Storsinta spanjucker?

 

I en artikel i tidskriften World Englishes som jag nyligen skummade igenom redovisades en undersökning kring spanska akademikers inställning till engelskans dominans inom vetenskapen. Ämnet har förstås avhandlats ett otal gånger förut, och resultaten brukar i sanningens namn vara måttligt upphetsande.

Men den här gången fanns en mitt tycke intressant följdfråga (även om artikelförfattarna inte gör något större nummer av den). De 300 akademikerna från Zaragoza fick först ta ställning till påståendet ”The dominance of English as an international language of science, technology and academic exchange gives an advantage to English native-speaking academics”. Det höll 97% med om.

Därefter följde påståendet ”The dominance of English as an international language of science, technology and academic exchange gives an unfair advantage to English native-speaking academics”. Nu höll bara 48% med.

Slutsatsen måste med andra ord bli att typ hälften av de tillfrågade ansåg att engelskspråkiga akademiker gynnas av sakernas tillstånd, men att deras fördelar var högst välförtjänta eftersom de trots allt gjort sig omaket att födas i en engelskspråkig miljö!

Jag vet inte om det lämpligast rubriceras som ”storsint” eller ”svagsint”.

 

[Referensen till artikeln är: Ferguson, Gibson, Carmen Pérez-Llantada & Ramón Plo (2011): English as an international language of scientific publication: a study of attitudes. World Englishes 30 (1), pp 41-59.]

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Storsinta spanjucker?

  1. Dennis skriver:

    Inte nödvändigtvis

    Det förutsätter ju att man ska diskutera frågan utifrån rättvisa. Men i själva verket finns det en tredje ståndpunkt, att det varken är rättvist eller orättvist. Där skulle man till och med kunna hänvisa till just födelseland.

  2. Mikael Parkvall skriver:

    Fast även om det var en lite större andel som varken svarade "bu" eller "bä" (utan snarare "vet ej") på följdfrågan, så kvarstår ju faktum att de flesta höll med om det första påståendet, medan hälften aktivt o-höll med om det andra.

  3. Stefan Holm skriver:

    Vore språket problemet, skulle väl inte halva NASA utgöras av indier? Åtminstone inom naturvetenskaperna måste det vara de ekonomiska musklerna, som avgör. Där är den yttersta sponsorn ’det militär-industriella komplexet’, vars beställningar betalas med biljonunderskott i USAs federala finanser (och vars sanering, i motsats till Greklands, ingen ens vågar knysta om).
     
    Inom denna bloggs disciplin borde deras monoglotta utbildning snarare vara en nackdel för britter och jänkare.
     
    Möjligen ger språket dem en fördel inom ’publika’ områden, när nya läror inom ekonomi, politik, religion, psykologi etc. ska lanseras (de ständigt nya underkurer man på jobbet ska delges, om hur företag och människor ska ledas, kallas ofta med en trött suck ’senaste psykolognytt från amerikanska östkusten’).
     
    Det publika genomslaget kanske gäller även hos zaragoziska akademiker.

  4. Lena Ess skriver:

    Det kan inte vara så, att de har blandat in känslan av  "adekvat", "begripligt", "naturligt" i unfair-svaret? Att svaret på frågan inte handlar om rättvisa, egentligen? Annars verkar det ju helt korkat!

  5. Östen Dahl skriver:

    Av någon anledning visas en del inlägg åtminstone i min dator med mindre stil, jag vet inte vad det beror på, men förhoppningsvis är det något som Rickard kan rätta till så småningom, nu är det ju semester. 

    Men annars är en tolkning av de spanska akademikernas svar att de menar att de engelsktalande visserligen har en fördel men att detta är oundvikligt eftersom det inte finns några realistiska "rättvisa" alternativ? Eller att de har en fördel men att den inte är så stor att det kan betraktas som "unfair"? 

    För övrigt: hur skulle du Micke själv svara om formuleringen istället var "Svenskans dominans i Sverige ger modersmålstalare av svenska en (orättvis) fördel i samhällslivet gentemot invandrare och minoritetsspråkstalare"?

  6. Mikael Parkvall skriver:

    @Stefan: Men det kan ju vara så att indierna jobbar hårdare än jänkarna för att uppnå den positionen. Inte vet jag, men jag skriver åtminstone snabbare på mitt modersmål än jag gör på engelska, och skulle därför önska att mitt yrke vore möjligt att bedriva på svenska.

    @Lena: Det vore ju i så fall onekligen en ganska ironisk illustration av hela diskussionen om "gynnadhet".

    @Östen: Självklart ett obetingat "ja" på båda frågorna. Att en svensktalande har det bättre förspänt i Sverige än en med samiska eller somaliska som starkaste språk tror jag knappast någon ifrågasätter. Och eftersom såna som du och jag inte gjort något för att förtjäna detta, så blir givetvis svaret jakande även på följdfrågan.

    Men det var för all del fiffigt av dej att byta perspektiv på frågan, för jag inser hur din variant lättare skulle kunna väcka tvekan hos en svenne.

  7. Stefan Holm skriver:

    Såklart, Mikael, vill du skriva svenska. Men det gäller väl primärt den ’litterära’ aspekten av ett arbete. Vad gäller facktermer, begrepp och sammanhang inom ditt gebit, är jag övertygad om, att du inte står en infödd anglofon efter. ’Onomatopoeia’, ’svarabhakti’, ’ergative’ och ’glottochronology’ begriper man inte för att man är infödd utan för att man är fackman.
     
    Var det månne detta morerna menade med att de visserligen har en nackdel men att den i sista ändan inte är nå’t att bråka om?

  8. Johan skriver:

    Mikael Parkvall förutsätter att man kan sätta likhetstecken mellan att något "inte är orättvist" och att det är rättvist eller välförtjänt. En mycket rimligare tolkning är den Dennis är inne på, att många av akademikerna inte anser det intressant att lägga ett rättviseperspektiv på frågan. Så läget är varken orättvist eller rättvist.
    Då hade man kanske velat svara "frågan är ointressant" men om det inte finns som alternativ är väl ett "nej, det är inte orättvist" det tydligaste ställningstagandet man kan göra. 
    Hur skulle du Mikael svara på frågan: "Är det orättvist att solen är gul?" om du fick välja mellan ja, nej eller vet ej? Nog ligger "nej" närmast till hands? Det innebär kanske inte att du skulle beskriva solens färg som "rättvis". 

  9. Mikael Parkvall skriver:

    Vad solen beträffar skulle jag nog svara "vet ej" eftersom jag skulle uppfatta frågan som absurd. Om det nu var just det som de spanska akademikerna också tyckte, så hade jag nog förväntat mig ett sådant svar från deras sida. Men av reaktionerna på denna sida att döma så utgick jag antagligen i för hög grad från mig själv.

  10. Björn skriver:

    Stefan: många indier har faktiskt engelska som modersmål.

  11. Robert skriver:

    Det här handlar om de eviga problemen med enkäter. Fler svarar att de "inte vill tillåta" rasistiska organisationer än att de vill "förbjuda" samma organisationer. "Förbjuda" låter hårdare än "inte tillåta" och folk skyr det.
    Samma sak här: Ett sakligt, empiriskt påstående om att publikation på engelska ger fördelar för engelskspråkiga är mycket mindre hotfullt och aggressivt än ett värderande utlåtande om att detta är "orättvist".
    Min privata åsikt? Sluta använd enkäter, man får ändå inga vettiga svar från dem. :P

  12. Stefan Holm skriver:

    Jo, Björn, jag visste nog, att Indien har engelska modersmålstalare. Det är svårt att hitta exakta siffror men diverse nätsajter skattar dem till två procent av miljardnationens befolkning, dvs. 20 miljoner. Härutöver sägs runt 200 miljoner fr.a. i städerna begripa engelska som andra-, tredje- eller fjärdespråk. Dessa lär väl språkligt sitta i samma sits som de iberiska akademikerna.

    Däremot har jag inga uppgifter om språkfördelningen i USAs ’brain drain’ av Asiens naturvetare.
     

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>