Inte helt rätt om Chomsky och UG

I dagens DN skriver Tor Wennerberg, frilansskribent och psykologstuderande vid SU, om huruvida människans moral är medfödd eller inte. Han kommer i det sammanhanget in på Chomsky och den universella grammatiken, och som ofta händer i sådana sammanhang blir det inte helt rätt, så det finns plats för lite besserwissrande. Efter att ha talat om Skinner och behaviorismen säger Wennerberg:

Delvis som en reaktion mot behaviorismens människo- och vetenskapssyn kom sedan den kognitiva revolutionen inom psykologin, med början av 1950-talet. Ett av startskotten för denna revolution var lingvisten Noam Chomskys bok "Syntactic Structures" från 1957, som i ett slag revolutionerade studiet av den mänskliga språkförmågan. Chomskys teori gick ut på att den mänskliga språkförmågan är alldeles för komplicerad för att kunna förklaras genom inlärning.

Nu är det bara det att Chomsky överhuvudtaget knappast tar upp frågan om språkinlärning i "Syntactic Structures", som visserligen kan sägas ha varit revolutionerande (trots allt vad Sven Öhman tycker i denna fråga) men inte när det gäller förståelsen av den mänskliga språkförmågan. Det var nog först i sin recension av Skinners "Verbal Behavior" 1959 som Chomsky började diskutera sådana problem.

Barn ställs inför en mycket begränsad mängd ofullkomliga och fragmentariska språkliga data ("the poverty of the stimulus", med Chomskys terminologi), men trots det lyckas de på mycket kort tid rekonstruera och internalisera sitt språks grammatik. Därför måste vi, menade Chomsky, anta att alla människor har en medfödd språkförmåga – en universell grammatik, eller språklig "djupstruktur", som är biologiskt bestämd och gemensam för alla språk, och som växer fram hos barnet i takt med att hjärnan växer (förutsatt att barnet vistas i en språklig miljö).

De här idéerna kom inte förrän tidigast på 1960-talet och uttrycket "the poverty of the stimulus" tycks först ha dykt upp först 1980 (enligt Wikipedia).

Sen sätter Wennerberg – inte helt lyckat – likhetstecken mellan den universella grammatiken och djupstrukturen. Termen deep structure dök också upp under 1960-talet och avsåg då en beskrivningsnivå i syntaxen – Chomsky själv noterade så småningom att den tenderade att missförstås som en mer allmän beteckning på allt som var "djupt" i den ena eller andra bemärkelsen. Dessutom är det väl inte den universella grammatiken som växer fram hos barnet när det vistas i en språklig miljön utan grammatiken för det språk som talas i miljön?

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Inte helt rätt om Chomsky och UG

  1. Gregor Kjellström skriver:

    Evolution maximerar medelvärdet av överlevnadsförmågan

    Det är sedan länge känt att evolutionen "eftersträvar" ett maximum i medelvärdet av överlevnadsförmågan i en stor population. Man kan väl tycka att evolutionen har lyckats ovanligt väl med vissa arter men kanske sämre med andra.

    Medelvärdet är en kollektiv parameter. Nu tror alla att det handlar om kommunism, men denna strävan kan härledas matematiskt och har ingenting med kommunism att göra.

    Min tolkning är att vilken som helst egenskap som främjar en ökning av medelvärdet kan tillkomma genom evolution. Hit hör hjälparbeteende, som således inte måste vara egoistiskt betingat (se t ex Dawkins: The selfish gene). God moral  kan också vara positivt. Genom placeboeffekten kan också tron på en kraft – Gud – som ständigt månar om min välfärd verka positivt.

    Referenser kan sökas på sidan

    http://www.evolution-in-a-nutshell.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>