Sprider sig SD:s språkbruk?

I Svenska Dagbladet kan man idag läsa i en artikel signerad Matilda E Hanson att sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen "använder även Sverigedemokraternas motståndare begrepp som 'massinvandring'". Hm. Till att börja med gör SvD-artikeln ingen skillnad på "begrepp" å ena sidan och "uttryck" och "termer" å andra sidan. Det är nu inte så ovanligt. Som språkvetare kunde man förstås önska att folk gjorde en distinktion mellan språkliga uttryck och det folk har i huvet när de använder uttrycken, alltså begrepp. Men det är förmodligen för mycket begärt, och det får erkännas att det ibland inte är så lätt att bestämma sig för vilken nivå man befinner sig på. När man inför en ny term så innebär det ju ofta också att man inför ett nytt begrepp. Det skulle eventuellt kunna gälla "utanförskap", som nämns i artikeln. Men för att ta ett exempel från Mickes dialektkartor, så är det tveksamt om ordet pumla står för ett annat begrepp än julgranskula.. Att säga att Sverigedemokraterna "uttalar" begrepp som "islamisering", som också görs i artikeln, tyder väl också på att medvetenheten om distinktionen är rätt låg. Hursomhelst, det här har kanske inte så stor betydelse för artikelns huvudtes. Det har däremot en annan sammanblandning, nämligen mellan att använda ett uttryck och omnämna det ("the use-mention distinction", som de analytiska filosoferna brukade säga). Om jag säger "Jag köpte en pumla till granen" har jag använt ordet "pumla". Om jag däremot säger "Jag vet inte vad pumla betyder" har jag omnämnt uttrycket, men har inte använt det. Beväpnade med denna distinktion kan vi nu skärskåda exemplen i artikeln, som lyder som följer:

Mona Sahlin: ”Du bygger i stort sett vartenda ett av förslagen i er budgetmotion på att bara man blir av med det du kallar massinvandringen har man löst Sveriges problem. Det är inte sant. Det är bara ett sätt att ställa grupp mot grupp.”

Fredrick Federley: "”.. det är klart att det gynnar de intressen man har från Sverigedemokraternas sida att försöka skrämmas med en massinvandring som de facto inte finns”."
 

När Erik Axel Karlfeldt en gång talade om "den vår de svage kalla höst" kan man knappast beskylla honom för att anamma "de svages" språkbruk. Lika lite tycker jag man kan säga att Mona Sahlin använder uttrycket "massinvandringen" när hon säger "det du kallar massinvandringen". Och om Fredrick Federley står det till och med i artikeln att han "nämner begreppet inte mindre än fem gånger" – alltså inte "använder". Här är de fem gångerna (från riksdagen den 4 maj)

Å andra sidan har vi Sverigedemokraterna som står och skriker att det är en massinvandring till Sverige.
Av dessa fick 9 924 faktiskt stanna – mindre än hälften, och detta kallar man för massinvandring.
Det kokar alltså ned till att det man skriker ”massinvandring” om är precis det vi har diskuterat när det gäller möjligheten till familjeåterförening.
Det Sverigedemokraterna säger i den här debatten i dag är att den massinvandring man är rädd för är när en mamma som har fått rätten att befinna sig i landet ska få möjlighet att återförenas med sina barn, när en make får möjlighet att återförenas med sin maka eller en maka med sin make.
Men det är klart att det gynnar de intressen man har från Sverigedemokraternas sida att försöka skrämmas med en massinvandring som de facto inte finns. 

Det är ganska tydligt att Federley hela tiden (på ett något tjatigt sätt) talar om Sverigedemokraternas språkbruk, han använder det inte själv. Man kan fråga sig hur man ska kunna bemöta en argumentation om man inte får omnämna de ord som motståndaren använder.
 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Sprider sig SD:s språkbruk?

  1. Stefan Holm skriver:

    Massinvandringsförnekare

    Ja, av Svenskans medarbetare kunde man vänta sig lite bättre innantillläsning. De tillhör ändå landets ’inkläcktella’ (för att tala med Lill-Babs).

    Men hur rätt de än har i sak ska nog Federley och Sahlin reflektera över, hur användandet av SD:s honnörsord uppfattas ute i stugorna. De kanske bidrar till att etablera begreppet ’massinvandring’ på temat: ’all reklam är positiv reklam’.

    En pendang finns väl i det, som västerlandet idag är engagerat i – natur, miljö och klimat. Den, som andas skepsis mot den allmänna meningen, avfärdas idag regelmässigt som klimatförnekare (climate denier) även i vetenskapliga diskussioner. Smaka på den – det är bara att köra SUV:en till skroten! Åtminstone en vuxen generation associerar väl till:

    I denna natt, förrän hanen har galit, skall du tre gånger förneka mig. (Matt. 26:34)

    Och i detsamma gol hanen för andra gången. Då kom Petrus ihåg Jesu ord, huru han hade sagt till honom: ”Förrän hanen har galit två gånger, skall du tre gånger förneka mig.” Och han brast ut i gråt. (Mark. 14:72)

    Så i praktiskt språkbruk kanske inte alltid ’the use-mention distinction’ gäller.
     

  2. Mikael Parkvall skriver:

    Man tänker osökt på fd migrationsministerna Jan O. Karlsson som sa angående SIDAs verksamhet att "Man kan ju inte fråga 'vad har vi gjort för negrerna idag?'" [min emfas], och blev lynchad för det i medierna.

  3. Östen Dahl skriver:

    Jag är inte riktigt säker på om jag hänger med i Stefans resonemang, men jag tror att vi ska akta oss för att sätta igång en debatt om klimatet här, det är visserligen ett angeläget ämne men för det finns det andra fora. Min huvudpoäng var alltså att man ska kunna citera uttryck som någon använder utan att sägas använda den andres språkbruk. Annars skulle man till exempel kunna ta titeln på Richard Dawkins' bok "The God Delusion" som bevis på att det religiösa språkbruket har spritt sig bland ateister. — För övrigt kan man konstatera att författaren till SvD-artikeln själv "använder begreppet massinvandring" inte mindre än 15 gånger och därmed kan sägas kasta första stenen i hängd mans hus.
    Nu fanns det fler tvivelaktiga påståenden i SvD-artikeln. Journalisten Annika Hamrud säger om Sverigedemokraterna:
    "De säger aldrig bara invandring, det heter alltid massinvandring. Det är retoriskt effektivt. Varje gång de talar om invandring ger de en bild av att invandringen till Sverige är enormt stor."
    Hur väl stämmer nu detta? En Googlesökning på "site:Sverigedemokraterna.se invandring" ger 1350 träffar, "site:Sverigedemokraterna.se massinvandring" — 767 träffar. Nu kan man förstås säga att det redan är 767 gånger för mycket, och det är säkert så att "invandring" för det mesta används i en negativ kontext. Men faktum kvarstår att påståendet om att man alltid säger "massinvandring" inte är sant.
     
     

  4. Cajsa Ottesjö skriver:

    arbetslinjen

    är ett lika otäckt ord som spritt sej och blivit "neutralt". Kan inte minnas att ordet förekom i allmänna samtal och debatter för sådär 10 år sen?
    Citerar ur Vad är arbetslinjen. Samtal om socialförsäkring från Socialförsäkringsutredningen. (Hittade den via Arbetslinjen i Wikipedia)
    Sociologen Owe Grape ser också två olika utgångspunkter för
    arbetslinjen. Å ena sidan är arbetslinjen ett uttryck för en statlig
    välfärdspolitik som syftar till att ge människan bättre livsvillkor
    och möjligheter. Å andra sidan är arbetslinjen en del av statens
    kontroll och disciplinering av individen, som i själva verket begrän-
    sar den enskildes autonomi.  På det sättet vävs rättigheter och tvång, bistånd och disciplinering ihop i ett och samma begrepp. (Grape Owe, 1998, Bistånd och tvång i den svenska arbetslinjen.)
    Ett starkt moraliskt laddat ord så får mej att tänka på Arbeit macht frei.

  5. Stefan Holm skriver:

    Ord kontra tanke

    Nej, bevare mig för att dra igång någon klimatdebatt! Min, måhända oklara, tanke var att visa, hur ords värdeladdning gör, att vi inte alltid uppfattar det logiska innehållet. Dvs. använder man ord som ’massinvandring, ’islamisering’ eller ’klimatförnekare’, så tar ofta affekterna överhand över saken, oavsett vad man de facto säger.

    Mikaels exempel med n-ordet får mig t.ex. att tänka på, hur det ännu hemskare n-ordet i känsliga tonår definitivt bidrog till min världsbild – men i rakt motsatt riktning mot vad förbudsivrarna är rädda för. Som nummer fem på denna sida kommer skaldens reflektion över Mussolinis anfall på Abbessinien 1936….
     

  6. Rickard Franzén skriver:

    förnekare/skeptiker

    Min intuition säger mig i o f s att termen "klimatskeptiker" är betydligt vanligare än "klimatförnekare", vilket också tycks bekräftas av lite googlande. Måhända är också skeptikerna fler än de mer hårdkokta förnekarna.

  7. Stefan Holm skriver:

    Rätt, Rickard

    Säkert korrekt, Rickard. Den röst, som ringde i mina öron, var programledarens i TVs Vetenskapens värld – Dyring nå'nting (kommer ihåg efternamnet, då det var en så'n man förr kunde köpa runt Järntorget här i sta'n efter att bolaget hade stängt).

  8. Linus skriver:

    Stoned for saying Jehovah

    Artikeln fick mig med ens att tänka på denna Monty Python-scen: http://www.youtube.com/watch?v=R_hlMK7tCks
     

  9. Östen Dahl skriver:

    Jehova var ordet sa Bull

    Linus: mitt i prick!

  10. Östen Dahl skriver:

    Den Ferlindikt som Stefan länkar till ska uppenbarligen uppfattas ironiskt eller sarkastiskt. En sådan effekt är ju lite svår att åstadkomma om man inte använder motståndarens språkbruk som Ferlin onekligen gör. Men så här sjuttiofem år efteråt är dikten lite svårbedömd. Hur långt sträcker sig Ferlins sarkasm? Ordet nigger var på den här tiden enligt SAOB "vard., föraktfullt l. skämts.", det vill säga inte lika stigmatiserat som idag, men i alla fall inte en beteckning man skulle använda i mera seriösa sammanhang. Neger var däremot fullt accepterat — men huvuddelen av befolkningen i Abessinien/Etiopien betraktades inte (av de som ansåg sig veta något om saken) som negrer. Så frågan är: var Ferlin medveten om detta, d.v.s. ingick det i hans sarkasm, eller var det snarare så att han lite slarvigt buntade ihop alla Afrikas invånare till en kategori?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>