Skåneländska

Vad är väl detta för språk?

"medans Skåne, Halland å Blekinge ætte Skånska Krig ble ujnnelajt en ”forsvenskningsproces”, dær hadde te foremål a udrydda ajl dansk, ble Borrijnholm mæ sin geográfiska plasering isolerad frå restan å ded dansktálannes ræja."

Ja det är alltså bornholmska — det är hämtat från vår danska systerblogg Sprogmuseet, ur en artikel om och på bornholmska skriven av en namne men förmodligen inte släkting till mig. Vad som är mest påfallande när man ser bornholmska i skrift är hurpass svenskt det ser ut. Det viktigaste skälet till detta är att bornholmskan inte har reducerat obetonade a till e som man har gjort i danska. Dessutom har man (vilket inte syns i citatet) palatalisering av k och g framför främre vokal, som i svenska. Men nu är bornholmska förstås inte svenska även om Bornholm tidvis har tillhört Sverige (dock aldrig särskilt länge). Däremot kan man kanske hävda att det är skånska (som Unesco, följande en tidigare version av Ethnologue, gör), eller skåneländska om man så vill. Och likheterna med svenska gäller också skånska — vilket talar för att de här dragen i skånskan inte är en sentida anpassning till svenska utan snarare fanns där redan före 1658. Med andra ord är inte skånska/skåneländska i sin traditionella form någon slags halvdanska utan en självständig gren av de nordiska språken. I modern tid har förstås talspråket både i Skåne och i Bornholm närmat sig standardspråken i sina respektive länder, vilket man bland annat ser på det mera abstrakta ordförrådet i den bornholmska texten som är tämligen rent danskt. 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

32 kommentarer till Skåneländska

  1. lr. skriver:

    "En självständig gren" var då att ta i…
     

  2. Östen Dahl skriver:

    Självständig

    Tja, det beror på vad man menar med självständig — ska man vara sträng så betyder det att en grupp har flyttat till något ställe där de inte längre har kontakt med övriga delar av språkfamiljen, vilket inte är så vanligt. Men vad jag menade är att man inte kan klassificera det som entydigt danska eller entydigt svenska. Som bekant brukar man i Danmark säga "østdansk" medan det i Sverige heter "sydsvenska". Minns att Magnus Eriksson kallades Magnus medr guds nad Noreghs Svyia ok Skana konongr.

  3. Stefan Holm skriver:

    Såsom anställd i en dansk-svensk ko-beroende koncern har jag så gott som daglig kontakt med vårt sydliga broderfolk. Språkförbistringen blir ett naturligt samtalsämne och det är då intressant att höra, att danskar (även själlänningar) unisont anser skånskan vara det obegripligaste av våra idiom. Lättast har de för ’göteborgare’ och ’stockholmare’, alltså det, som idag kallas för väst- resp. östmellansvenska dialekter. Uppåt landet blir det åter svårare för dem och – märkligt nog – tycks de flesta hålla även finlandssvenskan för svårtydbar.
     
    Även många svenskar anser ju sig (av skäl jag inte förstår) ha problem med skånskan – som när IFK Göteborgs supportrar på Ullevi hälsar Malmö FFs dito med banderollen ’Welcome to Sweden’.
     
    Är det egentligen så mycket mer än de tonlösa explosivornas övergång till tonande i final och medial ställning (’köbekager’), som är framträdande ’danskt’ i skånskan? Det kanske har sin poäng att betrakta bornholmska-skånska-blekingska-halländska i en egen kontext (inom ett nordiskt kontinuum, givetvis)?

  4. Östen Dahl skriver:

    Blöda konsonanter

    Det fenomen som Stefan undrar om är ju spritt runt hela Skagerack-Kattegatt — det finns också i Bohuslän och på Sörlandet i Norge.

  5. Stefan Holm skriver:

    Bokmål i Bohuslän?

    Ja, och man kan fundera över, om det inte var danskar, som lärde bohus- och sörlänningar detta? De lydde ju under København, när de blev 'litterata' administrativt sett. Enligt Wessén var fenomenet ett av de viktigare, när just danskan började gå sin egen väg med början runt år 1300.

  6. Östen Dahl skriver:

    Säkert danskarna

    Jo det är väl högst rimligt, fast det handlar kanske inte så mycket om litterathet. Danskarna var ju de som hade övertaget politiskt och ekonomiskt i området, och Norge var på nedgång under senare delen av medeltiden — och hade det börjat där skulle det väl ha spritt sig på ett annat sätt.

  7. Martin Persson skriver:

    Svar till Stefan

    Vad som också kanske kan uppfattas som danskt i skånskan är kanske frånvaron av tjockt l och närvaron av bakre r. Här finns rimligen ett samband, men hur det ser ut är föremål för diskussioner.

  8. Stefan Holm skriver:

    Franska \'r\'

    Bakre ’r’, Martin, är en ’modern’ historia och inte specifikt dansk. Vad jag hört, är ursprunget Ludvig XIVs hov i Versailles, varifrån det tidigt anammades av Europas samlade överhet. Till följd härav spred det sig också sakta bland undersåtarna norrut genom Tyskland och Danmark.
    Mot slutet av 1800-talet tvangs dock även de mest inpiskade aristokrater ge upp hoppet om en ancien régime till förmån för demokratiska, socialistiska, liberala etc. idéer. Så övergav de även bakre ’r’. Gustaf V (f. 1858) hade det men inte sonen Gustaf VI Adolf (f. 1882).
    Ett stycke in på förra seklet blev det ett sätt att driva med överheten. I pilsnerfilmer och folklustspel uttalades ’grevar och baroner’ med extremt markerade bakre ’r’ – ja ibland tom. som ’gvevav och bavonev’, antydande att den inavlade aristokratin inte kunde uttala några ’r’ överhuvudtaget.
    Så upphörde även den folkliga spridningen norrut. Den hade runt 1900 nått Vätterns sydspets ungefär och gränsen går väl där än idag.
    …men det hindrar ju inte, att du har rätt i att det uppfattas som danskt.

  9. Stefan Holm skriver:

    Svea rike på danska

    Det spred ju sig lite, Östen, även till centralsvenskan. Stavningarna jag, mig, dig och sig liksom taga-tog och kanske bagare verkar rǿde og hvide. Och, vilket man får höra från naborna, namnet på fosterjorden – Sverige! Var det månne drottning Margareta, som först satte det på pränt?
     
    Det jag annars gillade med ditt inlägg var ifrågasättandet av stereotypen om skånskan som ’halvdanska’ och istället tanken på ett eget sydsvenskt-bornholmskt dialektområde (bornholmskan har bl.a. bevarad grav accent och ingen dansk ’stǿd’). När det gäller ursprungligt danska inslag, finns det fler i bohuslänskan. Typ: ’je ska väre ledig näste vega’.
     
    Myterna om den ’halvdanska’ skånskan är lika sega som de om finlandssvenskan och kunde blivit ett eget kapitel i Mikaels förträffliga ’Lagom’-bok..

  10. Östen Dahl skriver:

    Det är danska överallt

    Ja det är nog värre än så, Stefan. Det finns en massa saker i standardsvenska som inte finns särskilt många dialekter men däremot i danska. Esaias Tegnér d.y. som var en klok man funderade på om inte de lågtyska lånorden i svenskan har kommit via danskan. Jag kollade och det är högst misstänkt enligt min mening att ca 90 procent av de lågtyska lånorden i svenskan också finns eller har funnits i danskan. Elias Wessén var skeptisk men jag håller på Tegnér. Sen finns det till exempel s-genitiven, användningen av man som generiskt pronomen, tvågenussystemet, infinitivmärket att, obestämd form efter denne och annat smått och gott. Jag tror personligen fast jag inte kan leda det i bevis att man i Kalmarunionens städer talade något slags skandinaviskt koiné som var starkt påverkat av lågtyska men som ändå var ett nordiskt språk. – Men man måste nog skilja på olika vågor av inflytande, det som vi ser runt Skagerack-Kattegatt behöver inte vara samma som det man fick i städerna runt Östersjön.  

  11. Martin Persson skriver:

    Bornholm

    Nu blir jag förvirrad. Bornholmskan har väl ingen grav accent (accent 2 / tonem 2)? Har inga dialektkartor i närheten, men den här sidan verkar mysig: http://aveneca.com/skandvarianter.html

  12. Östen Dahl skriver:

    Ingen tonaccent i bornholmskan

    Man tycker kanske att bornholmskan borde ha tonaccent, eftersom skånskan har det, men det verkar inte så. Här finns ett ljudprov. Det är förvånansvärt svårt att höra om talaren har det eller inte, men 52 sekunder in i inspelningen säger han som var gift med en jyde 'som var gift med en jute' och där är det ganska klart en akutaktig accent på jyde.

  13. Stefan Holm skriver:

    Förvirrad var ordet

    Även jag blir förvirrad. Uppgiften om tonaccent i bornholmskan kom från Ulf Telemans artikel om danskan i NE (se nedan – min understrykning). Kanske är förklaringen, att den i detta nu snabbt är på väg bort?
    Traditionell, utpräglad dialekt talas av relativt få personer (uppskattningsvis 5 % av befolkningen). De gamla danska dialekterna är varandra rätt olika. I stort sett har västliga dialekter i äldre tid utvecklats snabbare än östliga. På Bornholm bibehålls t.ex. fortfarande det svagtoniga -a i ändelserna (kalla), medan det har försvagats till -e [ə] i de centraldanska ömålen (kalle) och försvunnit helt i jylländska dialekter (kall). I Bornholms och de centraldanska öarnas traditionella dialekter finns det gamla systemet med tre grammatiska genus (maskulinum–femininum–neutrum, som i tyska) kvar, medan det i östliga och sydliga jylländska mål har reducerats till två genus (utrum–neutrum som i danskt och svenskt riksspråk). På västra Jylland finns inte längre grammatiskt genus men väl ett system med två genus som fördelas efter substantivets betydelse. Bornholmsk dialekt har många drag gemensamma med de äldre skånska dialekterna, t.ex. dubbel bestämdhet (den nye hatten i stället för den nye hat) samt akut och grav accent i stället för den danska stöten (se nedan). Ett säreget drag på västra och södra Jylland är att dialekten inte har bestämd slutartikel utan framförställd artikel (som i engelskan): æ mand 'mannen', æ børn 'barnen'.

  14. Östen Dahl skriver:

    Ingen bornholmsk tonaccent säger Store Danske

    Här finns dialektkartor från NE:s danska motsvarighet, "Store Danske". Där ser det ut som om Bornholm (infällt i övre högra hörnet) följer "rigsmålsnormen" i fråga om ordtoner, alltså inga sådana. Och i texten står det så här:
    "Det sydlige Sjælland og de sydlige øer har hverken stød eller tonale accenter. Det samme gælder Bornholm; den specifikke intonation her med høj tone på svagtryksstavelserne er et fast ledsagefænomen og bevirker ikke betydningsmodsætning mellem ord, der i øvrigt er ens."
    … fast jag får inte riktigt ihop det med kartan eftersom enligt den skulle de här områdena följa riksspråksnormen, som ju innehåller stød.
    Auktoriteterna motsäger alltså varandra här. Vi får se om vi kan få någon slutgiltig information.

  15. Stefan Holm skriver:

    Hm, det kanske är en fråga om definition eller hur nogsamt man lyssnar? Tittar man på sid. 72 i demo-versionen av Vår fonetiska geografi, så ser man. att skillnaden mellan akut och grav accent i sydsvenskan (1A) är betydligt mer subtil än i östmellansvenskan (2A) och fr.a. västmellansvenskan (2B). Är det så i Skåne, kan man förmoda att riksdanskt inflytande drivit utjämningen ännu längre på Bornholm.

  16. Lugubert skriver:

    Tonande?

    Staffan skrev "Är det egentligen så mycket mer än de tonlösa explosivornas övergång till tonande i final och medial ställning (’köbekager’), som är framträdande ’danskt’ i skånskan?"
    Jag är nu långt från såväl nykter som mina böcker, men har danskan (och skånskan??) tonande konsonanter? Jag har för mig att danska och t.ex. (riks-?)kinesiska snarare skiljer mellan fortis och lenis.
    En etniskt kinesisk väninna envisas t.ex. med att för mina öron kalla den indiska myntenheten "rubier".

  17. Stefan Holm skriver:

    ...och NE säger:

    lenis


    le´nis (lat., 'len', 'mjuk', 'mild'), om konsonant: bildad med liten artikulatorisk energi. I svenska är normalt tonande konsonanter, t.ex. b, d, g, att beteckna som lenis i motsats till tonlösa konsonanter, t.ex. p, t, k (jfr fortis).

  18. Ingvar Nilsson skriver:

    I de språkprov, som är tillgängliga här på nätet, kan jag inte höra att bornholmskan har de för Skåne typiska diftongerna. Exv Skeune = Skåne. Har någon av er en annan uppfattning i detta?

  19. jaguars apparel skriver:

    It’s hard to come by experienced people in this particular topic, but you seem like you know
    what you’re talking about! Thanks

  20. Shasta skriver:

    We’re a gaggle of volunteers and starting a new scheme in our community.
    Your site offered us with useful info to work on. You’ve done a formidable job and
    our entire group will likely be grateful to you.

  21. te nero skriver:

    Howdy! This is my first comment here so I just wanted to give a
    quick shout out and tell you I truly enjoy reading your articles.
    Can you recommend any other blogs/websites/forums that cover the
    same subjects? Thank you so much!

  22. I wasn’t certain if yoga was actually causing me extra physique ache, since I was so disconnected from
    my own physique.

  23. 電動工具 skriver:

    多種類の電動工具の購入を紹介してくれたり比較できるお助けホームページは存在していますが、もっと大切な点である”業者の正しい選び方”を詳細に
    解説しているホームページっていうのは、うまく見つけることが難しいものなので困りものです。
    近頃の電動工具の購入の多くは、買うよりも安く、年に1回しか使わない大荷物、配送のやり取りが簡単に当たり前のようになってきました。技術面などもサポートシステムが
    しっかりしている会社をセレクトするといいのではないでしょうか。
    数多くの電動工具の購入を紹介・案内とか比較をしているお助けホームページは結構ありますが、なによりも外せない点であるといえる”見つけ方”について
    詳しく丁寧に案内しているものは、時間をかけないと検索してもヒットしないものだといえるでしょう。

  24. breaking news skriver:

    This piece of writing provides clear idea designed for the new viewers of
    blogging, that actually how to do blogging.

  25. Yes! Finally someone writes about penis grow.

  26. Stephan skriver:

    For a 3rd training class knowledge logo, the gamer must gain more xp in one game than X% from all
    battles fought around the hosting server by all gamers in the past 7 days.

  27. Piece of writing writing is also a fun, if you be familiar with afterward you can write or else it
    is complex to write.

  28. Bahrain restaurants don’t come livelier than this.

  29. Points of interest in this nation are truly sheer wonder and which can forged a magical spell on your visit
    to Egypt tour.

  30. Oh my goodness! Amazing article dude! Thank you, However I am experiencing problems with your RSS.
    I don’t understand why I cannot subscribe to it. Is there anybody else getting
    similar RSS issues? Anyone who knows the solution will you kindly respond?
    Thanks!!

  31. There’s no easier option to make use of a rental dumpster than to depend on the top of the
    range service from certainly one of our dumpster rentals Pinellas County places.

  32. wonderful issues altogether, you just won a brand new reader.
    What would you suggest in regards to your publish
    that you just made some days ago? Any certain?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>