Poddradio

Nu finns ett nytt avsnitt av lingpodden. Parkis svarar på fråger.

http://lingvistikpoddradion.blogspot.se/

Publicerat i Okategoriserade | Kommentering avstängd

Snart är det dags för årets Lingolympiad – 22 april!

Snart är det dags för årets Lingolympiad, en tävling på Stockholms, Lunds, Uppsalas och Göteborgs Universitet för folk som gillar att klura på språk. I år är tävlingen också öppen för icke-gymnasielever (men de kan tyvärr inte tävla i den internationelal i Bulgarien senare). Mer info och anmälan finns här.

 

Kan du dechiffrera ett skriftspråk som du aldrig sett förut? Eller skriva korrekta meningar på ett okänt språk efter att ha fått titta på några exempel? Det gör gymnasieeleverna i Lingolympiaden!

 

Tävlingen är riktad till gymnasieelever och  är den första uttagningen i Sverige till den Internationella Lingvistikolympiaden i Bulgarien sommaren 2015. I år kommer också icke-gymnasieelever kunna ta provet, men de kan inte tävla om att delta i den internationella tävlingen. 2014 ägde den internationella rum i Peking och Sverige tog ett silver, ett brons och hedersomnämnande.

 

Lingolympiaden har arrangerats sedan 2006 och syftar till att sprida intresse för språk och språkvetenskap bland Sveriges unga. Vi gör detta genom att ställa dem inför nya ovanliga och spännande problem och visa upp vad språkvetenskap är med föreläsningar av aktiva forskare.

 

Årets tävling äger rum den 22 april på universiteten i Uppsala, Göteborg, Stockholm och Lund. Du kan hitta mer detaljerad information här. Alla gymnasieelever kan delta, oavsett ort och inriktning.

 

Vi får ofta frågan: "vilka språk kommer vara med?", "måste man kunna massa språk?" och "hur funkar egentligen problemen?". Vår tävling handlar om språkets natur och bygger på insikter från forskning. Det betyder att vi inte riktar in oss på några särskilda språk (i synnerhet inte stora språk som deltagare kanske kan), utan istället försöker vi visa upp intressanta saker som vi hittat inom språkvetenskapen på ett sätt som gör att deltagarna själva kan se hur språket fungerar och nå slutsatser på egen hand. Vi förutsätter inga särskilda kunskaper i grammatiktermer eller språk, ett språkintresserat sinne är det som behövs. Titta gärna på gamla problem här. Om du vill veta mer om vilka språk som är med, gå hit.

 

Om du vill veta mer om tävlingen, språk eller språkvetenskap mejla oss på lingo [snabel-a ] lingolympiad.org eller besok var hemsida: lingolympiad.org

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Fössta tossdan i mass

Jodå, enligt dagens DN (sid. 7) firar smålänningarna idag sitt utmärkande dialektala drag att inte artikulera ljudet /r/ i någon märkbar grad. Man kan beskåda massipantåtan på facebookgruppens sida: https://www.facebook.com/fosstatossdanimass.

Publicerat i Okategoriserade | 3 kommentarer

Politiska stavfningar

Idag fick jag för mig att jag skulle kolla hur svårt eller lätt folk har att stava till statsministerns namn. Egentligen inspirerades jag av att ha sett stavningen "Lövfen" som är intressant på det viset att "vf" aldrig har varit ett möjligt sätt att stava v-ljudet i svenskan. Här är lite Googlestatistik — vi vet ju alla att den inte alltid är så mycket att lita på men den ger väl någon fingervisning om vad som förekommer och vad som är vanligt. 

"Stefan Löfven" 3 560 000
"Stefan Löfvén" 100 000
"Stefan Lövfen" 49 500
"Stefan Lövén" 36 700
"Stefan Löven" 23 100
"Stefan Löfwen" 3520
"Stefan Lövfén" 2310
"Stefan Löwén" 1830
"Stefan Löwen" 1620
"Stefan Löfwén" 917
"Stefan Löfen" 830
"Stefan Lööfven" 341
"Steffan Löfven" 246
"Stephan Löfven" 235
"Staffan Löfven" 133
"Stefan Löfén" 109
"Stefan Löwfen" 43
"Stefan Löffen" 5
"Stefan Löwfén" 4

Sen måste jag förstås också göra samma sak för Annie Lööf, som har snitsat till stavningen av "löv" på ett annat sätt:

"Annie Lööf" 563 000
"Anni Lööf" 3 500
"Annie Löf" 2 800
"Annie Lööw" 1 050
"Annie Löv" 845
"Anni Löf" 191
"Anny Lööf" 157
"Annie Löw" 143
"Anie Lööf" 85
"Annie Lööfv" 7
"Annie Lövf" 6
"Annie Löfv" 4

…och den visserligen sjukskrivne Jimmie Åkesson får väl också vara med:

"Jimmie Åkesson" 2 180 000
"Jimmy Åkesson" 109 000
"Jimmie Åkeson" 6 380
"Jimmy Åkeson" 1 120
"Jimie Åkesson" 429
"Jimy Åkeson" 77
"Jimy Åkesson" 52
"Jimie Åkeson" 8

Jag kan förstås inte garantera att alla dessa träffarverkligen syftar på de respektive politikerna, men de flesta gör det nog.

Publicerat i Okategoriserade | 6 kommentarer

Öppet vetenskapligt seminarium om språktester

Apropå inlägg här på lingvistbloggen om språkanalyser i samband med prövning av asyl i Sverige (se tidigare inlägg av Andrea Kiso om fallet 2012 här, Hedvig Skirgård om fler fall och Östen Dahl vidare om tidigare fall och ansvarsfrågan här), vill jag tipsa om att det kommer att anordnas ett öppet seminarium om frågan. En måste anmäla sig till seminariet, så om du tänker gå se till att göra det med en gång. Om du vill ha information om andra öppna föreläsningar och seminarier på lingvistiken i Stockholm, sätt upp dig på den här listan eller prenumerare på RSS. Enkla och tydliga instruktioner finnes vid länkens slut.

”Språktester av asylsökande – kan rättssäkerheten garanteras?” 
Vetenskaplig diskussion kring språkanalyser och migrationsrätt. 

Institutionen för lingvistik i samarbete med Juridiska institutionen arrangerar ett seminarium i syfte att öppna för en vetenskaplig diskussion om språkanalysers principiella lingvistiska aspekter och analysernas rättsliga betydelse vid Migrationsverkets beslut om asylrätt.

Inbjuden talare: jurist Byron Törnström, Göteborg

Tid: torsdag 18 december 2014, kl. 15:00–17:00

Plats: Hörsal 3, Hus B, Södra huset, Frescati

Seminariet är öppet för allmänheten och kostnadsfritt men föranmälan krävs.

Sista anmälningsdag: 16 december 2014, kl. 17:00

·         Länk till anmälningsformuläret

Välkomna!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Anbefallen video

Anne Curzan visar i det här TED-snacket hur man ska sköta tredje uppgiften. Njutbart för språkpoliser och språkanarkister.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Ny grupp på ansiktsboken för den språknyfikna

Nu finns det en grupp på facebook där allmänheten kan ställa frågor till språkvetare. Alla frågor är välkomna!

En kan också ställa frågor via Lingolympiads frågelåda, då behövs inge facebook-login, mejladdress eller någonting alls faktiskt. Det är ett formulär och det går att vara helt anonym.

Jag och några vänner har märkt att det finns en stor nyfikenhet och vi vill gärna finnas till hands för att svara på era frågor. Jag tänkte att dessa två alernativ, frågelåda på Facebook och på Lingolympiadens hemsida, kunde samla in många olika frågor. Om det kommer upp något av särskilt intresse kan det hända att det diskuteras vidare här på lingvistbloggen, i lingvistpodden eller annorstädes.

En kan ställa frågor som allmänt nyfiken person, student i lingvistik, språklärare eller vem som helst. Alla frågor är välkomna.

Vi kommer också använda den här gruppen för att sprida information om händelser, resurser eller andra saker som är av intresse för den språknyfikna. Vi som är i den här gruppen sysslar inte endast med svenska, vi välkomnar frågor om allt som rör språk – språkinlärning, språk i världen och mycket mer. Om det redan finns ett bra svar på er fråga från Språkrådet, Språket i P1 eller annorstädes så kommer vi också länka dit.

Det finns också en facebookgrupp, hemsida och blogg för Lingolympiaden där det kommer information om just tävlingen.

Det kan verka som mycket, men det går att länka ihop det här på ett klurigt sätt och genom att finnas på flera ställen fånga in fler mänskor, det innebär fler personer som kan mätta sin nyfikenhet på lingvistik vilket är fantastiskt.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Lingvistpodden

Hej alla glada och ni andra,

Nu finns på Lingvistpodden ett helt nytt och hårdkokt avsnitt om en av våra favoriter — "Mister Norman Chomsky" (för att låna Ali G's benämning av densamme). Östen Dahl blir intervjuad av undertecknad. Förstås finns det fler avsnitt, så det är bara att surfa in och välja :)

http://lingvistikpoddradion.blogspot.se/

 

Publicerat i Okategoriserade | 9 kommentarer

Reflexivt besserwisseri

Nu får det bli lite besserwisseri. En läsare undrar i Språktidningens frågespalt vilket pronomen man ska använda i Här är en lapp från en mamma till sin/hennes dotter. Språkrådets Susanna Karlsson svarar att det är hennes som gäller, ty sin ska man bara använda om pronomenet syftar på satsens subjekt, och "en mamma…är objekt". Det gick nog lite fort här: en mamma är knappast objekt, det är snarare en del av subjektsnominalfrasen eller i mera traditionella termer en del av ett prepositionsattribut till subjektet. Om nu inte Susanna K använder "objekt" i betydelsen "icke-subjekt" förstås, men det är väl knappast vedertaget. Viktigare än denna lapsus är frågan om varför man kan eller inte kan använda sin i den här meningen. Inte helt oväntat är saken inte fullt så enkel. I Språkriktighetsboken, som är utgiven av Språkrådets föregångare Svenska språknämnden, kan man läsa (sid. 223): 

Den traditionella tumregeln att sin ska syfta på satssubjektet är i alla händelser för snäv. 

De ger också exempel som lite liknar det som stod i Språktidningen: Boken handlade om Annas liv i hennes älskade sommarstuga. Den gamle språkpolisen Erik Wellander ger en regel för sådana fall i första upplagan av Riktig svenska från 1939:

Ordgruppens predikatsdel är ofta ett substantiv, som betecknar en handling, ett skeende, ett tillstånd eller en egenskap, vartill tänkes ett subjekt. Syftar possessivpronomenet på detta subjekt, bör det vara sin.

Wellander menar att man till exempel bör säga Churchills minnesteckning över sin fader snarare än hans fader. Det är kanske lite missvisande att säga att minnesteckning betecknar en handling, snarare är det väl resultatet av en handling, där Churchill är agenten, och det är det som motiverar det reflexiva pronomenet. Nu är exemplet från Språktidningen inte riktigt analogt. I Wellanders exempel liksom det från Språkriktighetsboken uttrycks korrelatet som en framförställd genitiv snarare än med ett prepositionsuttryck. Min känsla är att prepositionskonstruktionen gör det lite svårare att få till ett reflexivpronomen. Det finns en del som tyder på att vi gärna låter ett genitivuttryck bli "subjekt" i en nominalfras. Om detta är riktigt borde det första av de två alternativen nedan vara bättre än det andra:

Här är mammans lapp till sin dotter
Här är lappen från mamman till sin dotter

Men om detta vore det intressant att höra läsekretsens mening. Sensmoralen är hur som helst att man inte bör lita alltför mycket på gamla tumregler — och under alla förhållanden inte låta dem få överhand över den naturliga språkkänslan.

 

 

 

Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentarer

Mera om språkanalyser

Det här med språkanalyser av asylsökande är en gammal historia. Redan 1998 kritiserades de av mina kolleger Tore Janson och Kenneth Hyltenstam i ett brev till Invandrarverket (som det hette då), vilket man kan läsa om i den här artikeln från Aftonbladet och i nyhetsbrevet "Fortress Europe" som båda fortfarande finns på nätet. På den tiden hette det analyserande företaget Eqvator, men jag tror Sprakab är en fortsättning på det. I det fall som beskrivs från 1998 lyssnade man på en fransktalande person som sade sig komma från Tchad och försökte avgöra vilket land hon kom från. Det gick inte så bra, verkar det som:

De ska nu utifrån den undermåliga bandupptagningen avgöra varifrån den franska brytning som Reine talar med kommer ifrån.  Det är tre analytiker som ska lyssna. En från Togo, en från Benin och en från Elfenbenskusten.  Analytikern från Togo menar att Reines franska tyder på att hon är från Togo.  Analytikern från Benin säger att det snarare är Benin.  Analytikern från Elfenbenskusten säger att det är knapphändigt språk på bandet, men det troligaste hemlandet är Elfenbenskusten.  Ingen analytiker från Tchad har tagits in.  Kvaliteten på bandet anses som så dålig att en ny inspelning görs.

    
Liksom nu var företaget privat och analytikerna anonyma — av säkerhetsskäl, sägs det både då och nu. Tores och Kenneths skrivelse hade ingen större effekt — det finns också en artikel från 2005, där det klagas över att ingenting hänt. Och även senare har det här ju varit på tapeten flera gånger och kritiserats starkt i både Sverige och andra länder, som framgår av Hedvigs inlägg

Migrationsverket har försökt försvara sitt användande av språkanalyser; förutom det inlägg av Helene Hedebris som Hedvig länkar till finns det en intervju med verkets rättschef Fredrik Beijer på deras webbsajt. Både Hedebris och Beijer försöker framställa det som om språkanalyserna endast är avsedda som en hjälp åt de asylsökande att visa riktigheten i sina berättelser.  Hedebris säger:

Om språkanalysen inte stödjer den sökandes påståenden så befinner sig den sökande i samma position som han eller hon befann sig i tidigare, det vill säga att han eller hon inte gjort sin identitet och hemvist sannolik.

Detta verkar vara en skönmålning av verkligheten. Det borde ju innebära att Migrationsverket eller Migrationsdomstolen inte skulle kunna åberopa ett ur sökandens synpunkt negativt resultat — vilket man ju tycks ha gjort i de fall som har återgivits i media.  

Kärnfrågan är vilket förtroende man kan ha för de analyser som erbjuds, vilket ju är direkt avhängigt av det förtroende man kan ha för de personer som är ansvariga för dem. Att bedöma en persons dialekt (när han eller hon talar sitt modersmål) eller brytning (i ett annat språk) är snarare en konst än en vetenskap. Jag känner inte till någon utbildning i dialektigenkänning någonstans i världen (men vill gärna veta om någon annan har hört talas om något sådant). Det är egentligen omöjligt för en utomstående att bedöma hur svårt det är att skilja mellan olika varieteter av ett språk. Jag vet inte hur Sprakab bär sig åt för att fastställa hur skickliga deras språkanalytiker är att identifiera olika dialekter av t.ex. somaliska. Den analytiker som omtalades i Uppdrag granskning tycks inte ha någon språkvetenskaplig utbildning (se hans cv vid 49:44 i programmet). Kanske har han dialektigenkänning som hobby? Ett grundproblem är anonymiteten, som gör en utomstående kontroll nästan omöjlig. Ett annat är att analyserna är en produkt som analytikern säljer till Sprakab, och som sen Sprakab säljer vidare till myndigheterna — det ligger alltså i både analytikerns och företagets intresse att framställa analyserna som så säkra som möjligt. Den engelske sociolingvisten Peter Patrick som intervjuas i programmet säger att det ingår i jobbet som expert att våga uppträda öppet. "Kan du inte tänka dig det, så bli inte expert". Man kan nog också säga att om inte Migrationsverket kan hitta några experter som kan tänka sig det, så ska de hellre avstå från språkanalyser överhuvudtaget.

Publicerat i Okategoriserade | 7 kommentarer