så är det ju för all del inte i svenska (eller i nederländska, som är ett närbesläktat språk som drivit "sitta-och-läsa"-utvecklingen lite längre än vad vi har. Och (men jag vägrar hårdnackat att kolla upp det just i afton) jag misstänker att tunisiskan också genat förbi kopulaformerna. Men hur som helst är det Östen som är kung på den här sortens saker.

  12. Östen Dahl skriver:

    Det stämmer att verb som 'sitta' och även 'stå' är en vanlig källa till progressiver och vad som händer när det går lite längre än det har gjort i svenskan är att man tappar kravet på att man faktiskt ska befinna sig i den kroppsställningen. Jag tror inte att 'sitta' utvecklas till progressiv via något kopulastadium. De arabiska varieteterna saknar normalt kopula i presens. I diverse romanska språk däremot har det latinska verbet för 'stå', stare, blivit både en kopula och ett progressivhjälpverb — om detta har skett samtidigt eller om kopulan har kommit först är något jag inte kan säga så här på rak arm. 
    Jag hade faktiskt med tunisisk arabiska i min bok Tense and Aspect Systems men där kom inte den här progressiven med, däremot motsvarande konstruktion i systerspråket maltesiska. Min tunisiske informant använde inte progressivkonstruktionen tillräckligt ofta för att den skulle kvala in.

  13. Östen Dahl skriver:

    Dessutom kan det här vara på sin plats att göra reklam för avhandlingen Pseudosamordningar i svenska: särskilt sådana med verben sitta, ligga och stå  (fulltext här) av vår sorgligen bortgångna kollega Ulrika Kvist Darnell, som också skrev på bloggen ibland. 

  14. Stefan Holm skriver:

    Kroppsfixering?

    Det är inte bara aspektbildande pseudosamordning vi brukar kroppsställningar för. Det gäller väl allmänt metaforiskt för att beskriva lägen eller tillstånd. Om en löpare ’ligger’ i, så kan han ’ligga’ bra till inför upploppet. Men om han bokstavligt ’ligger’, så ’står’ nog inte allt rätt till. Ett burklock kan ’sitta’ som berget, man kan (väl ännu) ’ligga’ vid ett universitet och ibland kan det ’stå’ något läsvärt i tidningen.
     
    Sådant ’kroppsspråk’ finns redan i våra äldsta texter, t.ex. äldre Västgötalagens ärvdabalk, 19:e stycket: Farr annær brodher köpfærdhum ok annar hemæ i asku sitær badhir aghu ther iammykit af arvi. (Far en bror i köpfärder och den andre sitter hemma i askan, så äger båda lika mycket av arvet). Man får förmoda, att hemmavarande bror inte bara ’sitter’ i väntan på faderns hädanfärd.
     
    Vid de transitiva motsvarigheterna (ställa, sätta, lägga) har vi ofta inga alternativ (inte ens ett engelskt put) utan måste använda ettdera för att få något/någon i ett läge eller tillstånd. Om vi sätter på radion och lägger ner lite tid på att ställa in rätt kanal, så är de åsyftade kroppsställningarna inte precis naturgivna. Det är de heller inte, om man lägger sig i politiken, vare sig man vill sätta sig upp mot överheten eller ställa sig in hos den.

  15. Östen Dahl skriver:

    Rätt, Stefan, allt detta har beskrivits i detalj av kognitiva lingvister. Men notera att det inte är positionsverben i sig som är metaforiska utan hela konstruktionerna. Och i nästan alla dina exempel finns det en verbpartikel med.

  16. Bogdan29Golubev skriver:

    Re:

    Отличный прокат авто в Киеве

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>