Sommar betyder kartor

En del läsare minns kanske att jag förra sommaren blev lite småkär i min egen idé att göra dialektkartor baserade på folks bloggande:

del 1del 2del 3del 4del 5

Obs för den som återvänder till fjolårets kartor vill jag påpeka att texten inte riktigt stämmer med dem längre. Det beror på att bloggen bytte server nyligen, och kartorna försvann. När vi (eller, rättare sagt, vår teknikguru Rickard) la in dem igen, så hade versionerna på min hårddisk i en del fall hunnit uppdateras en smula.

Nå, jag har återvänt lite till detta karterande på sista tiden, och tänkte att det kanske är dags att lägga upp nåra nya igen, nu när sommaren åter har drabbat oss. Och eftersom det är just sommar, varför då inte börja med ett par vinterrelaterade termer?

Att julgranskula somligstädes heter pumla känner nog en och annan till — det är en term som tycks ha visst identitetsskapande värde för många som bor norröver. På Fejan har gruppen ”Det finns visst ett ord som heter pumla!” 2500 medlemmar, och pumlornas vänner har också en egen sajt som heter just ”Pumlornas vänner”. Men som synes finns även några andra benämningar att välja på:

En skrana roar man sig med i skid- eller pulkbacken. Men bara i Umeå med omland (till och med bara nätt och jämt in i Skellefteå kommun). Eller rättare sagt, som framgår av kartan är jag lite osäker på hur det är i de västerbottniska delarna Lappland. Där bor ju så förtvivlat lite folk, så man vet ju inte vad några enstaka belägg egentligen betyder. Hur som helst rör det sig om vad som i övriga landet kallas för åkmadrass eller åkmatta, och tingesten beskriv här av Wikipedia.

När man är ute och tumlar runt i snön kan det vara praktiskt att ha termobyxor. Trodde jag åtminstone. Men så småningom insåg jag att en del föredrar täckbyxor eller stoppabyxor. Vilket oftast är samma sak. Dock är jag osäker på överdragsbyxor och värmebyxor — ibland syftar de nog på detta plagg, men nog inte alltid. Detsamma gäller de åtminstone i Finland förekommande vadderade byxor och vinterbyxor. SAOB:s första belägg för termobyxor är för övrigt från 1976, så det är ingen tvekan om att vi har att göra med en modern isogloss här.

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

33 kommentarer till Sommar betyder kartor

  1. tilmann skriver:

    Sommaren är räddad.

  2. Malin skriver:

    Jag (Sthlm) sa täckbyxor förr och blir fortfarande både förvånad och irriterad när termobyxorna hoppar ur munnen.

    Överdragsbyxor är tunnare än täck/termobyxan och skyddar mot blöta snarare än ger värme. Fast det finns fodrade överdragsbyxor!

  3. Mikael Parkvall skriver:

    Malin: Din täckbyxeliv kanske utspelade sig före 1976, när ordet först belades? Nåt måste ju stockholmarna ha sagt även då.

  4. Edvin skriver:

    Jag har alltid sagt och hört täckbyxor (under 90- och 00-talen), och jag kommer från Stockholm.  Termobyxor vågar jag inte säga att jag känner igen.

  5. Martin Persson skriver:

    Detta påminner mig om tjocktröja. Inte en människa sa så på 80-talets Södertörn. Nu för tiden är det det förhärskande i Stockholm.

  6. Edvin skriver:

    Vad sa man om inte tjocktröja då?

  7. JP skriver:

    "Termobyxa" som alternativ till det gängse täckbyxa hade jag aldrig hört talas om innan jag läste det här. Märkligt. (Jag är uppvuxen och bor i Jämtland även om jag under 90- och 00-talen bodde sju år i Mälardalen.)

  8. Calle skriver:

    Jag vill minnas att <överdragsbyxor> var standardordet (både hos föräldrarna och vad jag själv sade) som liten när jag faktiskt bar plagget någorlunda regelbundet under vintern. Numera tror jag att jag själv föredrar <täckbyxor>. Termobyxor har jag aldrig sagt. Jag tror att jag alltid misstänkt att det var något särskilt. Vi pratar väl om de tjocka byxorna man oftast har över ett vanligt par och som prasslar när man går?
     
    Tjocktröja = (långärmad) tröja?

  9. Edvin skriver:

    Calle, ang. tröjan: Jo, det går ju, men då tappar man ju en distinktion som man annars har mellan "tröja" (kan vara t-shirt, kort- som långärmad, eller tjocktröja) och "tjocktröja".

  10. Calle skriver:

    @Edvin: Jo, absolut. Jag bara gav en gissning till/på/om vad tjocktröja avsågs betyda här. I min idiolekt bör en tjocktröja vara av ett tjockare (åtminstone varmare) slag för att få heta så. Kortärmade tröjor faller nog utanför den termen oavsett tjocklek.
     
    @Martin: Vad menas med tjocktröja då? Och vad sa man innan (i Södertörn/Sthlm)?

  11. Johan Engdahl skriver:

    julkula

    Men används alltså julkula och julgranskula helt rändåm i det gula området? Jag har aldrig hört julkula. I och för sig pratas det kanske inte så mycket om dito utanför själva julgransdesignen…

  12. Malin skriver:

    Alltså, jag sa täckbyxor under hela min första period som användare, vilket borde vara slutet av 70- och början av 80-talet — efter overallperioden och innan för-ball-för-att-vara-varm-perioden. Nu på 00-talet när jag köper dem till mina barn kallar jag dem termobyxor.
    @Calle: För mig är skillnaden mellan termo/täck och överdrags att de förra är varma motsvarande täckjacka och ersätter (på småbarn) underdel på overall, medan de senare inte är varma utan bara skyddande.

  13. Calle skriver:

    Wikipedia säger: "Termobyxor, täckbyxor eller överdragsbyxor är fodrade överdragsbyxor avsedda som ytterplagg. De brukar användas vid vintersport, som arbetskläder samt som vanliga ytterkläder vid kyligt väder. Täckbyxor tillverkas ofta i hängselmodell, vilket håller värmen bättre."
     
    På tal om julkula så har jag funderat över om svensktalare undviker såna rimsammansättningar som egentligen är ganska snitsiga. Minnepinne för USB-minne har väl aldrig riktigt slagit igenom i svenskan men verkar vara mer använt i norskan (ordet kanske kom först i norskan?). Norskan har ju sånt som rusbrus ('alkoläsk') också. I teorin tycker jag att sån ordbildning är rätt fiffig, men samtidigt skrattar jag lite och tänker att de är för söta/lustiga de där norrmännen.

  14. Mikael Parkvall skriver:

     
    @Johan Engdahl: Jag hade heller aldrig hört julkula förr. Men rändåm ser fördelningen onekligen ut att vara.. Såvida inte nåt mönster framträder om man jobbar ihop ännu fler träffar. Kartan bygger på 918 träffar, men då är iofs bara 54 julkulor.
    @Calle: Har tänkt exakt samma sak själv — alltså att det finns snajdiga kortformer som många verkar vara lite skraja för. Minnepine använder jag själv, men rusbrus var nytt och trevligt.

  15. Linnea skriver:

    Det åländska materialet kan vara lite bristfälligt. Såvitt jag vet används inte stoppabyxor alls (har aldrig hört uttrycket förrän jag läste detta inlägg) och termobyxor mer sällan. Under hela min uppväxttid har jag bara hört ytterbyxor för det fodrade, varma ytterplagget.

  16. Sara skriver:

    I Borås är det termobyxor som gäller. Tjocktröja är ett praktiskt ord tycker jag. När jag växte upp sa vi Helly Hansen om tjocktröjan och nu (i Sthlm) pratar vi om fleecetröjor eller tjocktröjor med våra barn.

  17. Mikael Parkvall skriver:

    Det åländska materialet är onekligen bristfälligt. Det består av två belägg, är jag rädd, båda för 'termobyxor'. Ytterbyxor har jag inte ens haft med i mina sökningar, men om det nu är/var det dominerande på någonstans, så brde det förstås tas med. Tack för tipset.

  18. Inca skriver:

    Att pumla eller inte pumla

    Jag kommer från norra Västerbotten och hade aldrig i mitt liv hört ordet pumla förrän jag träffade en kille från Bollnäs. Trodde därför att pumla var något hälsingskt.
    Vi sa alltid julgransboll (julgrannschboll) och de som skulle vara lite finare sa julkula…
    I min värld heter det tjocktröja, alternativt tjockgens, och täckbyxor. Jag trodde att skrana var rikssvenska fram till för några minuter sedan.

  19. Ingrid skriver:

    Täckjacksbyxor

    När jag var liten på 1960-talet sydde min mamma byxor av täckjackstyg, långt innan de dök upp i handeln. Vi kallade dem täckjacksbyxor. Både logiskt och ologiskt. :)

  20. Gunilla skriver:

    \"Olle\" och täckbyxor

    Jag drog på mig en "olle"…inte tjocktröja…när jag var barn.Som tonåring var det täckbyxor som gällde i skidbacken.

  21. Gunilla skriver:

    \"Olle\"

    Jag glömde tala om var vi tog på oss "ollar" när det var kallt…jo,i Småland,i norra Kronobergs län.

  22. Stefan Holm skriver:

    Från Raskens land

    Mer småländskt än du tror, Gunilla! Så här skriver NE om ollen:
     
    olle [u´-], stickad grov ylletröja med långa ärmar, ibland med knäppning på axeln. Benämningen lär ha uppkommit ca 1900, sedan kapten D.F.G.A. Ohlsson vid Jönköpings regemente föreslagit att denna typ av tröja skulle användas i armén.
     
    Men visst är det levande även 10 mil väster om Jönköping, åtminstone i min generation. Samma gäller Helly Hansen, som Sara skrev om för några inlägg sedan. Men tusan vet, om jag hört någon idag ung människa referera till vare sig Ohlsson eller Hansen?

  23. Ulf Schyldt skriver:

    Olle i armén

    Benämningen "olle" om en stickad tröja som förstärkningsplagg har har jag stött på på alla förband i armén där jag satt min fot, från Södra skånska regementet till Bodens garnison.
    Dock tycks generationen som verkade i armén vid övergången till den nya fältuniformen först och främst associera beteckningen till den äldre versionen. (Som var typiskt grbrgr till färgen och i regel en ganska formlös tingest som inte sällan daterades till beredskapsåren.) Den nya fältuniformen, som bärs idag, hade ett betydligt modernare plagg – och det har jag aldrig hört någon kalla för olle. Så kanske är ordet på utdöende även där.

  24. Pingback: En spåga i fingret | Språkbloggen | SvD

  25. Anette Prim skriver:

    Anette i Växjö

    Angående tjocketröja: Det mina barn har och som jag idag kallar tjocketröja hette sweatshirt när jag var liten. En bra språkutveckling tycker jag! Den sorts ollar jag hade som liten finns knappt längre, barnen använder fleece istället. En bra produktutveckling tycker jag ;-)

  26. Anders E skriver:

    Ang täckbyxor märker jag mer och mer hur jag och min barnsliga omgivning använder ordet "täckisar"….

  27. M skriver:

    På tal då om denna "skrana", jag från Skellefte hade knappt hört ordet förrän några år sedan och "åkmatta" samt "åkmadrass" inte förrän nu. Alla jag har hört säger enbart "madrass"

  28. Daniel S skriver:

    Värmebyxor

    Min mamma kalla dem värmebyxor. Hon är nylänning.

  29. Mikael Parkvall skriver:

    Tack, Daniel. Det ska jag kolla upp.

  30. Pingback: Underfunding reklam: lakrits eller lakrits? | LINGVISTBLOGGEN

  31. Pingback: Dialektkartor: USA edition | LINGVISTBLOGGEN

  32. Erik skriver:

    I anundsjö (örnsköldsviks kommun) säger vi "pomlern" till julgranskulor.

  33. Östen Dahl skriver:

    Och vad säger julgranskulorna när ni säger "pomlern" till dom? "Pomlern kan ni vara själva"? 
    Jag tror att Micke någon gång (jag kan inte hitta det nu) tog upp konstruktionen "säga X till Y" i betydelsen "kalla Y för X" vilket tycks vara en innovation i svenskan; här kom ett klart belägg. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>