Ny sida till podden!

Tjabba!

Podden har blivit uppfräschad. Arbetet ligger Fredrik Broander (det grafiska) och Andrés Cabrera (det tekniska) bakom. Ett stort tack!

Ny adress: http://www.lingvisten.se/

RSS: http://www.lingvisten.se/feed/podcast

Ni hittar oss också på iTunes! Där heter vi Lingvisten. Mycket nöje!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Namninsamling för älvdalskan

På initiativ av språkföreningen Ulum Dalska och Språkförsvaret har det startats en namninsamling på nätet till förmån för att älvdalska ska erkännas som landsdels- eller minoritetsspråk. Här kan man läsa uppropet och skriva under, om man håller med.

 

Publicerat i Okategoriserade | 1 kommentar

Svenska medaljer i lingvistik-OS 2016!

I juli 2016 blev den svenska delegationen till den Internationella Lingvistikolympiaden, det första svenska laget någonsin att ta guldmedalj i tävlingen med över 160 deltagare från hela världen!

(Vill du eller dina elever vara med i 2017 års svenska tävling? Anmäl er här på en gång!)

Den Internationella Lingvistikolympiaden är en årlig internationell tävling i språk och logik för gymnasieelever, och anses vara den svåraste och mest prestigefyllda i sitt slag. Varje år deltar sammanlagt tiotusentals ungdomar i sina respektiva länderns kvaltävlingar för att nå dom åtråvärda OS-platserna. Årets tävling hölls i Mysore i Indien, och i hård internationell konkurrens lyckades svenskarna besegra nationer som USA, Ryssland, Sydkorea och Kina. 
 
Lagtävlingen var fyra timmar lång, och gick ut på att försöka förstå  ljudfiler med ord på Taa-språket (också känt som !Xóõ). Taa är ett afrikanskt språk känt för sitt ofantliga komplexa ljudsystem: det har nästan hundra olika konsonanter, och flera dussin vokaler! Deltagarna hade ingen tidigare kunskap om språket, alla problem går istället att lösa med hjälp av logik och allmän problemlösningsförmåga (i rikliga mängder).


Det svenska laget bestod av David Avellan-Hultman (Danderyds Gymnasium), Amanda Kann (Kungsholmens Gymnasium), Emil Ingelsten (Hvitfeldtska gymnasiet), och Marika Rostvall (Danderyds Gymnasium).

 

Utöver bedriften i lagtävligen tog dessutom David, Amanda och Emil brons i den sex timmar långa individuella tävlingen. David fick också en utmärkelse för bästa lösning av problem nummer 3!

Problemen från IOL 2016 har inte lagts upp ännu på hemsidan, men när dom kommer upp så är det här dom kommer ligga.

För mer bilder från IOL 2016, gå till vår facebook-sida eller till den officiella IOL-bloggen.
 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Grammatikdag och Lingolympiad 2016!

Imorgon fredag den 18 mars är det Grammatikdagen och den 18 April är det Lingolympiad! 

Grammatikdagen
Grammatikdagen är en dag då människor över hela landet samlas och talar om grammatik – på skolor och i arbetslivet. Grammatik är kul och viktigt, och bör firas! Grammatikdagen är ett intiativ från 
Språkkonsulterna och Svensklärarföreningen

Det finns en massa bra material på deras sajt, t.ex. sångeren lathund med vanliga frågor och ett kviss. I Falun, Göteborg, Luleå och Uppsala bjuds det in till särskilda evenemang, läs mer här. Att utforska deras sajt och delta i Grammatikdagen är också ett utmärkt sätt att förbereda sig inför årets Lingolympiad den 18 April.

Lingolympiaden
Lingolympiaden är en gratis vetenskapsolympiad om språk och logik. I år äger den rum den 18e april mellan 8.00-12.00 på Spyken i Lund, Uppsalas Universitet och på vilken gymnasieskola som helst i vårt avlånga land! Det är gratis att delta, alla gymnasieelever eller yngre skolelever kan delta. Lingolympiaden är en spännande och roliga upptäcksfärd in i språkvetenskap, och en av mycket få vetenskapsolympiader inom humaniora. I år äger 
den internationella tävlingen rum i Mysore i Indien, Sverige kommer representeras av dom elever som kvalificerar sig i denna första nationella runda och sen också vinner den andra mindre rundan.

Läs mer här.

Gillade du detta? Kolla in följande:

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Funderingar om språkkonst, konstspråk och hemliga laster

"The urge to invent languages is as old and persistent as language itself." (Okrent 2009, 11-12)

J R R Tolkien, känd för de flesta som författare till Sagan om Ringen och känd för lingvister som fader till flera konst-språk (konstruerade språk, eng. conlangs) som alviska Quenya och Sindarin, träffade en gång en okänd man på en tråkig presentation i armén som ingen av dem riktigt lyssnade till. Plötsligt muttrade mannen med ett drömskt leende "ja, jag tror att jag ska markera ackusativkasus med ett prefix!" och Tolkien förstod genast att han hade stött på en med-entusiast som i hemlighet hade råkat avslöja sig! Efteråt var det svårt för Tolkien att få kollegan att berätta nåt mer alls om det konstspråk som han uppenbarligen roade sig med att konstruera.

Tolkien beskriver mötet med mannen i essän A Secret Vice, som handlar om konstspråk som språkkonst. Själv såg han konstspråk som en konstform, full av skönhet och nya upptäckter, men han skriver också att han och andra skapare alltid var lite osäkra på om det här var något som vuxna människor de borde lägga sin tid på. Det fanns ingen möjlighet till status eller pengar när det gällde att hitta på nya språk, konstnären kunde inte ens göra födelsedagspresenter till släktingar med det. Han jämför det med poesi – att skriva poem är en aktivitet som går mot samvetet och plikten, arbetet med poesi görs på timmar som "borde" höra till att allmänbilda sig, eller att arbete för brödfödan.

Likväl fortsatte han, och skapade många konstspråk, av vilka de två mest kända och mest kompletta är Quenya och Sindarin. Dessa språk har dessutom påhittade skriftspråkSenare språkkonstnärer har förvandlat de få fragment av dvärgarnas Khuzdul och orchernas Svarta Språk som finns i hans böcker till fullödiga språk – olika varianter används exempelvis av svenska lajvare (se Vejdemo 2010) och filmskapare i Hollywood.

Quenyaskrift

Ovan: Quenya skrivet med tengwar och latinska bokstäver. Bildursprung:"Quenya Example" by TigerTjäder – English Wikipedia. Licensed under Public Domain via Commons – https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Quenya_Example.svg#/media/File:Quenya_Example.svg

Tolkien fascineras av vad som driver språkkonstnärer, som han själv, att skapa nya språk. Han skiljer också noga på lägre nivåer på språkkonst (barns konstspråk som mest går ut på att byta ut ord, mot medvetna skapares konstnärliga handling i att designa grammatik och språkljudssystem). Han konstaterar i essän att även om det är svårt att ta reda på hur många språkkonstnärer som finns, så har han själv träffat på många. Det är något lättare i internets tidsålder – det finns många forum och websidor där entusiaster träffas (exempelvis Mark Rosenfelders Language Construction Kit), visar upp sina språk och ber om råd och tips om hur de ska få till olika delar av grammatiken. Efter att konstspråk uppmärksammats mer av Hollywood – för att ta några exempel som nyligen varit på tapeten: na'vi i Avatar (skapat av Paul Frommer), klingon i Star Trek (skapat av Marc Okrand, se även Wahlgren 2004), dothraki i Game of Thrones, trigedasleng i post-ap tv-serien The 100 (båda skapade av David J Peterson) – så har det skrivits flera böcker OM fenomenet med konstspråk, som From Elvish to Klingon: Exploring Invented Languages (Adams 2011) eller In the Land of Invented Languages: Adventures in Linguistic Creativity, Madness, and Genius (Okrent, 2010). Men fortfarande, liksom på Tolkiens tid, betraktar de flesta det som mer av en hobby än faktisk konst.

Därför är det uppfriskande när motsatsen sker. Leo Marko Englund är en konstnär som gett ut boken Postpost – en bok om definition. Boken är full av språkkonst – mycket medvetet inte ett fullödigt språk, utan enskilda tecken vars utseende är ”en perfekt motsvarighet till en aspekt av världen”. Marko Englund arbetar inte med ljud, utan med form – han skapar en egen skrift och förklarar hur varje tecken uttrycker en viss betydelse, förstärker den med sin form. På samma sätt som vem som helst kan skapa ett eget alfabet, ett eget språk eller en egen teckning, så finns det en skillnad i konstnärlig höjd när någon har lagt ner mycket möda på det, och det har Marko Englund gjort.

Det är intressant när man tittar på tecknen och ser återkommande element, precis som man gör när man fascineras av ett främmande språk man inte kan, och börjar dra paralleller och försöka förstå sig på systemet.

Betyda-01

Ovan: Tecknet för BETYDA i Postpost

 oeversaetta2

Ovan: tecknet för ÖVERSÄTTA i Postpost

Men till skillnad från många konstspråk så försöker inte Postpost främst att skapa ett logiskt, dekonstruerbart system. Det finns återkommande mönster, men det är svårt att skapa logiska tabeller. På samma sätt som poesi är mest njutbart av de som verkligen förstår språket poemen är skrivna på, så är också Postpost förstås, skapat som det är i en specifik västerländsk kultursfär, mest intressant för de som förstår den sfären. Tecknet för att längta, att älska alluderar till ett hjärta, exempelvis, och samma alludering finns i tecknet för MÖTA. När man tittar på tecknet för MÖTA och tecknet för LÄNGTA ÄLSKA börjar man fundera över dessa begrepps relation till varandra, enbart för att de är så lika teckenmässigt, men med små variationer: vad säger variationerna dig? Älskande är inte lika inkluderande som att möta någon, men för att på riktigt möta något behövs det kärlek? Framgångsrik språkkonst får oss att fundera över världen.

Moeta-01

ovan: Tecknet för MÖTA i Postpost

LangtaAlska-01

Ovan: tecknet för LÄNGTA ÄLSKA i Postpost

 

När jag tittar på Postpost vill jag skapa fler egna språk. Konsten ligger kanske mer i skapandet än i framvisandet. Hur skulle tecknet för LIVET eller DÖDEN, se ut, om du skapade det? Hur skulle du motivera tecknens olika delar? Jag känner hur entusiasmen flödar, oanade möjligheter, kreativiteten väcks för denna "hemliga last", som ju varken bör eller behöver vara hemlig och verkligen inte är en last.

 

REFERENSER

Adams, Michael. 2011. From Elvish to Klingon: exploring invented languages. Oxford: Oxford University Press.

Marko Englund, Leo. 2014. Postpost en bok om definition. Författares bokmaskin: Stockholm.

Okrent, Arika. 2009. In the land of invented languages Esperanto rock stars, Klingon poets, Loglan lovers, and the mad dreamers who tried to build a perfect language. New York: Spiegel & Grau. http://site.ebrary.com/id/10386233.

Rosenfelder, Mark. The Language Construction Kit. http://www.zompist.com/kit.html

Tolkien, JRR. Unknown Date. A Secret Vice. http://idiom.ucsd.edu/~bakovic/tolkien/secret_vice.pdf

Vejdemo, Susanne. 2004. Anpassningsstrategier i lajvspråk. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf;jsessionid=qteqltD7tInltJ-TakmdOdy_Wm1vHYB5Shq3Q4gP.diva2-search7-vm?pid=diva2%3A586965&dswid=9906

Wahlgren, Y. 2004. Klingon as Linguistic Capital. https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1355045&fileOId=1355046

Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentarer

Poddradio

Nu finns ett nytt avsnitt av lingpodden. Parkis svarar på fråger.

http://lingvistikpoddradion.blogspot.se/

Publicerat i Okategoriserade | Kommentering avstängd

Snart är det dags för årets Lingolympiad – 22 april!

Snart är det dags för årets Lingolympiad, en tävling på Stockholms, Lunds, Uppsalas och Göteborgs Universitet för folk som gillar att klura på språk. I år är tävlingen också öppen för icke-gymnasielever (men de kan tyvärr inte tävla i den internationelal i Bulgarien senare). Mer info och anmälan finns här.

 

Kan du dechiffrera ett skriftspråk som du aldrig sett förut? Eller skriva korrekta meningar på ett okänt språk efter att ha fått titta på några exempel? Det gör gymnasieeleverna i Lingolympiaden!

 

Tävlingen är riktad till gymnasieelever och  är den första uttagningen i Sverige till den Internationella Lingvistikolympiaden i Bulgarien sommaren 2015. I år kommer också icke-gymnasieelever kunna ta provet, men de kan inte tävla om att delta i den internationella tävlingen. 2014 ägde den internationella rum i Peking och Sverige tog ett silver, ett brons och hedersomnämnande.

 

Lingolympiaden har arrangerats sedan 2006 och syftar till att sprida intresse för språk och språkvetenskap bland Sveriges unga. Vi gör detta genom att ställa dem inför nya ovanliga och spännande problem och visa upp vad språkvetenskap är med föreläsningar av aktiva forskare.

 

Årets tävling äger rum den 22 april på universiteten i Uppsala, Göteborg, Stockholm och Lund. Du kan hitta mer detaljerad information här. Alla gymnasieelever kan delta, oavsett ort och inriktning.

 

Vi får ofta frågan: "vilka språk kommer vara med?", "måste man kunna massa språk?" och "hur funkar egentligen problemen?". Vår tävling handlar om språkets natur och bygger på insikter från forskning. Det betyder att vi inte riktar in oss på några särskilda språk (i synnerhet inte stora språk som deltagare kanske kan), utan istället försöker vi visa upp intressanta saker som vi hittat inom språkvetenskapen på ett sätt som gör att deltagarna själva kan se hur språket fungerar och nå slutsatser på egen hand. Vi förutsätter inga särskilda kunskaper i grammatiktermer eller språk, ett språkintresserat sinne är det som behövs. Titta gärna på gamla problem här. Om du vill veta mer om vilka språk som är med, gå hit.

 

Om du vill veta mer om tävlingen, språk eller språkvetenskap mejla oss på lingo [snabel-a ] lingolympiad.org eller besok var hemsida: lingolympiad.org

 

Publicerat i Okategoriserade | 1 kommentar

Fössta tossdan i mass

Jodå, enligt dagens DN (sid. 7) firar smålänningarna idag sitt utmärkande dialektala drag att inte artikulera ljudet /r/ i någon märkbar grad. Man kan beskåda massipantåtan på facebookgruppens sida: https://www.facebook.com/fosstatossdanimass.

Publicerat i Okategoriserade | 3 kommentarer

Politiska stavfningar

Idag fick jag för mig att jag skulle kolla hur svårt eller lätt folk har att stava till statsministerns namn. Egentligen inspirerades jag av att ha sett stavningen "Lövfen" som är intressant på det viset att "vf" aldrig har varit ett möjligt sätt att stava v-ljudet i svenskan. Här är lite Googlestatistik — vi vet ju alla att den inte alltid är så mycket att lita på men den ger väl någon fingervisning om vad som förekommer och vad som är vanligt. 

"Stefan Löfven" 3 560 000
"Stefan Löfvén" 100 000
"Stefan Lövfen" 49 500
"Stefan Lövén" 36 700
"Stefan Löven" 23 100
"Stefan Löfwen" 3520
"Stefan Lövfén" 2310
"Stefan Löwén" 1830
"Stefan Löwen" 1620
"Stefan Löfwén" 917
"Stefan Löfen" 830
"Stefan Lööfven" 341
"Steffan Löfven" 246
"Stephan Löfven" 235
"Staffan Löfven" 133
"Stefan Löfén" 109
"Stefan Löwfen" 43
"Stefan Löffen" 5
"Stefan Löwfén" 4

Sen måste jag förstås också göra samma sak för Annie Lööf, som har snitsat till stavningen av "löv" på ett annat sätt:

"Annie Lööf" 563 000
"Anni Lööf" 3 500
"Annie Löf" 2 800
"Annie Lööw" 1 050
"Annie Löv" 845
"Anni Löf" 191
"Anny Lööf" 157
"Annie Löw" 143
"Anie Lööf" 85
"Annie Lööfv" 7
"Annie Lövf" 6
"Annie Löfv" 4

…och den visserligen sjukskrivne Jimmie Åkesson får väl också vara med:

"Jimmie Åkesson" 2 180 000
"Jimmy Åkesson" 109 000
"Jimmie Åkeson" 6 380
"Jimmy Åkeson" 1 120
"Jimie Åkesson" 429
"Jimy Åkeson" 77
"Jimy Åkesson" 52
"Jimie Åkeson" 8

Jag kan förstås inte garantera att alla dessa träffarverkligen syftar på de respektive politikerna, men de flesta gör det nog.

Publicerat i Okategoriserade | 6 kommentarer

Öppet vetenskapligt seminarium om språktester

Apropå inlägg här på lingvistbloggen om språkanalyser i samband med prövning av asyl i Sverige (se tidigare inlägg av Andrea Kiso om fallet 2012 här, Hedvig Skirgård om fler fall och Östen Dahl vidare om tidigare fall och ansvarsfrågan här), vill jag tipsa om att det kommer att anordnas ett öppet seminarium om frågan. En måste anmäla sig till seminariet, så om du tänker gå se till att göra det med en gång. Om du vill ha information om andra öppna föreläsningar och seminarier på lingvistiken i Stockholm, sätt upp dig på den här listan eller prenumerare på RSS. Enkla och tydliga instruktioner finnes vid länkens slut.

”Språktester av asylsökande – kan rättssäkerheten garanteras?” 
Vetenskaplig diskussion kring språkanalyser och migrationsrätt. 

Institutionen för lingvistik i samarbete med Juridiska institutionen arrangerar ett seminarium i syfte att öppna för en vetenskaplig diskussion om språkanalysers principiella lingvistiska aspekter och analysernas rättsliga betydelse vid Migrationsverkets beslut om asylrätt.

Inbjuden talare: jurist Byron Törnström, Göteborg

Tid: torsdag 18 december 2014, kl. 15:00–17:00

Plats: Hörsal 3, Hus B, Södra huset, Frescati

Seminariet är öppet för allmänheten och kostnadsfritt men föranmälan krävs.

Sista anmälningsdag: 16 december 2014, kl. 17:00

·         Länk till anmälningsformuläret

Välkomna!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar