Inavel och dialektologi

 

Jag sitter just och läser lite gen-artiklar, vilket kan vara intressant om man gillar folkvandringar och liknande, vilket ju har betydelse för språksläktskap. Ett av fynden var denna, som diskuterar just svenskarnas gener. Artikeln inehöll bland annat en ”inavelskarta”* som jag länge velat se (figur 5 här).

Notabelt är att den stämmer rätt skapligt med var man traditionellt talar de mest aparta dialekterna i Sverige (ett mitt försök att åskådliggöra detta finns på sidan 26 i denna bok).

Självklart är det inte speciellt uppseendeväckande att ingifte och dialektal excentricitet hänger ihop, men även sådant som kan tyckas självklart behöver ju bevisas. Och framför allt har jag och andra funderat på varför dialekterna i Överdalarna (Älvdalen och så) är så märkliga, när älvdalingarna i århundraden har exempelvis säsongsarbetat i Stockholm. Så riktigt isolerade har de trots allt inte varit. Men samtidigt vet vi (Labovs arbete på Marthas Vineyard är väl klassikern i genren) att kontakt med utomstående kan få en befolkning att vända sig inåt. Så det som verkar som om transsiljanierna har träffat utbölingar, men till syvende och sist tyckt att grannflickan ändå är grannast respektive att mysigaste masen bor nästgårds. Och kommit att tala därefter.

(*Inavel är väl, som det mesta, ett potentiellt kränkande begrepp men det är faktiskt det som används i artikeln.)

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Inavel och dialektologi

  1. Martin Persson skriver:

    Ursäkta en nordist, men det här med begrepp begriper jag inte.
    Hur som helst är termen inavel definitivt kränkande. Jag skulle nog använt endogami.

  2. Östen Dahl skriver:

    Jag håller inte med Martin. Endogami handlar om hur folk beter sig eller förväntas bete sig, det vill säga man gifter sig inom gruppen. Inavel är fortplantning där föräldrarna är nära besläktade. Endogami kan förstås leda till inavel men behöver inte göra det om gruppen är tillräckligt stor. Inavel kan ju också inträffa utan endogami om till exempel två bortadopterade helsyskon gifter sig med varandra utan att veta om att de är släkt. Det verkar som om "inavel" (inbreeding) är en vedertagen term för fenomenet som helt klart existerar och därför behöver ett eget namn, även om det låter negativt. Inavel äger som bekant rum i de bästa familjer. 

  3. JP skriver:

    Vilka data ligger bakom kartan på sidan 26 i Mikael Parkvalls bok? Är det metoden i Dahl 2005 som använts? Verkar i så fall vara ett digert arbete som ligger bakom givet noggrannheten i kartan.

  4. Mikael Parkvall skriver:

    Just den kartan ligger det ett måttligt digert arbete bakom. Jag har helt enkelt tagit ett par dussin befintliga dialektkartor (alltså inte de bloggbaserade som jag brukar presentera här, utan traditionella dialektkartor) och lagt dem ovanpå varandra. Efter att först ha ritat om dem så att det alternativ som standarden föredrar konsekvent är i gult, och det från standarden avvikande i rött.

  5. Hmmz skriver:

    Tycker det verkar idiotiskt att kalla det för "inavel". Tänk er att alla människor på jorden utan att USA förintades och alla i USA hade endast andra amerikaner att para sig med i 1000 år. De skulle då vara extremt inavlade. Detta trots att de antagligen skulle uppvisa en stark genetiska variation som idag, så stark att det inte föddes människor med inavelsrelaterade sjukdomar. Alltså måste det krävas något mer för att det skall kallas inavel. Biologerna brukar väl säga att 2000 individer räcker för att en population inte skall bli inavlad så länge de inte parar sig helt tokigt med varandra. För att t.ex. älvdalsbefolkningen skall betraktas som inavlade får man nog först bevisa att inavelsrelaterade sjukdomar är vanligt. Annars är det bara homogent välmående och inte invavlade.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>